- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
260

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - ringmur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ringmur

260

ris

. . . ringde klokkonne KL 337. Bir 5: 26, 32, 70, 71, 76.
— pass. (opersonl.). ther ringdis klokkom Ml) 37.
tha bordh klokkonne ringhis Bir 6: 78. — med ack.
ringdho the alla klokor Lg 3: 725. ringo priorissan
bordh klokkonna Bir 5: 91. ib 87. ringdo klokkonar
sik sielfwa ST 466. RK 2: 7865. — pass. alla clokkor
ringas Lf K 215. ringis gonstan bordh klokkan Bir
5: 70. — abs. swa länge hon (o: systrin som ringhia
skal bordh klokkonne) ringo Bir 5: 71. — ringa,
genom ringning kalla el. gifva tecken (till), ringen til
bordz Bir B: 71. tha som atir wändis ringhia ib. som
atirwäut är ringhia ib 91. tha som ringt är wm
middaghin ib. oldermannon rynger eller klapper til
lyudz SO 108. tha til aptansaug är rinkt Bir 4: 11.
tha ringt är j säng ib B: 87. — pass. en klokka,
mz hwilke som skal ringliias til bordz Bir B: 70. —
ringa, genom ringning åstadkomma el. göra. vm the
böra nakat tekn ringias KL 255. hördho the ringia
siäla ringning ST 500. 2) ringa, sättas i rörelse
3<i att klingande ljud frambringas, klinga, klokkan
ringde for gudz likarna KL 3. —• opersonl. ringa
(hvarigenom tecken gifves till något). hördho han
enom stadz ringia til messo ST 149. — med ack. tha
apton sangh ringde Bil 653. ginstan aue maria ringt
är VKR 24. — Jfr inriugia.

ringmur, m. [Jfr Mnt. rinkmuro] ringmur. Lg
3: 184.

ringning, f. L. ringning, löpa ginstan til thz
som ringningin tekna KL 255. Jfr siäla ringning.

riugorillber, m. [M. ringorm. Sv. dial. ringorm]
reform, for ringorm LB 2: 32. for ringorm a hals
eller annar stadz ib.
ringrör, n. L.
ringröre, ». L.

riiigsliunga (rinslionga. pre*, -er), v. —
1’ingsliunga sik, slingra el. vrida sig i ring.
rin-sliongir han sik swa som ormbir (retorquel se quasi
in circulum) Bir 1: 70. känner honum (ormen) sua sik
vträkkia oc stundom sik at ringsliunga ib 3: 74.

rinna (rynna. rindha LB 2: 57. rindhe ib 3:
195. pres. rinder. rynner LB 7: 12. randar VGL 1
A 17: pr., J 17: 3. impf. ran. raan Su 226. pl.
runnö, runnu. part. pret. runnin), v. [lsl. ronna]
L. 1) löpa, springa, runnu (senare ändradt till lupu)
badhe j modher fampn Bil 351. somi runnö vndan honum
ib 486. bönderne fiollo ok summi rwnno (flydde) RK 1:
2793. hwart ban ridher eller hwart han rindher MD
(S) 277. (vesslan) ran aat bekkenom Bil 710. swa som
kyklinga plägba rinna äpte hänonne Bo 67. thu gethir
ey badhe runnith ok spunnith (vix silix (för simul)
hec quibis quod nos (för nes) et cvrsibus ibis) GO
1081. hawa wiise klärka fore ordhqwädhe, at ängin
liknilse rinder allom fyrom fotom (träffar alldeles in)
MB 1: 397. — löpa, rulla, swasom een gull ball ällir
myll olfuan til kommandis raan (currebat) j blandh
thenna mästarana oc discipulos Su 226. — slingra sig.
kring om philippum han (masken) skiotelika ran Al 379.
2) rinna, flöda, brast up . . . en oleo kälda
vällande ok ran allan daghen stripom strömom Bu 65.
(tårarne) runnö som bäccar af aþþro käldorn ib 12.
hon (floden) rinder gen asirie lande MB 1: 159. Lg
91. af thäs blotzsins dygdh ther ran aff wars herra

