Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skafl þiuver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sknfl Jiiuver
351
skaldra
jach fangit xc (90) pundh smör, thet är lango
for-thärth. kötith teslikis, thot är inte wtan som etli
skawill BSH 5: 254 (1508).
skafl þiuver, m. L.
skaf skogtaer, m. L.
skaft, se skapt.
skaglli, m. [lsl. skagi] framskjutande udde? ss
tillnamn.: bona domini arnwidi dicti skagha SD 1:
453 (1270).
skaka (-adhe), v. [lsl. skaka] skaka, svinga.
vibrarc, rysta 1. skaka GU 7. — skaka sik, skaka
sig, ruska pà sig. stodli thz (lejonet) op ok skakade
(Cod. A riste) sik lo (Cod. B) 2961. han sprang op
ok skakade (Cod. A riste) sik ib 4503.
skakaret; n.? [Jfr Mnt. schacköret] i form af
schackrutor inlagdt upphöjdt golf? hwar som biir
stämess läng|]er fram i stugna en til skakareth böte
iiij peninga SGGK 106.
skakhiilila,/. L.
skakker, adj. [/s/. skakkr] sned, skef, ej
öfverensstämmande med sanningen, ban wrcnge ey thz eller
göra (för -c) skakt MD (S) 291.
skakkera (-adher), v. [Jfr Mht. schackieren]
inlägga i form af schackrutor, gulfwit som man gig
oppa, war skakkerat oc lakt mz dyrom stononi ST
220.
skaktafl (skaaktaffl. skaktawäll.
skaktaf-uil. skaktafuill. skaptawel Fr (Cod. D) 419;
RK l: 710 (jfr s. i56j. skaftauel: -s MD (S) 201.
skafftauel Fr (Cod. C, E, F) 419. skaftauil),
n. 1) schackspel, schackbräde, [lego] . . . domino
jacobo . . . vnum skaaktaffl SD 5: 572 (1346). vnum
grossuni skaktawæll de fiilsben factnni ib 4: 710 (l340V),
eet vndorlikt skaktafuil ban ther sa Fr 421. ib 419.
2) schackspel, schack, hon leek skaptawel RK 1: 710
(jfr s. 156). FI 1251. ban bidlier . . . thik skaktafuill
leka mädher sik ib 1177. skaftauils lek ban först aafan
MD (S) 200. ib 201.
skakul, m. Jfr halmskakul.
skal (skaal. pl. (ss f.) -ar),/, och ». [Jfr hl.
skel. Jfr äfven Mht. schal] skal; snäckskal,
musselskal. ströin alt gulluit mz hwassom skalum (testas
acutissimas) Bil 473. skalana blotnadho ib. swa lnangha
skala (conchre) a haffzsens strand Su 14. — äggskal.
köklingin vidliirfresta at bryta skalena mz sino näfwi
Bir 2: 42. — nötskal, taka äptirdöme af nutinne
hulkra skaal som wäxe ok vtuide sik vtantil äptir
thy som kärnin vtuider sik ok viixe innantil Bir 1:
330. the hafdho skalena oc ey kärnan ib 2: 106. kärnin
är sötare ok bätre än skalit ib. ib 196. Su 34. —
fruktskal. gör swa som then som rensar äplo ban
kastar bort skalit ok askredhona Bir 3: 431. skalen
(af körsbär) rensa magha LB 5: 82. — Jfr fiska-,
nut-, sio-, iiggia-skal.
skal (skaal. skaall. pl. -ar),/, (och m.f) [Isl.
skal] L. 1) skål. saman taki aff bordhcno all halff
bröd stykke j ena stora skaal ther til skipadha Bir
5: 74. — lerskål, fötrono (näml. voro) summc aff iärn,
oc somme skörer som skala (ßctiles) MB 1: (Cod. B)
528. — dryckesskål, dryckesbägare. dydrik tog skalen
oc drak Di 69. bar lian skalena till widike. ban tog
skalena oc drak ib. nar ban skulde taka wid skalena
ib 94. tha hon igen kom mz en annar skaal] ib. —
vigtskål. man kan ey alth i skaalom wägha GO 176.
