Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - samthykkiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samthykkiare
313
samvit
samtykkionno (nämt. iiptlinr fölgber) giirnigon IfK
104. — till samtycke gifvet tecken, vink. gudh som
för-magli them oc alla wärldhena liidhersla mz cnno
sani-tykk io (nutu) il i13 2: 3n4. — öfverensstämmande tycke,
öfverensstämmelse, skal han hafwa mz honom en vilia
ok ona samthykkio (unum consensum) Bir 1: 118. —
ömsesidigt samtycke, öfverensstämmelse, hunr som ecn vili
Sr oc con samthykkio (för -a; consensus matrimonialis)
t.lior ma vnrdha la^hlik liionalax sauiföghilso Bir 3:
Kl. thiinno konung ok d nitning hafdho samthykkio ok
ena handa akt. som syntis godh (consenserunt in unum
apparens bonum) ib 318. 2) medhåll, sympati, hava
samthykkio iliad||, hålla med. alle the som til ludha
them ok samthykkio hafwa mz thorn Bir 1: 18. KL
394. MB 2 : 389. 3) bifall, välbehag, hängifvenhet.
tha waro min sanithykkia mz them (assentirem in eos)
Bir 1: 80. nu iir min samthykkia (consensus) frän
them ib. tliu gaft mik thina samthykkio ok iak thik
mina (tu consensisti in me et ego in te) ib 124. ib 3
25, 4: IS.
Samthykkiare, m. medhåll are, anhängare. MB
2: 290.
sanitliykkilse (-tykkilse IfK loi. -tykkylse:
-en ib 104), /. samtycke. Lf K 101, 104.
sauithykkill, p. adj. antagen, godkänd, tolf . . .
samthykne oc walde ok til nämpde af kununge ok
laghiiianne MEL L Kg 31 »’ var. Jfr sam [lykkia, v.
sainthykt (samtykt. -tökth SL AS 1: 215
(1403). sampthykt VA 1/24 : 327 (1377)),/. [Isl. [-sam-[lykt]-] {+sam-
[lykt]+} samtycke, bifall, mod samthyckt wars radz I UR K
34 (1359, ovig.), mädh aldra wara ja. samthykt oc
godh-uilia VMl 24: 326 (1377). ib 327. mcdh bägias tliera
samtykt SI) NS 1: 15 (1401, nyare afskr.). ib 182 (1402),
215 (1403) o. s. v. mcdh confessoris oc systra oc brödhra
witu oc sainthykt VKR 34. ib 39, 40, 46. Bir 6: 113
114, 115. ,
saillthiikkelika (samtcckelica), adv.
endrägtigt. huilkom med oss samtcckelica syntes SI’ C: 156
(1349? gammal afskr.).
samthiinkter, p. adj. endriigtig. meth saiiithenkto
radlio SO NS 2 : 30 (1408).
samuleþ, se loþ.
samnleþis (sammwledhcs Lg 3: 189.
samu-ledz Mtl 2: 284. sainoledia ib 299. sammoledhes
Lf K 153. samaledia Di 214, 229. sammaledis MB
2: 180. samaledlies Lg 3: 556. samaleedes RK
3 : 4036. sammaledes ib (sistaforts.) 5733.
samine-ledis Di 67; MB 2: 396. samaledz Lg 3: 100, 101
o. s. v. samaleedz ib 97), adv, L. sammaledes, på
samma sätt. at göra samuledhis MB 1: 295. Bo 7, 53,
123, 130, 163. Bir 4: 45, 5: 133. MB l: (Cod. A 10) 555,
2: 117, 180, 284, 299, 396. Di 67, 214, 229. Lg 3: 97 o. s. v.
RK 3: 4036, (sista forts.) 5733. tliin wen scruacius wii
at tliu skalt lüsa gilfwa the xl fanglia, sainniwledhes
som thu för hans skuld giordhe mz gulsmedlicii Lg
3: 189. Lf K 153.
sainuluiid, se I11111I.
samulnndiim, adv. l.
sama staþ (-staþ), adv. L.
samvara (samvara: -u KS 40 (104, 43).
sam-wära: -u Bil 273, 320; -o MB l: 200, 507.
sam-wärä LplL fonf. samuära SML Con/.), f. [fw.
