Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rosan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rosan
266
rostering
rosall (roosan), f. [Fnor. hrdsan] skryt. Ber
258. Su 116. huat gangnade mik min stora högfärd,
huat mykla rikodomana roosan oc rwsan ib 236.
rosenbladli, n. [Mnt. rosenbiat. i rosenbladli
och följ. intil rosen- börjande ord är rosen eg. gen.
af Mnt. rose] törnroth/ad. Bir 2: 161. Jfr ro sa
bladli.
roseublodh (rosene blodh: -blodz Su 103.
roosene blodh: -blodheno ib 215), n.
rosenfär-gadt el. rosenrödt blod. äulitit ok skäggit var alt
liolt ok stänkt mz thy rosan blodheno (rosen sanguine)
Bir 3: 272. Su 103, 215.
roseubloma (rosin bloma ST 207. rosene
bloma: -bloniom Su 138),/. ros. ST 207. kringom
giffwin mz rosene bloniom (floribus rosarum) Su 138.
rosenbloinster, n. ros. Su 408. Jfr rosa
blomster.
roseudllter, m. roseufärgad duk? duo paria
rosenduka SI) 4: 710 (1340?).
rosene (roosane Su 216), adj. [i analogi med
gyllene bildadt trol. af den i sammansättningar
brukade urspr. Mnt. gen. rosen; jfr äfven Mht. adj. rosin,
rosen. 1 de nämda sammansättningarna vexlar ofta
roson med rosene, som på flere af de ställen, hvarest
det upptagits ss ingående i sammansättning, skulle
kunna fattas ss adj.] rosig, roseufärgad. thina
roos-ano (rosiferæ) kindher Su 216. o rosene drapafall ib
187. tha som wi alf blomstrande frukt hälgra oc
gudelika manna lidilso wara hiärtanna üghon wändom til
thinna rosene (rosiferas) pinor ib 178.
rosengardher (-gaarder: -gaard Su 178.
rosin gardher: -gardh Fr 1284. rosin gardh ST
421. rosingardher: -gardh ib 420), m. [Jfr Mnt.
rosengarde] rosengård, blomsterträgård. Fr 1284. ST
420, 421. Su 44, 100, 178, 409.
rosenkran/ (roosenkrantz RK 2: 1504. rosin
kranz: -kranza RK 1: (Albi) s. 207. rosene
kranzs: -kranzsa Sn 143; -kransze ib 176), m.
[lsl. rosenkranz. Mnt. rosenkrans] 1) rosenkrans,
krans af rosor. RK 1: (Albr) s. 207. Su 1.4.1, 176. Lg
3: 431. — ss namn på fartyg. RK 2: 1504 (kanske
snarare att föra till 2). 2) rosenkrans, radband;
sammanfattningen af de böner som läsas och räknas med
hjälp af ett radband, läse en rosonkrans Lg Manfr
286. o . . . jomfru maria anania aff mik . . . thina
besynnerlika rosenkranz, samansattan aff blomstroin
VKB 8.
rosenlaglier (roseen lagh), m. saft af rosor,
rosenvatten, roscon lagh iir god tel ögno smörie[l]se
LB 8: 42. Jfr rosa lagher.
rosenliter (rosene lither: -lith Su 22, 25, 139.
rosene liither: -liith ib 209), m. rosenfärg,
rosenröd färg, färg af rosor. Su 22, 25, 139, 209, 412.
rospuillllllller, m. rosenmun, roseufärgad mun.
stundom fik iak kus af hans rosen mun Su 406.
rosenmoster (-mwsther), m. saft af rosor,
rosenvatten, stinger man j [l] klädä i rosenmwsth LB
8: 42.
