Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skiälliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sktauiiíM-
885
»kiüllikhrl
Bir l: ii. skälikit SO a», siälikit ST sas.
skäleket Su 78. Skälighit VKR 17. Skäligit SO 156),
adj. L. 1) begriplig, redig, tydlig, lian lagdhe sin
lingir j öns dumba mwn ok gaff lianoni skiälikt niaal
Bil 830. ib 32)’ 2) förståndig, omtänksam,
eftertänksam. var liofwc herra var . . . skäll ikir oc atgömol
(dis-v.retus et circumspectus) Bo 88. ib 89. vårfru var skälik
ok sköniogli (grote et discreta) ib 211. the Rru skälikoj
allom thingoni Bir 1: 259. vari niannin räddir ok
skällikin j allom sinom gerningom ib 2 : 226.
forstand-om wi vars herra skeliko forsyn ü//1 1: 101.
—grundad på el. förenad med eftertanke, at hwar nianzsius
gerning vari matelik oc skällik (discreta) Bir 2 : 226.
— egande förmåga af urskil ning, mogen, vin the
(bar-i,en) döö. för än the äru koniin til skällikin aldir (ante
nnnos discretionis) Bo 69. Jfr skiiiln ålder. —
förnuftig, Utrustad med förnuft, (ey) niþþra þina natura,
som skälek är skapa]) Bu 138. thu (Bartolomeus) äst
. . . (the helglio) kirkio fiskare skiällikka fiska
(ratio-nabilium piscium) til lifs Bil 216. skiälike nianzsens
itrlike hugher Su 389. ib 17. hwi gaff thw mannonom
skällik (rationabi/em) viidirstaiidilsc ok sill ok
diuromen gaff thu ey sill a]|ir skäl Bir 2 : 288.
—förnuftig, förnuftsenlig. ey är nakat niinzsta thing j wärld
-inne thz som skapat.h är. vtan skällika sak Bir 1: 45.
idhur thiänist skal vara skällikin (rationabile) Bo
136. — egande förnuftig grund, välgrundad, befogad.
al thin ordh äru skällikin Bir I: 97. 3)
förståndig, trovärdig, pålitlig, wm thw skälikin wituc til
arw SO 29. ib 21, 63, 71. —förståndig, pålitlig,
hederlig, aktad, at thw . . . tak inädh thich xii bolffasta oc
skelika af hwarjo hwndare BSII 1: 142 (1373). med
skälyka manna witnom SD 5: 558 (vidim.fr. 1373). then
|lenning skal presten . . . med skälikom niaunom haffua
samman takit aa sancta andersa dag ib 6: 157 (1349?
gammal afskr.). — aktningsvärd, hederlig,
rättskaffens. tilspöria alla brödher om han är skälighen ok
höffwisker SGG 128. veth lianoni ochta vara badhe
aff fader ok moder ock skeligen vara aff sik sielff
SO 146. ib 112. ban var ey ålder skiälikir j sinom
lifnadh Bil 777. — ss hedrande epitet i förening med
följande personbeteckning, iak bedhes skiälika manna
jnsigle, sasum är horra erichs widarsläff, ok herra
otta i tyndradtum, ok pätliars erichsons i>’D 4: 646
(1339, nyare afskr.). skälikvm maune ok ärlikvm, fore
rabaud ib 6: 149 (1349). skälikin man thörgils ib KS 1:
14 (1401, nyare rrfskr.). ib 11 (1401), 12 (1401), 2: 74 (1408)
o. a. v. FH 3: 9 (1378). BSH 2: 102 (1399). —
rättris, hofsam. i skulin vndirgifne vara idhrom herrom.
ey at enast godhoni oc skälliconi vtan ämuäl
oskäl-licom Gr 271. 4) tillbörlig, vederbörlig, j skällike
hwilo Bir 1: 320. alla thina gerninga til dygdhinna
fulkomplighet oc til skälika (debitorn) fulbordhan
ffitini-halla oc ända Su 198. pa inyna swäna liölth iag
skälighen agha RK 3: (sista forts.) 5843. haffuer skclige
breff ock bewissningh som honom tilbör SO 102. —
tillbörlig, ordentlig, findz hon (tillskärningen) ey
skeligen i nager stycke SO 105. — ordentlig, duktig,
utförd med besked, skälikarc hug iak hafuer ey seet
Iv 4580. — ordentlig, ärlig, om swa behoff giordes
ath nakar gernyngk (d. v. s. guldsmedsarbete)
förfalskat vaare i rykit tha ära tesse embetzbrllder
Ordbok II.
