Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - saksökiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saksökiare
299
sal
saksökiare (-sökare llSll 24: 107 (1.517).
sach-sökare: -en HSI1 5: 53:1 (1514)), ni. L. målsegande.
11SH 24: 107 (1517). HSI1 5: 539 (1514).
sakt,/. [Jfr Mht. sanft, m. och senfte, /.] glädje,
nöje, tillfredsställelse. tha wart i stokholm how.it, aff
makt swa at manz hierta giorde sakt ok inykla glade
hwo tliz saa 11K 1: 1149. Jfr osakt.
sakt (saoht. komp. -are. sackther llSll 18:
114 (1497); koviparatinformerna, liksom äfven den ST
förekommande best. formen ack. n., kunna dock
föras till Sakta), adj. [Mnt. sacht] 1) lätt,
lindrig. henno (o: daghtingau) sachtarc güra 11K 2:
5047. lioii hafdhe swa mjkla mödhe henne vare
saclit-aro dödhe Fr 2404. at liun (o.- kallasot) warder saktare
LD 4: 345. 2) lätt, bei/väm, angenäm, miste . . .
thz sakta liifinakit ST 53. 3) lindrig, svng, sakta.
pa saktan eldh LH 9: 109 (på tre st.), i en sakthen
eldh ib 2: 10. pa saktom eldh PM Xl.i. 4) lätt,
stag. om dryk. huar man pliighar gifna först got
win ok sidhan the warda drukno thz som saktaro är
Ml’ 1: 58. sakt «81 LH 7: 29. ib 106. 335, 271. 5)
stilla, lugn. warder wel sackther pa thou sidhen 1ISII
18: 114 (1197).
sak l (lomp. saktaren RK 3 : 803, som dock kan
föras till sakta), adr. [Mnt. sacht] 1) sakta,
stilla, med lugn. sakt blilsandhc wädher Lg 3: 706.
hadlie the lithet saktaren farith UK 3 : 803 . 2)
lätt, ulan svårighet, villom vi granlica thänkia os vara
pilagrima oc wtländningia. sakt (facilt) gatom vi thik
föl glit Ho 37.
sakta, adj. [Mut. sachto] = Sakt 3. oppo een
sakta kool old LH 7: 326. ib 327. Jfr osakla.
sakta, adv. [Mnt. sachto] 1) sakta, varligt ,
furen sakta (gån försigtigt till väga) RK 2: 8281. ib 3:
i:i.’,0. at,i fara wiseliga oc sacta niet honom FM 489
(I mo). 2) sakta, lugnt, fredligt, saa frampth i wyliu
tala snkta RK 3 : 2977. 3) lätt, utan svårighet, wy
w&rdom sakta saatlie om i thalin tiil matte 11K 3: 2978.
4) lätt, väl, nog, måhända, ha|fwa j monga m. (looo)
mr (d. v. s. marker) at spilla bort, kan sakta hända,
at the ma än en tidli nyttoge wara FM 489 (1510).
— Jfr osakia.
sakta (sachta. -ar, -adhe. -adher), v. [Mnt.
sachten] sakta, stilla, styra, stäfja, med dat. el. ack.
saktadhc han siimo wredhe ST 529. hon . . . saktadho
konimgsius vredlie Fr 2444. MH 2: 92. saktade han
sit mod HK 2: 3663. — stäfja, sätta en gräns för.
biþiom wi allii män . . . at þs . . . saktt (fur saklig)
Inirfran siiiä forgörilse, oc taki ängen iuer sin ämpne
optelik forgörilse SO 5: 479 (1345, nyare nfs’.r.), —
sakta Slk, sal.ta sig, stilla sig. ta tz börjar pösas,
sa siitli tz alf elden, sa lenge tz saktar sig LB 7:327.
— i and!, mening, konungxsens wredhe liaffdo sik
saktadh MH 2: 181. saktadho sik germani lingher oc
hierta Lg 3: 200. sakto tu tegli (lugna dig, stilla din
klagan) Mil 39. — re/I. saktas, sakta sig, stillas,
dämpas, saktadhes krankdoinsens krafft Lg 3: 409.
oin thou (a: päslilencie) icke saclitis FM üoo (1504).
saktadhis hans wredhe ST 218. MH 2: 147. 191.
saktad > Ihcris hBglifärdhugo ando ib 92. — dämpas,
tyglas, stäfja», aili owishcthin matte speckias ock
sacht-as SO 191.
sakta, v. se siikta.