sidho MB 1: 159. lath sudith rindha gynom jth kläde
LB 2: 57. ib 3: 195. wäghana rinna aff watnströmom
Su 119. 3) rinna, drypa, runnö hans öghon som
en kälda Bu loo (jfr 2). om ögon rinna LB 2: 55.
rynnandhc öghon ib 11. 4) löpa, fara, utbreda sig.
om rykte, ryktit om allan staden ran MD (S) 217.
6) upprinna, uppgå, liws ran (orta est) offuer them
MB 2: 399. KL 405. 6) rinna, komma, falla, gå.
i andlig mening, vtan nakath hoghmodh hafdhe för
bradhlika runnith i hans hugli MB 1: 143. alt thz
ärwodho oc mödho kwnno öka riudher aff mino amine
ST 178. 7) vara runnin, vara öfvergjuten, vara
öfverdragen, a hans (fogelns) hals oc käptom
sinom war alt runnith mz rosom finoin (d. v. s. med
rosens färg) Al 7576. — rinna ater, springa
tillbaka. barnit . . . ran athor vndher modher sköt Bit
270. Jfr ater rinna. — rinna ivir. vara runnin
ivir, vara öfverdragen (med hinna), i ögat. som öffuir
är rwnnith LB 7: 12. Jfr ivir rinna. — rinna
llidlier, rinna ned. swa at henne blodher rynner
nider aff glasith oc i ögat LB 7: 12. Jfr llidlier
rinua. —• rinua lindau, skynda undan, runnö
vndan fra grauene Bil 129. Jfr undan rinna. —
rilllia up, 1) uppspira, widh en litiu qwist som
runnin war vpp af eiuie thorfuo Bil 614. Lg 92. 2)
upprinna, uppgå, ran tha sool op MB 1: 227. ib 38.
morgbinstiärna, som rinder stundom op for solinne
oc stundom epter ib 62. tha rinna wp dies cauiculares
LB 3: 4t. — Jfr up riiiiia. — rinna ut, 1)
rinna ut. ran vt oleum j lampona Bil 211. at niosten
wt aff härin ran Al 1011. 2) rinna upp, uppspringa.
sa han ena kiildo . . . oc fyra fiodliir rinna wt aff
henne Lg 91. — Jfr ut rilllia, qfvensom ränna.

rinna, f. Jfr blodlirimia.
riunare, m. L.

rinsker (rensker: -a l’M lxi. n. rinst SO i60.
rynsst BSH B: 429 (i5ii). reenst LB 7: 326; SO
16l), adj. [Aini. r[nsch] ltensk. tusande riuscha gyllena
gilldo RK 2: 2527. FH 1: 42 (1467, nyare afskr.). FM
lxi. rinst gul SO 160. ib 161. roonst vin LB 7: 326.
BSH B: 429 (1511).

1’ipa, adj. [Mnt. ripe] mogen, fructh som är ripa
ok Wälmoghäll LB 6 : 282.

1’ipara salt (ripärä-), n. ett slags salt (benämdt
efter orten hvarifrån det kom). SR 29.

rippa (riippa. -adhe), v. sätta i rörelse, lyfta.
riippedo tliores anker BSII b: 502 (1512). Jfr reppa.

ris (riis. riiss. ryss Lg 3: 64. ryyss ib 538),
». [Isl. hris] L. 1) småskog, lund. skylto sik i
skogh ok riiss RK 1: 3034. swa mykin glädhi är ij
thz riis som man värö ij paradiis FI 1110. 2)
telning, qvist, glädz maria alf iesso slekt eeth
blomstrande riis ST 207. 3) ris, qvistar, afhuggna
grenar el. buskar, hugga skoghin op inz rötir risitli
binda til thera hästa fötcr Al 3214. ib 3222. 4)
spö, staf, spira, kyste skat.au a riseno (virgw) MB
2: 187. S) ris ss straffredskap, drotniiigen oc
syster jngogärdh fingho badlia aff eno rise BK 206.
iak wil honum näpsa mz liima ok riis Al 1353. them
... mz risom flengia RK 2: 3799. honum . . . slaa
mz riiss ib 3: 2072. ib 2084, 2146. ST 181. Va 26. Lg’
3: 538. — ordspr. jagh haffuer giorth mik eth ryss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free