1’osenolia (rosena-)j f. [Mnt. rnscnolie]
rosenolja. tagli fersk rosen olyo LB 7: 2o2. mz rosen olyo
ib. ib 218. siwdh tz med rosena olyo ib 226. Jfr rosa
olia.
rosenriidlier (rosene rödher), adj. [Mnt. ro-
senröt] rosenröd, mz roseno rödha lif|| Su 46.
rosenvatn (rosn vatn LB 7: 147. rosn watn
ii), fi. rosen ratten. LB 2: 44, 7: 147, 164, 204, 207, 229,
8: 42, 9: 117. Jfr rosa Ylltll.
roseuällg (rosene äng), /. rosenäng, med rosor
prydd äng. see . . . the rosene ängcua Su 137.
rosfiitor (ross-), m. pl. hästfötter, nar wij dödlie
äre och wudlier ross föther BSII b: 273 (1508). Jfr
rossa föter.
rosin (rosiin LB 3: 110. rusin. rwsin LB 7:
6tí), n. [Mnt. roslnc, rosin. Mlat. rosina. Franska
raisin] russin. nii:or cophinos rusin SD 4 : 711 (1340?).
fikon oc rosin ST 422. LB 2: 71, 3: 110, 7: 66.
rosmarin (roszamarin), m.? [Lat. rosmariiius]
rosmarin. LB 7: 221.
rosmarin bladh (rosemarin-), m.
rosmarin-blad. siwd roseniarin blad oc quista j wiin LB 7: 199.
rosmarin qvistor (rosemarin-), m.
rosmarin-c/vist. LB 7: 199.
rosn (rossn Bir 3: 86, 106. rosin Bil eso), f.
rosande, ros, skryt, thin rosn (vana gloria) som thu
läst thik wara godhan mz Bil 116. sagdhe han rumleka
hafua gifuit for rosn ib 717. ib 686. ban fty[ie alla rosn
KL 181. at fly rosninna last ib. Bo (Cod. B) 341. Ml’
l: 11, 29, 106. Bir 1: 319, 331, (Cod. B) 351, 2: 156, 192.
203, 334, 3 : 45 , 86, 106, 174 , 229, 457, 475. Ber 135, 210,
261. LfK 208.
rosnan, /. = rosn. Ber 269.
rosning (rosnig: -igga LfK 208; -iggena ib.
rosznyngh Gers Frest 52), f. = rosil. Ta (Tung)
27, 30. LfK 208. Gers Frest 52.
rost, se rast.
rost, m. [Mnt. rost] 1) rost. äre the (svärden)
röd aff rost Di 8. 2) en ögonsjukdom? förtager
thz allan rostli i (för ok?) mörcheth aff mans öghom
och gör them hcl LB 8: 42.
rosta (-adher), v. [Mnt. rosten] rosta, rostad
swärd RK 1: (Albr) s. 212.
röstare, m. malmrostare, jöns libbertsson, rosfaro
DI) 1: 52 (1396, eft. nyare aftr.). — rostara mill?
(röstare-), n. rum der järn undergår röstning?
allan ther til hörnnde grufvorättighet, röstarerum oc
borgdehl i grufvona DD 1: 52 (1396, eft. nyare aftr.).
rostavidher, m. rostved. mz . . . rostawidh DD
3: 193 (1427).
roste, m. L.
roste, m. Jfr iäruroste.
rostera (-adher), v. [Mnt. rostéren. Mlat. [-ar-restare]-] {+ar-
restare]+} anhålla, lägga beslag på. forbiude wy alla
bonum hans dotter eller hans skip tiänero eller folk
götz eller annar tingli . . . at,b rostera eller hindra
for nagor the gäll skull FH 5: 29 (1465). rosterä ederth
godz HSII 20: 90 (1507). inthe haffuer iagh rosthereth
hans godz FM 533 (1511).
rostera (-adher), v. rusta, utrusta, the skyp hor
liggie quarre äre rosteret BSH 5: 162 (1507). —
1’ost-era sik, rusta sig, göra sig i ordning, haffuer jach
mik rosteret nw ij maa] först til at ridhe och swa
met aacheredzskap FM 291 (1506).
rosteriIIg, f. beslag, qvarstad, ath eder herrodüme
ville tillathe ath iach mottlie faa en rostereringh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
