Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sal
300
saltare
konungen och alt hans herskap sath och ware gladhä
Va 16. är thz digher hedhr kunungc ok höfding» haua
faghran sa), thet är thön hus han skal äta ok drikka
i mcdh sit härskap KS 41 (106, 44)*. ther war ok en
orligh sanl ther the herra jnnan saatho niedhan the
hadhe drukko oc atho RK 1: 445. hugga ok dragha
tymber til at göra en saal ib 3526. ib 2698, 3541, 3551,
3618. ther opsattess stwffwor saler oc bodher ib 3:
(sista forts.) 5645. i grabrodra klosther vthi stora salen
BtRK 380 (1501). um nager broder sick drvuko vppa
säll saa at man måtto ledha haiioin aff gillehusit SO
108. Jfr löfsal. — sals dyr (-dör), /. salsdörr.
marger riddare war ther gör then morghon for then
sals dör RK 1: 3597.
sal, n. Jfr bya-, hand-sal.
sala fsäla L.), /. [ Isl. sala] L. säljande,
försäljning. mz köp eller salw MB 1: 373. till salu (till salu)
so si, 32, 188, 197. Jfr af-, al-, eglnia-, fliirþ-,
giir-, tvii-, öl-sala, samt handsalu fii. —
saluman (salu-), m. L. — salustop (-stoop), n. i
handel gällande stopmdttf eth salustoop aff uöl ällir
wiin Bir 5: 31.
sald (saald. saaldh. säll: salla SI) KS 2:70
(1408); sallith PM 12. saall, se harsald), n. [hl.
såld] 1) såll. cribruui, saaldh GU 2. Inan mik et
saald KL 5. gingo swa man ga soolgizsla gynom saldit
soin ther waro buru vppa saldiuo ib. siktis gönom
sallith PM 12. 2) ett slags rymdmått (för säd o. d.).
Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 292. fääm salla
rughsädo SI) XS 2: 70 (1408). sex saald haffra 1ISH
12: 79 (1431). mällan idher skal wara ... rät skäppa
oc iämpt saald (sextariusj MB 1: 368. — Jfr
liar-sald.
sald, se siild.
sali (säli), m. [Fnor. sali] L. säljare. SR 1.
saligh, adj. [MiU. sàlich] säll, lycklig, salig, tha
ware iak en saligh (beata) qwinna thz iak thik |iwar
dagh haffwa matte Al S538. gud . . . huilchiu wij
eder befale swndh oc saligh beskerme tiil ewigh liid
FM 200 (1504). ib 587 (1513), 607 (1513). Jfr sällikei’.
sallat, m.f [Mnt. sallat. I ta I. salata] sallat,
lac-luca sativa Lin. en göth sallath med gröne sma örther
LB 7: 181. äta ... sallat ib 318.
salmbcr (psalmber; -men Bir 4:40; VKII 82;
Lf K 273; -ma KL 66; Bil 628; Bir 4 : 54, 5: 37; Lf K
272, 273; Ber 139, 140; -mane ib; -mana Bir 5:
36; -manna Ber 139, 141; -mom ib 139; MB 2: 173;
-mwm Ber i4i; -momen ib 142. -ar), t». [Isl.
salmr, psalmr. Lat. psalmus] psalm, laso ofta fäm
psalnia j iomfru mario hedhir KL 66. äftir hwarn
salmin ib. at läsa längo mänga böner oc salnia Bir
3: 467. siongher psalma och ymno Ber 139. Bil 628.
VKR 82. Bir 4 : 40, 54, 5 : 36, 37. MB 2: 173. Ber 134,
140. 141, 142. Lf K 272, 273. Jfr saltara salmber.
salogher (sallogher: -og’he Iv 1032.
salugh-er: -Ugh Fr 1437; -Ugha MB 1: 262, 289, 335, 396,
406; Bir 3: 370; FI 39, 347; Iv 2691, 3264, 3402, 3681,
4261, 5574, 5614; Fr 2437; Ber 205; -Ughe RK 1: 4133;
-ugho MP 2: 199. saluger: -uge RK l: (sfgn)
s. 183; -uga Iv (Cod. C) 3233. salwgher; -wgh
Ber s2. sälugher Bil xs, 3Í3; -ugh ib 350; -ugha
ib 108; -ughan ib gi3. salagher: -aghe Bo 132;
-agha Bir 4: 129; -aghum SI) XS 2: 134 (1409).
salager: -age Iv (Cod. C) 426t. saligher: -ighe
RK l: 27S9; Lg 3; 10. salegher; -eghe SL) US
2; S6 (1409). saliker: -ika ib 1: 563 (i4or>).
