Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rännevand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rännevand
281
räthet
spelf I par ræimestøwlæ (hvarvid i not anmärkes:
"kan läsas: rænnestøwlæ"; sannolikt den rätta
läsarten) SI) 4: 711 (1340?).
rännevand, n.f [Jfr Mht. renncgewantj drägt
som bäres vid tornerspel och lekar! lekaroni gik ther
wel i hand thera tekkia ok thera ränne wand war
brwnt ok hal|ft baldakin ok wel fodrat mz ykorna
skin RK 1: 2195.
ränning,/. L. Jfr an-, hugh-ränniug.
rällta,/. [Fnor. ren ta. Mnt. rente. Franska rente]
L. inkomst, uppbörd, ban fik honom yffrid godz ok
ränto RK 1: 220. sidhan skal engaledhis gilfuas
clost-reno . . . gooz ällir ränto (redditus; motsv. ställe
VKR 75 yngiäldj Bir 4: 31. lata systrana wndirsta
closlersins oc r&ntonna (redd/tuum) stadga ib 61. VKR
32. 40. tho räntor soin tilhöra konungxlicom fatabur
Bir 3: 430. aff kronuna rcntlia RK 2: 132. al then
swerigis rikis rentha ib 7743. aff landzsens skat oc
ränto (redditibus) MB 2 : 290. ib 285, 307. all skatt oc
räntha aff almoghen opbära RK 3: (sista forts.) 5210.
l)i 104. aff skipsens räutho oc wthgiffth PM xvi.
wil iak idher gifwa til ränta then skat ther darius
lot hän ta aff minom fadher arlika til twll Al 987. i
thorffwin ey annath aff gudhi wiinta foro tholik löön
oc liffworne til ränto (till vedergällning!) vtan pino
ewerdhelik ib 7280. fföre in mz sik swa inanga päninga
räntto (redditus) Bir 4: 31. tämplet . . . säthia til
päninga räntho (in pecuniæ qutestum) MB 2: 312. —
inkomst af ett andligt ämbete, prebende, wart tha
lidbog en prebändha ällar räntha Lg 664. — ränta.
iak hafwir borghat onom man hundradha mark oc han
skal hwart aar gifwa mik tio mark til ränto ST 488.
— Jfr biskops-, liärads-räntn.
ränta ( -ar, -adher), v. [Mnt. renton] afkasta,
gifva ss afkastning, lotlio sith götz sik tho ränta
sölff ok gul RK 1: 284. al then skat swerige hade
förra rentat ib 2: 7314. balsamum oc mirram ther
hänta som the landin plägha ränta Al 10524. som
ränta arligha aars ’/, marc wekt SI) 1: 444. een gardh
som ränther tolff öra wikt ib. affgiällit aff gozeuo swa
mykit thot rä[n]tta kan ib KS 1: 333 (1404). hwat oc
huru mykit hwart cet gooz aarlicha skyilar oc rantar
VKR 31.
räpsa, räpsing, riipst, se riifsa, räfsing,
räfst.
1’äpta, v. rapa. the göra räpta oc wth drifwa onth
wädhir aff inagha LB 3: 139. Jfr rapa, rykta,
riit, adv., se rätter, adj.
riitbok (rethbock), /. lagbok. SO loi.
rätfangiii (rät fangin: -it Bil so4), p. adj. L.
rättfången, rätteligen förvärfvad, rätfàngit godz KS
3 (6, 4). SI) KS 1: 575 (1406). Bil S04. Bir 2: 163. ST
483, 484, 487. Jfr 01’ätfangill.
rätfärdlielika (-ligha MB 2: 98. -liga ib-, SO
105. "lige ib), adv. [Mnt. rechtverdichlikon] 1)
redligt, ärligt, vin thith godz rätfärdlielika ST 50. ban
giordhe alt thzta skrömtelika oc ekke rätfärdelika Lg
3: 440. ib 441. 2) rätt, rätteligen, tillbörligt, styrdhe
rätfärdholika badhe sik siähva ok sin barn Lg 3 : 502.
rantzake om ther skäligo är mz farit äller
retferde-lige skorit som tilbör SO 105. gör ban thz icke alt
retferdeliga jnnan forscriffne tijdb ib. 3) med
Ordbok II.
