- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
331

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - silfmynt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

silfniynt

331

silke

si 1 f|l|yn I. (sylf-), n. silfvermynt, silverpenningar.
sinidha . . . diskia oc drykkekar aff sylfmyntono Bir
2: 154.

silfliapper, m. silfverbägare. ST 408, (09. Fil 6:
20 (1449), 38 (1453).

silfolia (selff olya: -an LB 9: ios), /. olja
beredd af silfver. LB 9: 108.

silfpailter, m. pant i silfver, pant som utgöres af
silfver, sn ArS 1: 413 (1405).

sllfpänuinger (-päninger: -a Ml’ 2: 6. silf
päninger: -a Bo 185. silffpäninger: -a MB 1:
196, 231. silff pänigger: -ana Lg 439), m. [Ar.
sylv-pengar, pl. Jfr lsl. silfrpeningr] silfverpenning. sitlia
han . . . fore tiwghu silffpäöinga MB 1: 231. ib 196.
Bo 185. Ml’ 2: 6. Lg 439.

silfretndlierj p. adj. för silf rad i af silfver? j
silfrethadhe (för silveradhe el. silfreradhe? argenteo)
säng Ber 27. Jfr silvera.

silfskal (silffskall lH 69. silff skaal Fil G:
20 (1419), 21, 357 (1449). SÍlff Skaall ib 25 (l45l).
sylfskol ib 69 (i486). sylff skool ib. sölfskaal
ST 280), f. [Jfr Fnor. sill’rskálj silfverskål, twå
silf-schalar SJ 63 (1433). ib 79 (1433). ST 280. Vi 69. Fil
6: 20 (1449), 21, 25 (1151), 38 (1453), 69 (1486), 357 (1449).

silfskatter, m. en viss i silfver utgående extra
gärd. om then silff skatthen, säther inte niynnc än iij
(3) lodh silff, so man komber til at niidlath antigia
niedh gordhon ollor silffrith BSll 5: 80 (1506).

silfskedll (selff- LB 9: 96. sylf- Bir 2: 71; SI)
AS 1: 678 (1407). silff skeedh Fil 6: 357 (1449).
sylffskeedh SV AS 1: 6 (1401). sölfsked: -er
SO 167. sölffsked UV 3: 233 (1493)), /. [Jfr Fnor.
silfrskeii] silfversked. brassor oc silff skedher Lf K
145. Bir 2: 71. SV AS 1: 6 (1401), 678 (1407). SJ 63
(1433), 79 (1433). Fil 6: 357 (1449). VD 3: 233 (1493).
Lg 3: 707. SO 167. LB 9: 96.

silfskrill (silf skriin KL 338), n. [Jfr lsl. [-silfr-skrin]-] {+silfr-
skrin]+} silfverskrin. Bil 285. KL 338.

silf.sià (sylff-), v. [AT. sylvslaa. Jfr Fnor. [-silfr-slaginn]-] {+silfr-
slaginn]+} silfverbeslå. tidhla vm hulka fidhlarin gör
söta liudh oc sylff sia hona Bir 2: 187.
silfsiniþer, m. L.
silfstaug, f. silfverstång. Al 5448.
silfstop (sölff-. Silff stopp Fil 6: 42 (1455).
silff stoop ib 20 (1449), 25 (l45l), 34 (1452, gammal
afskr.), 357 (1449)), n. [Jfr A. sylvstaup] silfverbägare.
vas argeuteuni dictum silfstoph BYU 1: 165 (1357).
liwat silff stop ello gul faath hwar riddara fik mz
wiiu öller mat MV (S) 253. oth silff stop Fil 5:
169 (1495). ib 6: 20 (1449), 25 (1451), 34 (1452, gammal
afskr.), 38 (1453), 39, 42 (1455), 357 (1449). xij SÖlff
stobe, hnert wti annot FM 75 (1483, daniserande).

silfstykke (slff-), ti. silfverstgcke. stort
sylff-stykke (pondus magnum argenti) Bir 2: 32.

silfsumma (s lf-), /. summa el. belopp af
silfver el. silfverpenningar. SV AS 1; 297 (1403).

silftalla (solff-), /. silf ver tafla, FM 75 (1483,
daniserande).

