- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
286

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rätter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rätter

286

rättogliet

hwazske manga rätte älla kostolica redda Bo 34. mätte
aff alskons ville rätte Fr 2842. Bir 3: 16, 101, 246.
MB 1: 246, 2: 179, 2u0. Al 6106. Il K 2: 5171. Vi 52,
97, 192. SO 16. (rät trol. för raþ: liafþo mäj) uitrom
rät (Bil rath, Cod. C radh 92i) Bu 5.) — Jfr arf-,
arfs-, liarna-, biskops-, biärgs-, biärköa-,
borghara-, byn-, bygninga-, (likis-, eþsöris-,
fasta-, forradhara-, fädhernis-, gärds-,
gild-is-, giälda-, hamna-, hundaris-, härads-, ivir-,
kesnra-, kirkio-, kompanis-, konungs-,
krist-nu-, lands-, lägh]io-, malsäghanda-,
lnordh-ara-, o-, ofor-, rojia-, sknlla-, skip-, Jiiufs-,
ärfdha-riitter. — lätta dagheiv(rätte-), >»• [Jfr
Mnt. rechtdach] rättegångsdag. första rättedagbin i
fast-onno SJ 60 (1439). näste rättedagh effter piugitzdagha
ib si (1438). — rättargauger (reter-), m. =
rät-gailger 2. i minne eller retergang I1SH 18: 74 (1497).

rätter (rater: -o Bu 21; -um Bir 4: (Avt)
179; -are Bu 6l. räther Gers Ars A 2. n. nom., ack.
rät. radh FM 533 (1511). dat. -O. «’ uttrycket mädh
rätto öfvergår -O till -a FI 1694; SJ 107 (1445); KK 2:
63, sannolikt under inflytelse af Mnt. mit ruchte), adj.
[lsl. réttr] 1) rät, rak. thz blomstrit. wäxste ... mz
rättom stiälk älla bol ther änga kuwta älla wrnnglikhet
hafdhe Bir 1: 175. ib 176. moysi wandir war rättir ib 210.
þe gingo rättan vägli Bu 168. fingu the . . . retthan byr
til rom Bil 269. en aker sliter ther hwarte ware
wranger äller rätter Al 5844. — rak, upprätt,
mann-enom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin oc
standa eller ganga rätter MB 1: 83. stodh . . . rätter
j lögha kari Bil 574. ib 319. Bir 2: 15. hans växstir
var rättir ib 135. 2) rät, rätt och slätt, enkel, skal
lwdlira bläster wara onfaller, rättir, oc slätter, vtan
nota skipto MB 1: 388 . 3) lämplig, passande, gathin
i mik wardbergh läth thz ware mik fulwiil räth KK 1:
2405. sagde hertughin engon wita then them ware swa
wel rättor ib 2012. oss är engin biitre rätter älla fallon
(näml. till lagman) än han BSII 1: 185 (1386). ther
landhene ware rätter til laghman ib 188 (1386). ib 3:
147 (1463?). 4) rätt beskaffad, gudh skapadhe mannin
rättan MB 1: 114. — rätt, riktig, rät nampn Bu 8. eo
modo, qui in legibus patrie dicitur reep oc rät mal
SV 3: 112 (1313, nyare afskr.). rätare dyrkt Bu 61.
Bil 82. wil oplypta sins fadhors händer oc böghia them
rättare (d. v. s. så att de få ett riktigare läge) MB
l: 258. synas tho bökir ey rätta (sanningsenliga) Bil
434. — rätt, tillbörlig ! seghe the niigh mindre en riidli
oppa FM 533 (1511). 6) verklig, fullkomlig, at
laurens hafdhe hänno the förde twedelene af for:de
goze forthaghit ok fore haldhit meth rätte wäldhe
i swa mång aar SV NS 1: 419 (1405). 6)
berättigad. hiälpa henne til swa mykit som hon waro rät
til SJ 147 (1416). 7) rätt, rättmätig, satin,
verklig, laglig, fra sinom rättom liärra Bu 2t. gifi þat
attar rätum ägara Bir 4: (Avt) 179. räther ok trohen
wen Gers Ars A 2. rätthir äghande TB 73. gozen
gingo vndan rättom aruum SJ) 6: 125 (1349). at rikit
magho koma til rättan arfwingia Bir 3: 359.
sam-brödher äkta oc rätta SJ 14 (1424). rettho iwdha MB
2: 222. rät retuisa KS 20 (49, 21). sacramentit swettis
retta thara IIK 2: 7862. rätta diidz folks ferga finge
the ib 7868. — laglig, behörig, ordentlig, {lem rättän

räkinscap gyürä SV 5: 562 (i346). til een rättan ok
vissan pantli BSII 1: 165 (1376). — laglig, laga, i lag
föreskriften. a rättom radzstufuudagh SJ 14 (1424). thil
rättha drykkc SO 26. 8) rätt, rättvis, rättir domare
Bil 716. är iak ... iämpn oc rättir Bir 2: 174. dömpdo
en rättan dom Al 2651. KS 15 (35, 16). funno for rätto
SJ 83 (1441). dömpde the ok saghdho for rätto «4 84.