. . . toss plichtoghe at rantzake liuadh som
skäligit arbeyde är SO 156. — vederbörlig, med
vederbörligt uppdrag försedd, tberes skälikit bildh SO 29. —
vederbörlig, rättmätig, rerklig. skäliken lagha forfall
SO 29. haffuer skälikin iirciidhe ib 68. — vederbörlig,
bestämd, bawa the vissan ok skälikin (debitum et
cer-tum) ti|lia af minne röst ok inskiutilsom Bir 1: 259.
— vederbörlig, laglig, eu skälikin asyn SD XS 2: 330
11109, nyare afskr.). skälige röör Styffe, Skandinavien
under unionstiden, 2 uppl., s. 218 (urk. fr. 1453J. fi)
skälig, billig, rimlig, |iikkis þatta wärä skiälikt SD
1: 670 (1285, gammaI afskr,). pröua[X’ mz þrcin
ex-emplis. at [ät var eigh skällekt Bu 188. aninir flere
skäl äru iin ]iässeu som [lät pröua skälict ok trolect
ib 15. är Jiät . . . väl skälekt at. guþ härbärgiar . . .
firi domadagh oigb at cnost |länna sial ok anda vtan
ok licaman ii bäzto . . . himirikiz runie ib. Bil 84.
MB 1: 169. sr 388. maagha abbatissan oc confessor . . .
liisa them thes widhirthorfft haffua eptir thy theni
Miiis skälighit wara VKR 17. ther til at swara wardher
wäl skäleket (i sin ordning) Su 78. iak vtkräfwir skällik
thing af niänuiskionno Bir 1: io3. — skälig, befogad.
j swa skelligo ok lielgo ärende Lg 3: 582. — skälig,
grundad, som . . . nenipne thz (Guds namn) vtan
skiälika sak ST 537. — Jfr oskiälllker.
skiiillikliet (skiàllighet. skällikhet.
skä-likliet. skälighhet. skälighet Bir 4: 36, 37.
skä-ligheet. skelikshäth SD XS 1: 567 (1406). gen. metl
art. skällikhetinna Bo 138, t4o. skällikhetzsin»
ib 139, 140), f. 1) urskilning, förstånd,
eflertänksam-het. skälikhet at wtwälia got ok ont Bir 1: 217. al
skällikhet är bort takin af honom, ther han skulle mz skodha
ok atskilia niällan syndena ok dygdhelika gerninga ib
69. at bana skällikhet j allom dygdlia gärningom ib 2:
62. jak gaff thik skällikhet oc frälsan vilia ib 166. at
han skullo giua sina gaafwo mz skällikhet (discretione)
ib 8: 467. vm han riikna änkte vara af sinne skälikhet.
vtan alt saman af gudz dooms forseo KL 257. Bir 1:
103, 293, 363, 402, 2: 63, 4: 36, 37. Bo 138, 139, 140. mat
thu märkia . . . vars herra skällikhet i thy at han
först sände thein hedbirsamasta månne ther var ib
63. iir thz (arbetet) ey nyttoght vtan räddogha oc
skälikhet Bir 2: 226. dygdli är at al thing göra mz
skälikhet Ber 171. licamsens begärilse twinga wndir
själena skäligheet (carnem spiritui subjiciendo) Lg 3:
345. — förmåga af urskilning, förståndsutveckling.
Iiuar thin som är komin til skällikhet (annos
discretionis) Bir 2: 336. Jfr skiiillikhets ar. 2)
förstånd, besinning, sans, förnuftig måtta, the hio]do ey
skällikhet i them (dygderna), hwilkin skällikhet
mann-enom känne swa atirhalda kruppin. at ban ey
of-niykit vanmaktis KL 258. ib 259. jak talar ey i owite
vtan iak talar sannindinna ok skälikhetz (sobrietatis)
ordli ib 173. 3) måttlighet, hafwa måtto ok
skiä-likheth j niath oc dryck ST 147. 4) det som är
rätt och billigt, det som är tillbörligt, skäligheet
(ju-stum) är at hwar som a sins ämbetes wäghna skal
andra styra oc döma honom bör först sig själffwau
rätta Lg 3: 345. war han . . . rätfärdogher om
skä-liglihetena forwarilso ib 40. skal thet epter skälikheth
forbätras FH 6: 19 (1449). 5) visshet, stadfästelse,
laga bekräftelse, til ljiere wisso ok batre (för bätrej
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