säl-iker: -ican Bil 373. frf. vokal i ändelsen utstötes
stundom andra stafvelsens vokal: salgha MB 1: 262
(jfr 518J, 507; MlI 106. salga RK 2: 4351. salgä
Iv (Cod. B) 3233. salgo ib 4261. salghom MB
1: 31o), adj. [hl. sàlugr] arm, stackars, þu Inka
salogha dara Bu 21. en salogh kona þolde mycla nö|»
ok möþo af enoni diäflo ib 23. läkto mz tungo mangha
salogha sial ok siuka likarna ib 101. at . . . iniin
sa-lika siäl skuli ey i liakra plicter alla plagho ther
fore koma SL) XS 1: 563 (1406). salaghum sieluin til
lisa ib 2: 134 (1409). en saloghar siukar man Btt 165.
thz salgha manköuith MB 1: 262 (jfr riis), fatighom
mannom til hiälp oc salghom diwrom ib 340. saloghe
(misera) almoghin fölghe thera gerningom Bir 1; 321.
iak than salloghe man Iv 1032. hwath sigher thu mik
hiin salugha mö ib 2691. Hu 25. 130, 135, 205. Bil lus,
268, 350, 373, 613. MB 1: 289, 335, 396, 406, 507. Bir 1:
344, 3 ; 370, 4: 129. MP 2: 199, FI 39, 347. lo 3233, 3264,
3402, 3681, 4261, 5574, 5614. Fr 1437, 2437. 11K 1: 2789,
4133, (sfgn) s. 183, 2: 4351. MD 106. Ber 187. Lg 662.
öpte han sälughan (beklagansvärd) vara Bil 613. thu
ömkar thik salaghe Bo 132. våren salogho (miseri)
och gråten Ber 37. hon salwgh och osniäl tapadho thz
liggiande fä ib S2. seando sik ensawna och salugha ib
205. haffuin i nakra fiska salighe (stackare!) Lg 3; 10.
salpeter (salpäther LB 2; 36. salpeyter BS1I
4: 315 (1502). salpeyther ib 314. saltpeter FM
122 (1501, samt. af sir.)), 11. [Mnt. salpeter. Mint.
sal-potraj salpeter. LB 2: 36. PM 4. FM 122 (l501, samt.
af skr.). BSI1 4: 314 (1502), 315. om thet salpcther,
frvv margreta hawer ib 5; 179 (1507). ib 183 (1507).
salsa, f. [Mnt. salse. Mia t. salsa] (med salt och
kryddor beredd) sås. til soops oc salso MB 1: 4 SO.
liwat the (kryddorna) lätas liällir i mat älla salso
Bo 133. ib 134. tliiok wädzska ok besk . . . swa som
sinappir ok salsa Bir 1: 290. ey Ur sidhuänia at giua
suro köti oc rutno dyra salso (sa/samenta) ib 2: 159.
— salso gräs (-gres), n. [Jfr Sv. dial. salsa]
lepidium latifoHum Lin.? taka . . . salso gres LB
3: 158.
salt (psalt Fil 3: 99 (1447)), n. [hl. salt] L. salt.
SI) 5: 637 (1347), 639. Bu 524. Bil 214, 370. MB 1: 471.
MD 331. Fil 3: 99 (1447). BSU 4: 318 (1502), 5: 162
(1507). noret salt SR 30. iij pund salt SI) XS 1; 594
(1406). ther smn salthet offwir kombir ther kan enkle
waxa MB 2: 101. thu skalt taka swarth salt inf
haft,-vattnet utkokt, ej rent salt; dålig vara) aff ondom
gyällara GO 14. ib 205, 864. läkiare giwir bruthnum
häst salt ok ey altidh iisthir ib 865. Jfr 1’ipara-,
trauma-, ylnlandsfaru-salt.
salta (-adher. imperat. saltha Bi 223), v. [hr.
salta] 1) salta, blanda vied salt. göra (någonting)
salt. l)i 228. — bildl. MB 1; 194. 2) salta, nedsalta,
inlägga i salt. RK 2: 593. aff fårsko küti ällir saltadlio
Bir 5: 31. ib 32. haffuer han saltidh 011 } (’/a) tunna aal
BSll 4: 336 (1503). — Jfr for-, ny-, o-saltadher.
saltare (psaltare SO 67 (pl.); Lg 3: 572; -en
ST 268; Lg 3: 446; -in MB 1: 319; ST 160, 320; Bir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
