- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
364

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skililse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skililse

364

skin

thu skalt war ben skilia at ens for annars Bil 383.
— refl. skilias at, skiljas dl, skiljas från
hvarandra. at väghane skildos aat Bo 215. Bir 1: 336.
liar fötreno skilias lankt at ib 342. fiir än thin siäl
ok licammo skylias aat ib 3: 163. Bo 192. swa brat þo
(frälsemän af samma familj, hvilka bott samman)
skilias ... at SD b: 477 (1345, nyare afskr.). för än
the (apostlarne) skihlos aat Bil 226. KL 77. FI 648.
lv 1944. Al 7387. om i skilias wener att Di 66. ib
140. 162, 224. thy flya nw the fila all the flyddo bort
ok skildos aat Al 5525. tha foro the bönder huar
sin wagh at hänta foder ok sumini maat ok skildos
en deel mykit aat (aflägsnade sig från hvarandra)
RK 1: 4111. — siirsk. om äkta makar: skiljas,
upplösa äktenskapet, tha magho äldre tw bion skilias at
MB 1: 506. RK 1: 2422. — Jfr at skilia. —
skiiia sunder. — refl. skilias sunder, åtskiljas,
skiljas från hvarandra, iak skal thik se för wi
skyl-ioms swnder Al 2132. — skingras. Al 1884. — Jfr
suuder skilia. — Jfr af-, bort-, fore-, fran-,
til-, lindan-, ur-, ut-, vidher-skilia, samt
lagli-, o-skilder.

skililse, /. skilsmessa, liwat besk oc bi ti r är
thäss-in skililsin (se/iaratio) Bo 217. Jfr atskililse.

skilin (superi. skilnaster), adj. [hl. skilinn]
afskild? tydlig? manen gängor nidhcrst oc skiotast,
thy at han liawer skilnastan wägli MB 1: 62.

skillingar (;>/. -ar. singularform med plural bet.
SD KS 1: 61 (1401), 514 (1405)), m. [M. skillingr.
Jfr Mnt. sehillink] mynt, myntstycke (af guld el.
silfver); viss (utländsk) penningenhet. Jfr Nordström,
VA1I 19: 278 /. hundradha skillinga ij rödha gull
gaff ban honum FI 630. olaff fik thor xij twsende
skillinga gull MD 323. thz twå skillinga giälda ma
ther aff fa vi ey meer än fyra päninga giordha aff
eer lv 4274. en godhir man j borgundia lande länte
enom . . . hundradha skillinga KL 22. hvndradha
skillinga päninga funnos äftir con munk döthan i
enno ödku ib 248. vm nakor atirläät eon skilling äftir
sik döthan ib. en munkir atte twå skillinga päninga ib
295. two skillinga ib. — särsk. ss Nordtyskt el. Danskt
(äfven i Sverige gångbart) mynt. Jfr Nordström,
VAII 19: 317 /., 335. atta skilling grot SD KS ls
61 (1401). ix skilling grot ib 514 (1405). at otta
got-niska . . . gongcn for en swensk ortogh ... en dansk
skilling for tija penninga, en städer skilling for ellofwe
penninga GS 52 (1453, orig.). span korn iiij hwither
eller en skilling galtt (under Sten Sture d. ä:s tid)
RK 3: (sista forts.) 4593. löde marc sölff tha man
för viij marc fik lodhit for x skillinga gik ib 4598.
rodhe päninghä liawer jak ingaa vtan noghat aff
skillingom til thäräpiininger FIi 3: 66 (1445). — Jfr

fridh-, lagli-, lagha-skillinger.

skilnaþer (skyl- RK 1: 124. skiäl- L.\ KS 63
(157, 69). skial- L. dat. ack. -adh BtRK 31 (1358,
orig.); KS 62 (155, 68), 63 (157, 69). -ad RK ls 124.
-ath MB 1: 45. -at MP 2: 94, 19s), m. [/si. [-skil-liaCfr]-] {+skil-
liaCfr]+} 1) skilnad, åtskilnad. ängin skilnath hawer
et dyghn aff andro vtan aff sola gang oc stiärno
MB 1: 45. 2) skilsmessa, afsked, liwat ängxlo
fnllir thänno skilnadhin iir Bo 213. RK 1: 124. månge
grata sinna vina skilnat, oc grata ey tha siälin skils

fran gudhi MP 2: 198. 3) skilsmessa, lid
under hvilken personer äro skilda, hundradha nar war
thera skilnadher Lg 90. 4) oenighet. BtRK 31 (135S,
orig.). ä miin han gitr giort skilnadh manna mellom
KS 62 (155, 68). at ban rökta skiälnadh infödda manna
mällom ib 63 (157, 69). (skilnat för skyldmanna? at
thw vilt ey goodz vinna skilnat oc kötlika thäknat
spara (för ey goodz ey vina oc skyldmanna kötlika
thäknat spara? efter Bir. Revel. lib. VII cap. V: nec bonis
sen possessionibus tuis, neque propinquorum aut
ami-corum favoribus vis quoquomodo parcere) MP 2: 91.)