sakfelika (sakteliga. sacteliga. sakteliiga),
adv. [Mnt. sachtliken] 1) sakta, stilla, lugnt,
långsamt. ey byriadli* han sina predican mz roop oc skral
älla biille. vtan ödhmiuklica oc saktelica (paulatim)
Bo 56. foor iosep saktelica (paulisper) nidhir ib ilo.
ib 249. tha byriiidho brödrenc sakteliga gaa motlie the
dörcna lf K 277. taliii . . . saktelika Hir 5: 44.
saktelika sionga ib 63. haf ey til sidh at ofbrat falla i mat
... far häldor saktelika l.er 248. 2) lätt. lindrigt.
siwd tcd sacteliga til saman Lit 7: 284. siwda tz
sacteliga j reentt smör ib 321. stat tom sactoliga ib 286.
3) lätteligen, lätt. sin herra saktelica oc rasklica
for-uinua Gr 260. för än hon thz swa saktelika far Iv
4752. tz gör sacteliga at soffwa LH 7: 197. at samma
ådror kwnna sakteliiga öpnas aff sig sielffwe ib 263.
ib 27i, 277. — Jfr osaktelika.
saktoliker (ack. m. -liken LH 9: 109), adj.
lindrig, svag, sakta, the distillacionos göris mz Uttöm
eldh, äller saktelikastom FM xxviu. LH 9: 109.
saktfiirdhogher, adj. stilla, fridsam, saktmodig.
han war sactferdogher oc gantzske from Ml’ 436.
ib 435.
saktmod]!, n. [Mnt. sachtmüt] saktmod, mz stort
saktmod MD (S) 210. swarade medh saktinodh ib.
saktmodliogher (-uger), adj. [Mnt.
sachtmo-dieh| 1) saktmodig, lugn. lian war saktmodug oc
grvndng Vi 13. 2) sakta, stilla, beimas gangher
war ödhmynker oc moeii ällar saktmodliogher Lg 3: 406.
saktinodhogliet (sacktmodoglieet RK l:
(Yngre red. af LUK) s. 278. sakthmodikhet Ger*
Frest 11), f. I Milt. sachtmodicheit] saktmod, mildhet.
RK 1: (Yngre red. af LEK) s. 278. Gers Frest 11.
sakiigliande, m. L. Jfr saka iighamle.
saköre (saoköre. saaköre. sakööre: -öörä
sn 2: 4s9 (13071), m. [Isl. sakeyrir] L. saköre, böter.
pratiini quod de nicolao in sakori acquisiuimus SI)
2: 473 (1306, gammal afskr.). ib 611 (l3li?), in cnienda
regali que kvnungx sakøri dicitur ib 3: 236 (1315).
HtFll 1: 223 (1508), 276 (1509). jus reginin, dictnm
sak-oøro Sb 3: 650 (1324, nyare afskr.). ib 2: 489 (1307), 3:
563 (1322, gammal afskr.), 4: 461 (1335, nyare afskr.), 747
(1340). Fil 3: 6 (1353). HS11 1: 77 (1366). SH NS 2: 160
(1109). for thou saköra hon skyllogh war for slagh for
x (10) mark SJ 177 (1449). vpbäri han (gårdsmästaren)
aff byafoglietenoin saköro som fallir j bynom VKIl
35, hafuj byfogbotin raadh medh gaardzniestnenom vm
sakörin ib. atli mäthe oleff jonsson sin sacköre wt
HtFll 1: 160 (1507). iij t||ellier graskin, som jag vpbar
ter i saköris (for -äri) FM 236 (1505). mz . . .
omügo-11 kom saaköiom Sn 125. lf.V 140. Lg 3: 344. Jfr
biskops-, skalla-saköre. — saköra (iskor
(saköre-), m. ßsk som gifves ss böter. iiijc saköre fisk
HtFll i: 347 (i464). Jfr sakilsker. — saköris
brut, n. L.
sal (saal. säll 11K 1: 3541 j Va I i>; SO 108. -ir),
m. [Isl. salr] sal, pillats, ansenlig (i sht för samqväm och
gästabud afsedd) byggnad, ii drotningenna sal
(pala-tium) Hu 168. giorþe kirkio af sinom sal ib. the ha|g|ia
trefalloghotz iirlika saal Hir 4: 16S, ib 169. innan
key-sar darij sal .1/ 2375. lian . . . helan föra atcr til
alexandri sal ib 8429. j konungxsens säll . . . thor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