Silftakka (sölff-), /. silfvertacka. sölfftacker
storo UK 3: (sista forts.) 5655.

silftal (sylf- L.)f n. L. värde i silfver, värde i
penningar. Sit i V AH 25 : 286.

silfvag]lll, m. silfvervagn. Bil 722. ST 135.

sili (siili. syli. sele £.), m. [lsl. seli, sili] L.
sele. opiphium (för ephippium), sili GU 1. vnum
vehiculnm, sila et pollom vrsinam SD 4: 149 (1330).
11 sylæ ib 711 (1340?). vnam pellem vrsinam cum
ve-hicnlo meo et meo silaa ib 5: 572 (1346). vehiculum
cum vrsina polle et siila ib 6 : 219 (1350). — sila
fylla (selo fylla), /. L. — sila fylli, f. L.

— sila fylling, f. L. — silafylning (sela-),
f. L.

silke (eylke. selke Bu 152, 520), n. [lsl. silki]

L. silke, tyg förfärdigadt af silke, siden, äfven
tygstycke el. klädesplagg af siden, hon fik hanuin sin
rikan liofwodh duk aff silke ok giille Bil 127. et
tä-pete af silke SD 5: 564 (1346). aff silke hafdhe han
een kiortil rödh FI 1300. gccnlädhcr ok rema thor til
höra värö aff skära silke göra ib 534. Fr 468. tribald
bliald ok examit silke ole pä] tha var ther fliit ib 324.
suepta ii selke Bu 152. Lg 93. [nio þerra sar ok strök mz
selke Bu 520. thridhia klädhit som är silke hawir . . .
tw thingh först synis thz wara faghirt ok thunt
annan-tidli är thz dyrt at köpa Bir 1: 287. thridhia klädhit
som är silkit hulkit som wardhir af madkom ib 289. ib
286. een lismare hawir silke thungo ok blagarns bak
loth GO 970. ii bordhaudklcde wtkaste mot cylke FM 76
(1483, daniserande). — silkis Ijoiiadher, m.
väggbonad af sidenf giffuer iak minne . . . dottor min
silkisbonadh SD AS 2: 170 (1409). — silkis kluter,
m. [Jfr lsl. silkiklütr] sidenklut. sikto thz . . . genom
011 silkis klwt threfallan LB 1: 97. — silkis
kliidhe (pl. -e. silkes klädher Lg 3: 327), n.
klädesplagg af siden, eet röt silkis klädhe
(chlainy-dem sericam) Bo 194. — pl. sidenkläder. Gr 303. VKR
IX. Lg 3: 327. silkis älla annor dyr klädhe Bir 4:
126. ligger thu innan palacio swepter innan silkis
kyltum oc klädhum (pannis involutus strids) Bil 267.

— Jfr silkeklädhe. — silkis kylter? m. ? [Jfr
lsl. silkikult, »., silkikultr, >».] stoppadt sängtäcke af
siden? Bil 267. — silkis lakan (silkes-), n.
sidenlakan. eth stort ärleket silkes lakan Lg 3: 167. —
silkis piil (pl. dat. silkis pellom Gr 310), n.
sidentyg, lödda mz guld ok sylf oc silkis pellom Gr
310. — silkis rep, n. silkerep. MB 2: 7. — silkis
siiillg (silkes sängh)! f. [Jfr lsl. silkisæng]
si-denhöljd säng? swa som gyllene päll a silkes sängh
(trol.för silver sängh; ledis argenteis) Su 181. —
silkis stykke (silkes- Lg 3:324, 330, 332, 340), ». stycke
siden, lät skära honom klädher aff the kostelika silkes
stykke som han fan i fateno Lg 3 : 330. ib 324, 332.
fördho honom i skönasta silkes stykke (i det skönaste
siden, i de skönaste sidenkläder) ib 340. Jfr silko-

stykke. — silkis stykkia (silkes-), /. = silkis
stykke. några silkes styckior TK 274. — silkis
super? (silkes-), m. [Jfr Ryska schuba, pels]
sidenkappa med pelsverk, flogoldz supar, sambledz supar
och silkes supar FM 452 (1510). — silkis togll, n.
silketåg, silkerep. thzta samma rödlia silkis toghit
äller repit MB 2: 7. — silkis troia (silkes tröya),
/. [Jfr lsl. silkitreyja] sidentröja. Fil 6: 21 (1449).

— silkis thradher, m. silkestråd. Bil 788. Jfr
silkethradlier. — silkis vinge, m. vingformig
prydnad af siden, silkisvingar voro vidh altarot badlie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free