rätta, om swa är at .i rätfärdeliga (recte) oc vtan
syndh haffwen stadfäst abyinelech konungh offwir idher
MB 2: 98. — jfr orätfiirdlielika.
rätfärdhogher (rätfärdugher: -ugha KS 40
(104, 43). rätfärduger: -uga MD (S) 240.
rätt-färdigh (f.) TS 27. retferdig: -ige SO 159. n.
rätferdokt KS 39 (102, 42). retfferdiigt BS 36),
adj. [Fnor. réttferdugr. Mnt. rechtverdich] L. 1)
redlig, rättrådig, rättskaffens, rättfärdig, engin mail
wänto ban godhan ok rätfärdoghan wara Bil 307. tholke
tbanka . . . göra mfinniskiona . . . rätfärdogha
(in-duere . . . puritatem) Bo 15. viliaudo synas rätuis oc
rätfärdhoghir Bir 3: 441. at, the hauin rätfàrdugha
ok dyghdelika syslomän KS 40 (104, 43). SO 159. halda
thz alt för rätferdokt ok dyghdelikt the sea ok höra
i tera ordom ok tUhäuom KS 39 (102, 42). godh
åt-häue almoghans är faghr ok riitfärdogh skipilso i
sidliom thera ib 50 (127, 54). hwar som aktin är
rät-färdogh ther är gärningin rät Bo 109. ST 38. Lg 3:
440. 2) rätt beskaffad, riktig, behörig, finna n&gor
gärning eller bygning som ey är rättfärdigh TS 27.
BS 36. wtan han . . . haffwer ... i rätfärduga strid
sik wel regerat Ml) (S) 240. — Jfr oriitfiirdlioglier.
rätfiirdlioghet (retferdoghet. retferdughet.
rätfärdhugheet), /. [Mnt. rechtverdicheit] rätt,
rättvisa, redlighet, rättfärdighet, rätfärdhugheet hon
är bäzst Al 2725. retferdoghot widh engen spara MD
(S) 258. ena skraa ok rcthtclssä bok, innehollandes
och wthtryckiandes om theres embethes retferdughet
och redeligheth BS 34.
räitganger (-gonger), m. [Mnt. rechtgank] 1)
rättegång, vden all rätgong äntighc mädh kirkäräät
äller wärihlzrät SD KS 1: 636 (1407, daniserande).
2) rättslig uppgörelse, til then tidli . . . konwngh
magnus . . . lians epthcrkomaudom och arffwom aff
oss ... för the saker en rätli gangh giordher är
häller en wänlik sämia (propter ea integraliter fuerit
satisfactum secundum iusticiam vel amor em) SD 5: 212
(öfvers, fr. si. af 1400-talet), j minne eller retgang
USII18:78 (1497). — Jfr riittargaiiger. — rätgangs
bref (rätthegang’3 breff), n. bref rörande
rättslig uppgörelse, opter thet friidz breff oc
rätthegangs-breff som rikens radh loth för them kynnoga BSII 4:
7 (1471, samt. afskr.).
riitliet (rätheet. räätheet SD KS t: 30
(1408), /. 1) rättfärdighet, stränghet, döma thik
siiiluan äptir riituisona räthot (justitire rectitudinem)
Bir 2: 87. 2) rättighet, lagligt anspråk, tileghnar
jak thet (o: gozeth) ok allda the ägho ok rätlieeth jak
ther til hafuer thy for:da wara frw cappelle SD KS 2:
53 (t408). ib 30 (1408). — rättighet, det som ngn har
rätt ott fordra, äfven laglig prestation (åt ngn), at . . .
war kore nadhoghe herra oc frw oc konungsdömet
hafua oc nywta alla saköra oc rätheet oc all stykke i
. . . wadzstena som the hafua oc nywta i andra
küp-stedher i landet BSH 2: 116 (1400). en gardh . . .
metli allo räthet och til lagliom SI) KS 1: 161 (1402).
affradhit och al rätheet ther aff (af godset) gaar
ib 300 (1403). dömdes thenne förne hwar tcre sak
til iij m. for slotzins rethet som är kalksten tigel
wid naffuer stocker bräder och halm the icke förde
fram i tiid och tima BtFIl 1: 164 (150S). ib 158 (1507),
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