— Jfr af-, at-, bolstaþa-, ur-skilnaþer.
skil|ling, /. L. Jfr atskilning.
skilsmässa (-messa), f. 1) skilsmessa, nar
skilsmessa wara skall BSH 5: 74 (1506?). 2)
söndring f komme någon twedrekt j riket epter then
leg-lighot nw pa färde är tha komo visselige rydzer pa
then syde oc the danske pa then andra i skilssmcsso
Fil 1: 167 (1496). HSII 20: 255 (1508).

skimalpäll]linger, m. [Jfr T. familjenamnet
Schim-mèlpfennig, äfvensom Fht. scimbal, mucor, ærugo]
ergig penning? ss tillnamn, agrum nicliolai dicti
skimal-pænning SD 2: 504 (1307).

skimbel (skimbil LB 2: 55, 65 , 3 : 66, 118, 158,
161, 162, 5: 81. skimbijl ib 80. skimbyl ib 82.
skymbil Bir 1: 304; LB 5: 80. skymbyl ib 82),
n. och m. (LB B: 82) [Fdan. skimbl, skimbæl, [-sky-mæl]-] {+sky-
mæl]+} skymmel, synfördunkling; hinna el. fjäll för
ögonen, starr, nw wardher ysaac aldrugher oc gaar
skimbel (Cod. B skin 547) a lians öghon (caligaverant oculi
ejus) MB 1: 212. for nyffangit skimbil pa ögon LB
2: 65. for skimbil aa öga ib 55. for skimbil ib. thz
taker skimbil aff ögon ib. gör hon (0: rwta) klar
ögon ok driffuir bort alt skimbil aff thorn (oculos
ca-ligine curat) ib 3: 66. ib 118, 158, 161, 162, 5: 80, 81,
8: 50, 10: 7. än skymbyl iir owor ögom draghin ib 5:
82. tha forgaar skimbyl ib. — bild/, thetta liusit
kunno the ey see som hafwa höghfärdhinna skymbil
(albuginem) Bir 1: 304. — Jfr skuinel.

skini]ia ( adlie. imperat. -a), v. [Mnt. schimpen]
skämta, gyckla, gäckas, manizare, skimpa GU 6. tok
han möuä . . . och skimpade mz henne, som man
plä-ger göre mz vngä quinnor Va 54. skimpa ekke mz
war tim herra ST 74. ib 72, 73. Jfr beskimpa.

skin (skiin GO 735, 736; -s MB 2 : 398. skijn RK
ls (Albr) s. 211. sken Gr 316; Bil 216; Bir ls 188,
2: 120, 3: 211; MB 2: 238; Ansg 179; Su 292; LfK
114; -S KL 405; -it Bir ls 4; Ansg 179. skeen ib;
MB 2: 162), n. [Isl. skin] sken, glans, saghþe ... sik
wrþen blindan viþ ofskiirt skin Bu 526, syntis vars
herra kors wtgifwandis af sik sken mykyt langht som
sool Gr 316. solina skin Al 6557. swa mykith skin
aff them (vapnen) gär ib 6560. swa som stiärnan är
ey vtan klarheth ok skon . . . swa ok godhir iingil
. . . är ey vtan sken Bir 1: 188. skenit skils äldre
fran eldenom ib 4. hafwa . ., forgyltan kiortil
glim-ande mz osigheliko skini ib 94. ib 2: 120, 3 : 205, 211. KL
405. MB ls 31, 2: 238, 398, 399. Su 292. LfK 114, Lg 68.
sva brat som hans siäl vthgik alf likamenom . . . kom
hon genstan i sva stoort eth sken oc klarhet, at aff
thy matte all wärdlin vpfyllas, oc genom thet skenit
oc klarhetena leddo the twe fornempdo liälge herrane

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free