Ordbok II.
samvera] L. samvara, umgänge, manniii är natwrlika
samwaro giirn MB I: 102. mintes vars härra söta
samvaro Bu 100. Bil 273, 320. MB 1: 200, 862, 507. KL 186.
M]’ 2: 211. RK 2: 8392. wara ibland och samwaru
flera manna KS 4 (8, 5). wara i samunru flera manna
ib (9, 5). wara mcdh flerom i bland och samunru ib
5 (9, 5). vtan flere manna samväru ib 40 (104, 43). —
umgänge, könsumgänge, lucka hana tel sins härra vilia
ok samvaru Bu 511.
samvarilsp (-wärilse), n. pl. t samrara,
förening. broderligh samwärilse Fil l: 39 (liss, nyare
afskr.).
samvarlika, adr. i samma väsende.’ sonen i
fadh-irenom ok fadhrin i söiieiiom äru samwarlika
(essen-tialiter) oatskillika en gud|i Bir 4: (Dikt) 221.
sailivigllilsa ( elsa: -O VOL 11 K ind. 53 i mr.),
f. VOL ]l K ind, 53 i var.
samvigliilse, ». pl.? L.
samvigsl (-wiglx), f. L.
samvist, f. L.
samvistas, v. L.
samvistelikor, adj. [Jfr Fnor. samvistiligr] böjd
för samlefnad, sällskaplig, mannen iir samwistolikt
(sociale) diur KS 5 (9, 5).
samvit (sampwit MB i: 232; Al 4347,5822, sssb.
sanwit VKR 17, 18, 46; Är 489; -witi ib 410.
sain-wet lt K 2: 7499; Lf K 43, 76, 77. samueth Su 40),
«. [hl. samvit] L. 1) medvetande, förstånd, sinne.
fik Jiiin auita var riit samuit Bu 130. ib 209. nar ban
hafdlie än j sik belt samuit ok vndirstandilse Bir 3:
445. ii liiädliaii han hafdho samuit (quamdiu viveret et
sensum haberet) ib 2: 255. It K 2: s. 350. bidhiande hona
(Jungfru Maria) ödhmiuklikn rätta sit samwit KL 21.
lysis hanne samuitit Bo 89. nar hon 11111 vanskadhis
sam-uitit ok al kropsins makt Bir 3: 447. iac vnderstaar ii
miliö samwiti wärldinna ostadhlikhet SD NS 1: 368
(1404). thz . . , vndirstanda j tliino samuiti
(conscien-tia) Bir 2: 17. manzsins samuit (sensus) [är]
vaninakt-okt til at vndirsta min vndirlik thing ib 315. han
liög-färdadhis ... aff sinom vndirstandilsom oc sniälla
samuiti ib 3: 98. helbrygdlia i miliö samuiti ok skälom SD
NS 1: 71 (1401). til mill licamnia ok samuit helbrygdho
ib 624 (1407). the tanka som äro wtan samwct
(iutel-lectu) IfK 43. fughla ... mz storo samwit oc godho
wite Al 95C0. mz indis folk är ey sampwit til ib 4347.
0111 ij skäl ok sampwit liafwin ib 5822. KS 2 (3, 2), 4 (7,
4). at man haldr suå liöglit i sino samuiti sik sieluan
ok sino åthäue ib 36 (93, 38). andelik höglifärdh j
samuitino Bir 3: 98. lather och löglie . . . theo fanyt
samwit (conscientiam) Ber 176. at cnkte sampwit ware
atidro til nicens Al 5838. ib 6630. Su 40. — sinne,
sinnelag, själstillstånd, badh gudh to sik thera samwit
KL 119. Jfr 4. 2) medvetande, retande, kunskap.
viidarstanlikit samuit (conscientiam) owir hiiirnans
natur Bir 1: 100. är thz ey i warom samwitom fi»
71 östra conscientia), hwaa thz tber lagdlie MB 1:
24 5. 3) förstånd, insigt, öfvertygelse (om det rätta).
fän . . . sum fierii siiilfrä samwitt oc skiel Tisär
Jiöni sakan wara SD 5 : 376 (1341, nyare afskr.). med
þertt bäzstä samwit ib. äpter waro bätzsto samwit
hafuom wi metli skeloni fwnnet oc wtlet ib NS 1:
424 (1405). efter tlierra bestå sauninde oc samwit
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
