Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - ris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ris
261
riuka
tiill myn eyghin rygh Lg 3: 64. — bildl. ris,
plågoris, straff, tuktan, han akter swerige eeth storth riiss
RK 3: 3258. gudhz riis äldher plagha (virga Uei) Su
117. MB 2: 157. — Jfr ena-, gul-, iärn-, äpla-ris.
ris (riis), n.t [Mnt. ris. Lat. oryza] ris, risgryn.
vm lagenas riis SU 4: 711 (1340?). ib 57 (1328). BSH
1: 100 (1365-7). j kryde, j riis oc maiidol ST 422.
ris (riis), n.ett slags tyg. duo suppellicia do riis
su 5: 345. Jfr rislakan.
risa (riisa. pres. ris L. riis GO 9, 489, 8io. impf.
rees MB 1: 68, 163, 262, 398; GO 720, 916; Al 8835;
MD (S) 244. rijste BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.).
pl. riso MB 1: 268. imperat. riis Bil 472), v. [Isl.
risa] L. 1) resa sig, stå upp, uppstiga, saa j
sönipne eet gul kors risa v hans munno Bil 801. hwar
illa fallir lian illa riis GO 810. hwar som aarla riis
han wardhir mängs viis ib 9. ib 489. awuiidh rees
arla ib 720. ib 916. 2) resa sig, upprättas, twingct
och trwget then fatige almwgc saa ath the aldrigh rise
i sine dage HSH 20 : 202 (1507). 3) resa sig (till
anfall). rees cayn a mot sinom brodher oc dräper han MB
1: 163. risa (insurgunt) the (d: lastcna) hardhelikaro
mot mannenom Ber 19. 4) uppstiga, härröra, wiliom
wi alla gudha priisa aff loff oc sang ther dygdher
aff riisa Al 9788. 5) stiga, höja sig. swa at miin
ära matte risa lo 338. 6) stiga, blifva betydlig.
schole the . . . forbrwthet haffue sin grwffuadell
oc xl (40) marc, och om sa saken högre rijste, tijl
lijff oc godz BSII 5: 513 (1512, nyare afskr.). —
risa Up, 1) resa sig upp, stå upp, uppstiga, rees
en krabbe i haffwith op Al 8835. war herra rees op
aff dödha om sunnodaghin MB 1: 68. riso mango
hälghe män op aff dödha mz honum ib 268. ib 262,
398. war herra låter stundom godha män falla i synd,
ther til at the riisa swa myklo hälder ödhmiwkaro
op ib 444. 2) resa sig (till anfall), riis vp j
thin wärsta hugh Bil 472. 3) uppresa sig, göra
uppror, tha rees op pen herro he.th gildo MD (S)
244. — Jfr uprisa. *
risbiter (riis- L.), m. [Jfr Isl. hrisbitr] L. barn
som blifvit aßadt af en biltog fader hvilken i
hemlighet smugit sig in i landet till sin hustru. MELL Å
7: 2 var. (hvarest texthandskr. har riishof þe). Urk.
fr. 1469 (af konung Karl gifven dom i en arfstvist;
enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr
rishofþe, riskullo.
risbodll (riis-),/, rishydda. RK 3: 3694, 3716.
rigi (Iv 2883, 2913, 3047, 3063. rÍS6 MB 1: 434; lo
2855, 2864; Di i. ryse: -an Iv 3123. rese ib 3189;
Fr 1030, 1115, 1126, 1307, 1358; Di 21; -en Iv 3193,
3195; Fr 1042, 1047, 1345; Di 297, 298, 299; -in Fr
1019; -a ib 1006, 1026, 1027, 1300; Di 297; MB 1:
167, 431, 432; FI 971; Al 1548, 7346, 7354, 7367; -an
Fr 1344), m. [Isl. risi] rese, jätte, han war
mykin rise MB 1: 434. moab risar oc kämpa ib 318.
bodho ther risa oc iätta ib 400. ib 167, 401, 431, 432.