— Jfr almoso-, brödh-, gul-, liiiirn-,
Iiot-iidli-, knii-, mät-, silf-, yiigh-skal. 2) fylld
skål el. bägare som drickes, bildl. som gernä saaghä
at jach giordhä ther samma skaaliin rätli, som her
knwth cskilson . . . nw nyligä tildrucken är BSIl
4: 268 (1501). — skala pund (skaala-, skole-),
71. [Fnor. skålapund] pund som uppväges med hjälp af
vigtskål, skålpund, swa mykyt brödh som vogho halft
annat skala pund KL 335. baro the mz sik väl
hund-radlia skala pund (libras) mirra oc aloes Bo 208. at
hwar thera faa wm middaghin ena ha|ffua libram
brödh, thz är eth halff skaala pund Bir 5: 31. hwar
mnas wäglier ii} [2 ’/,] skalapundh MB 2: 272. ib 275.
HSll 19: 166 (1506). j [’/j] skala pund hwith sokor
LB 2: 71. j [’/j] skolepund swin iist.er ib 7: 329. Jfr
thridhiungg skalapund samt skalpund.
skal (skall), n. och f. [/«/. skai, skall] L. 1)
skall, dån. kom eth mykith skal rädhelikith ower
landin all Al 424. han hördhe ther roop oc mykith
skal ib 9406. ther var gör swa mykin skal ouer then
vidha härin all Fr 3034. nian matte höra ouer skoghin
all aff hans horn swa mykith skall ib 2792. ib (Cod.
B) 2365. aff pipor ok bambor war mykith skall Al
2781. han måtto höra opa then wall mykith basuna ok
pipo skal] ib 5286. ib 645. 2) rop, skri. war thz there
iudhe skal MD 17. wil jak koma titli rykte j skal j ont
(d. v. s. i ondt rop) ower thcuna stadhen al ib (S)
226. i wete well siollfwo, hurw then skallen gar
BSII 5: 116 (1506). höra och wuderstaa, hwro
skallen gaar i bland thce goda men ib 168 (1507). som
skallet gik her nedre ib. 3) skall, skalljagt. Jfr
nätia-, varglia-, varglia gardlia-skal. — skalla
brut, n. L. — skalla budb, n. L. Jfr skal-,
skalz-buj). — skalla fogliate (skallefogde GS
43 (1416)), m. L. skallfogde, befälhafvare vid skall.
GS 43 (i4i6). — skalla läglic, n. L. — skalla
liigbis inän, ra. pl. L. — skalla rätter, m. L. —
skalla saköre, m. L. — skallavriit, f. L. —
skalz buþ, n. L. Jfr skal-, skalla-buþ.
skala (-ar, -adlie, -adher), v. skala, aflägsna
skalet från. äp]it skalas (decoriatur) Bir 3: 77. Su
160. skalado bönor LB 7: 34. ib 3: 115. — skala
bort, borttaga skal el. agn (ur ax), the . . .
skal-adlio bort w axomen mz liaudomen Bo 125.
skala, se skalda.
skalbuf), 11. L. Jfr skalla-, skalz-buf).
skald, n.f [efter lsl. skald] skald, seguatter skald
MD 350.
skalda (skoida. skolla. skala, -ar, -adher),
i,’. [Xt/isl. skalda. D. skoide] skålla, ffor brent och
skollath LB 7: 37. for tz som brenth oc skollat er
ib 166. om nagor brenner eller sköldar sig ib 301.
korsit alt op i bleinar gik som then nian hade skollat
sik RK 2: 7952. — särsk. om skål/ning vid slägt (af
fjäderfä), han hällte hönona oc hon wardh skaladh
(d. v. s. slagtad och skållad; nam de henne wid doede
si) ST 146.
skaldra (-adhe), v. [.V. skaldra] 1) skallra,
skramla, klinga, skaldrande (tinniens) biälla MP 2:
129. 2) skallra, stöta el. fara samman så att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>