- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
250

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rena ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rena

250

renlika

. . . varaa rena mö ib. ib 62, 63. finnas reen for
gudhi KL 289. floria heet the stolta rena Fr 1899.
ib 2033, (Cod. B) 2298. MD 449 (dessa fyra sistn.
ställen böra kanske föras Ull i). haua faghra sidlii
ok rena KS 54 (i36, 58). vil haua reua þienist Bu 188.
rent sainwit KL 170. ren är the bön, hwilka som ey
dröfwa fanytta thanka Ber 135. 8) utmärkt,
förträfflig? the ädela rena frwa BK 1: 501. — n. adr.
alldeles, helt och hållet, jak skulde swa reent hafwa
fordarfwat oc affskrapat nabal ST 219. ban ridher
swerige reenth (rundt) oni kringh UK 3 : 982. — Jfr

ifini-, o-ren.

rena (reena. rene RK 2: 3177. reen ST 143),

adv. [Mnt. reine, rein] alldeles, hett och hållet, tha
ärom wj jo förgongne reena RK 2: 2108. ib 3177. MD
(S) 257. Su 164. rykto armen reen fran kroppenom
ST 143.

render, ;>. adj. L.

renfana (reenfane LB 7:337. renefana.
renafana LB 7: 190), f. [Mnt. roineväne] renfana,
ta-nacelum vulgäre Lin. tagh . . . renefano stötta LB
7: 35. ib 190. lagen aff renefanw ib 255. taga renfana

ib 261. ib 290, 337. — renfanu blomster (rene-

fane-), n. blomma af renfana, tag ot lodli renefano
blomstlier LB 2: 36. — renfauti frö (renefanw
fröö. renefana frö LB 7 : 254), n. frö af renfana.
taga renefanw fröö LB 7: 29. ib 254.

reufiirdhelika, adv. rent, kyskt, renferdhelika
lifwa ST 426.

renfiirþoglier (». renfärdoght. renfarþokt
Bu 188. renfärdhokt ST 424. renfärdhukt ib
215. renferdhukt ti), adj. [lsl. hreiufertlugr] 1)
ren, ej oskärad, skipin swa, at i ärin renfärdhoghe
(sanctißcamini) MB 1: 393. män gato siällan gömt
sik swa länge ronfärdhogha, at the lialkadhos ey
thässkyns o ro 110 ni thingom ib 508. 2) ren, helig,
obesmittad, kysk. en nunna . . . ronfärjiogh vm allan
sin limnaþ Bu 418. vil haua rena þienist ok
renfär[i-okt þienisto folk ib 188. sanctus a wart maal . . .
thz thydhis . . . äpter rät latiins maal
renfärdh-ogher oc faster MB 1: 368. j skulin wara liälghe oc
renfärdhoghe (sancti), fore thy iak är hälgher oc
ron-färdhogher ib 360-61. ib 369, 370. hafdhe ena godha ok
renfärdogha hustrv Bir 1: 12. mz eono renfärdhoghe oc
skäre iomfru ST 215. hafwa ena renferdhogha oc rena
siel ib 427. renfärdhokt lifwirne ib 424. ib 426. —
återhållsam, fri från kättja. om djur. thz dyurit
(elefanten) är swa renferdhukt, at thz haldir sina rätto tidh
mz sinom maka ST 215. al renfärdogh diur ok fughla
haua ok älska huart thera sin maka ok blandas ey
medh androm til sin kiutlika lusta ok wita sin tima
KS 33 (86, 36). renfärdoght diur ib.

rengiäru, adj. Jfr iiiiurengiürn.

renhet,./". 1) renhet, renlighet? ther är menliga
then skönesta renheth (förträfflighet? rikedom?) ther
nagar man aff sägliia weeth hade mz liws ööl brüdh oc
math RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163. Jfr
renlikhet 1. 2) renhet, oßrvitlighet, helighet, en
hälogh dyrkan, i hwilke dyrkas en sandher gudli, oc
mz aldra mildasta renhet bekännes LfK 17.

renleker (renleeker: -leek MB 1: 150; KL
170; -leeks ib 298. reenlekir Bir 1: 20. reen-

leekir VKR 20. renliker: -lik KL 297; MP l: 20,
35; -liksena KL 297; -likin Bir 2: 106.
reenlik-er: -lik KL 297), m. [lsl. hreinleikr] 1) renhet,
snygghet, tho aktadho yttra renlekin (munditiam) ok
iikke indra Bo 115. 2) renhet, kyskhet, at göma
renlek KL 91. marié ronlekir Bo 42. ib 82. KL 170,
297, 298. MP 1: 20, 21, 28 o. s. v. MB 1: 150. Bir 1; 20,
96, 347, 2: 106, 3: 314. VKR 20, 57. Lg 332, 3: 396.