Iv 2855, 2864, 2883, 2913, 3026, 3047, 3063, 3102, 3103, 3123,
3128, 315G, 3161, 3189, 3193, 3195, 5334, 5484. Fr 958, 980,
985, 1006, 1019, 1026, 1027, 1030, 1042, 1047, 1115, 1126,
1300, 1307, 1344, 1345, 1358. FI 971. Al 17, 1548, 7346,
7354, 7367. Di 1, 21, 297 , 298, 299.
risgarþer, m. L.
rislioffio (-höfþe. -hufþi), m. L.
riskorglier (riis-), m. riskorg, af ris el. qvistar
förfärdigad korg som nyttjas vid fästningars
belägring, skanskorg, opreeser riiskorgha opfylthe uiz sandh
oc steen RK 3 : 2002.
riskulle, m. l. = risbiter. mell ä 7: 2 var.
(hvarest texthandskr. har riishofþe). Jfr risbiter,
rislioffio.
rislakail (rijs-), n. duk el. lakan tf det slags
tyg som kallas ris. elli par rijslakan SJ 109 (1441).
1’ispa, / [Jfr lsl. rispa] träta, tvist, thiir oppran
oc wiixte en rispa mällan tho jwdiunor som födda
waro i greka landet oc mällan them som födda waro
1 jwda landet Lg 294.
risqvister (riis-), m. qvist, smaa riis qwista Lg
3: 609.
rist (-ir), /. [Fnor. rist] rist, halster. som (a:
offer) stckia i pannom oc som a riste MB 1: 470. lät
hau þöin stekia a rist Bu 524. varþ laureucius . . .
up iui ristena þandar ib 416. laurencius (näml. hawir
til teku) ristena ällir halstrit a hulko han war stektir
VKR xv. Jfr iärnrist.
rist (pl. -ir), /. L. eg. inskärning, skåra?
gränsmärke. the sätte rister och raa mellan swcrike och
danmark PK 248. Jfr rift. — rista sten, m. L.
rista (imperat. ristha LB 3: 162), v. [lsl. rista]
rista, upprista, scall knifwir stingas ginoni hand
hans och rista swa fram till fingra hans eg 63. tak
aal quikkan oc ristha honum LB 3: 162. Jfr up
rista.
rista (rysta GU t, -es RK 3: (sista forts.) s.
175. pres. -ir. impf. -te. -ade Di 11, 88), v. [lsl.
brista. D. ryste] 1) rista, svinga, skaka, vibrare,
rysta 1. skaka GU T. riste käsio mz afle (lanceam
fortiter vibrans) Bu 492. är rätuisoniia swärdh . . .
ristande mot thorn Bir 3: 379. ban risto (movet) gisl
mot diäflcnom ib 130. ristade thz (svärdet) sa at thz
hördis ouor allan hären Di 11. riste sit hoffwudh Al
8318. risto starkliga stwdhenar MB 2: 123. ristade
askana aff sik Di 88. swa som liwete ristes ok sällas
gynom saald MP 2: 8. — med dat. rista sino hofdhe
Gr 261. ib 277. 2) intr. skaka sig, ruska på sig.
ginstan reste ban (åsnan) oc riste Lg 3: 233. —
rista sik, = rista 2. stodh thz (lejonet) op ok
riste sik Iv 2964. han sprang op ok risto sik ib 4503.
rosen stodh op ok risto sik (hristir hofudit ok harit)
Di 298. — ref. ristas, skakas, hwson rystes
inekto-liga RK 3: (sista forts.) s. 175. al mill oniildo ämbite
ristos (conturbata sunt) KL 408.
ristiäril, n. [Jfr Isl. ristjarn] plogrist. i plogh, l
plogbiil et i ristiern sd Ars 1: 674 (1407).
riu|ia, v. L.
riuka (Gr 300; Bir 1: 71, 3: 104; -ande MP 1:
164. ryka Bir 4: (Avt) 178; MB 1: 499; LB 9: 108,
109; se vidare viilrillkaildc. rike LB 8: 47. pres.
riukar Bu 75. ryker MB 1: 48o. rykir ib (Cod.
B) 552. impf. rök. pl. roku Di 77), v. I Isl. rjiika]
L. 1) ryka. hans mundar lugliaþe ok rök som
bränncstcn Bu 2o8. latir them (bergen) riuka Gr 300.
rök aff allo bergheno som aff oglino MB 1: 330. Bir
2 : 297. staar oc bliuir . . , riukaude (fumigabunda)
ödhelakt landh MP 1: 164. 2) ryka, flyga, hastigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