— maþ rätto, med rätta, med skäl. |iik {liäna ängen
mz riito Bu 21. KS 69 (169, 75). FI 1694. BSH 1: 165
(1376). SV KS 1: 415 (1405). SJ 107 (1445). RK 2: 63.

— rättfärdig, rättrådig, redlig, þu äst . . . baþo rättar
ok rätuis Bu 197. — >1. rät (komp. rättare Lg 3:
652. rettare RK 2: 3570, 5732), adv. 1) rakt. swa
som ... en ände af them twom wäghomen baro sik
rät (directe) nidhir j liidhirsta Bir 1: 214. röras the
(0: himbla) antiggia rät nidher som steen eller rät
op som elder MB t: 44. rät at byn RK 2: 7872. rät
mot ellen ib 7879. rät fra the swonska ib 7881.
mannen-om hörir natwrlika til at wara rät opwäxin MB 1: 83.
2) rätt, riktigt, sant. en inan räknar rät Bil 434. för
thy hon ey rättare wisto (visste ej annat) än han haffde
warit ängilen Lg 3 : 652. HK 2: 3570. jac kan ey
rettare första (förstå annat) än j niogen ther friliga
tro vppa ib 5732. 3) rätteligen, med rätta, hwcm
thet tilbör, rät kuiiunger at wara KS 1 (l, l). ffindz
mera borta än reth bör SO 114. 4) alldeles, just,
rätt (stundom kan el. måste det i Xysvensk
öfversättning utelemnas), thz (o: rwm) skal en mwr aatskilia
rät j tw Bir 4: 83. the (budorden) . . . äro rät swa
alle wärldinne nytlik, som enom stadh ware tliässe
lagh, at ängin skulle stadhin fordärwa MB 1: 465.
rät som iak vare ij paradiis Iv 439. hans örs var röt
rät som eet blodh Fr 107. reth ssoin han aff westeras
drogh RK 2: 4175. ib 4926, 6610, 7342. hans tlirwgh
aktin rät änkte vätta lo 146. ib 285, 1077. hiir magliiu
ij 1111 bradhlik see ij thetta hws rät alla thee . . .
ther idher mz skadha mena ib 863. han skipadhe os
rät alla nädhe ib 226. ib 1329. een knäpper ... aff
rödha gull rät öfrith skär FI 983. vnfingo mik rät
aldra bäst Iv 194. — Jfr kap-, o-, up-rätter.

rättilse (rätilse: -om Ber 5.1. rettelse), n.
pl. och fi! 1) (medelst handens uträckande
gifven) vink, åtbörd, flyddo synd . . . j rätilsom (in
nulu) Ber 53. 2) rättelse, förbättring. är thätta
scrifwat til thera bätring ok rättilsa Bo 124. for
kirkionna bätring oc rättilsa (för -e) Bir 4: 57. war
at.hwghwl af thinom rättilsom Ber 150. 3)
bestraffning. sum näfst thorwo wit äller rättilsi SV
1: 668 (1285, gammal afskr.). biidhi rensilse ok
riitt-ilsc Bir 2 : 309. til viidirdananna rättilsa ib 3: 148.
en fadherlig rättilse MB 2 : 296. oss til straffan oc
rättilse wara syndher ib 301. 4) efterrättelse,
känne-dombir til mankönsins rättilsa j allom skipilsom VKR
xvi (kan föras till 2). allom spakom ok rethwijsom
til rettelse SO 47. »4 95, 116, 117. breff .. . ther
iders herredömä kwnnä liaffuä naaken rättilsä vtaff
FM 187 (1504). — rättilsa bok (rethtelssä-),/.
bok innehållande föreskrifter et. stadgar, om ena skraa
ok rethtelssä bok BS 34.
riittindi, «. pl. L.

riittoghet (rättogheet sn XS i: 171 (1402,

gammal afskr.), 361 (1404). rätokhet ib 621 (1407).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free