— Jfr orenleker.

renlilliker (». renlifflekit Lg 3: 159), adj.
kysk. war barnet natwrlika milt oc renlifflekit Lg
3: 159.

renlifnadher (reenliffnadher: -adh VKR 9.
renleffnadher: -at LfK 231), m. [lsl. [-hrein-lifnair]-] {+hrein-
lifnair]+} 1) renlefnad, kyskhet, jungfrudom.
lowa-dhe gudhi renlifiiatli oc iomfrvdom MB 1: 397. LfK
231. mik ingifwa til renlifnadh oc lydbno til gudz
thiänist i vazstana klostir SD NS 1: 201 (1402). 2)
klosterlefnad. oppa hwilkom trem fwnderas oc grwndhas
aldher renliffnadlier LfK 13. först beskriffwas hwat
religio är som är renliffnadlier ib 17. agustinus siglier
at sandher renliffnadlier är en hälogh dyrkan, i
hwilke dyrkas en sandhor gudli, oc mz aldra mildasta
renbet bekänues ib. Jfr 4. 8) orden,
klosterorden. at han (Franciscus) skulle alla oc födha . . .
twiiggia handa renlifnadha KL 326. andre wingardha
som äru andra rcnliffnade äru j nakre måtto
üdhe-lagdh Bir 4: 5. planta en nyan wiingardh som är en
ny renliffnadliir ib. huilke . . . mangskona c]oster oc
renliffnada stiktadhe oc opböriadho Su 53. VKR 9, 18.
Bir 4: 3, 6, 8, 9, 15, 17, 31, 33, 34, 35, 38, 39, 40, 68.
Su 51, 364. — ordensregel, the reglor oc renliffnadlia
som nw ey hallas Bir 4: 41. 4) religiont tha
ronliffnadhin fullelika buldis (vigente religione) Su
228. —• religiositet, gudsfruktan, fromhet. dygd lien oc
renliffnadhen ther til befrymiande MB 2 : 326. — gen.
sing. 1’eulifliads, brukad ss adj. kysk, återhållsam.
ä huru mykit renliffnadz ällir owirgangandis
(cunti-nentis el supereminentis) liffwirne hon kan liaffua Bir
4: 72. — renlifnads kliidhabonadher (ack.
renliffnadz klädhebonat Lg 3: 27l), m. ordensdrägt.
Lg 3: 271. — renlifnads konrent (renliffnatz-),
n. klostersamfund, ordenssamfund, han skikkadhe först
renliffnatz conuent, thz är samqwänidher, i hwilkom
han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe them som
idkelika skuldo wara j gudz lwffwi oc tiänist LfK 18.

— renlifnads liverue (renliffnadz liffwerne
LfK 17. renliffnatz liffwerne ib is, 19), n.
klosterlefnad. lf K 17, 18, 19. — renlifnads iniiiiniskia
(renlifnadz- Ber 76. renlimfnadz- MP 2: 217),
/. kysk menniska. MP 2: 217. Ber 76. —
renlifnads siiil, /. ren el. kysk själ, jungfrusjäl. MR
1: 292. — renlifnads stadhge, m. orden, hwa waro
thenne wingardhano wtan renliffnadz stadgha
(religio-nes) Bir 4: 7.

renlika (renliga LfK 248. reenligha vkr 4.
ronleka Lg 3: 327; LfK 18. ränlika KL 28o), adv.
[lsl. hreinliga] L. 1) rent, noga, noggrant,
omsorgsfullt. at the magliiii thäs renlic&re (subtilius) rensas
Bir 2: 37. at liusit skuli rensas ... ok glasit
ren-lica thwas (mundetur) ib 55. at see oc banna oc göma
thz (a: liggiande fäit) trolica oc renlica (mvnde) ib

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free