Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skiällös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiKllö*
886
xkngärniug
skiällighez beuisningh SD NS 1: 154 (1402). til mer»
visso oc bätre skelikshäth ib 567 (1406). G)
godtfinnande, bestämmelse, at the . . . görin fulla b&tring
for thorn (synderna) äptir . . . scriptafadhirsins raadhe
oc skälikhet (discretionem) Bir 3: 291. (skällikhet
för sälikhet Bir 4: 294.) — Jfr OskiiillikllOt. —
skiällikhets ar (skällikhetz aar. skälikhetz
aar Bir 1: 216), n. pl. skiiila ar. hulko som
haua söner älla döttir som koma til skällikhetz aar
som är säxstan aar Bir 2: 336. ib 1: S16. —
skiällikhets doiuber (skiälikhetz-), m. förståndigt
el. förnuftigt omdöme, skal skiälikhetz dombir wara
j edhenom, skodhande hwat edhin är sandir ellir fals
ST 537. — skiiillikhets gärning: (skällekhedz
gerning), f. gärning som utföres med förstånd et.
eftertanke, oböghelikin j skällekhedz gerningom Bir
2: 226.
skiällös (skälös), adj. oförnuftig, uakath skälöst
likamlikt thing MB 1: 502. Jfr skiälalös.
skialnaþer, se skilnaþer.
skiälva (skielfwa ST 23; LB 3: ss. skälwa
MB l: 433; -ande Bo 194. skälfua Bil 541. skelwa.
skelffwa Lg 3:110. impf. skalf. pl. skulwo MB 2:
398. skuluo Bu 16; Bil 267. skulfuO lv 5397; Fr 1041.
SCUlw Bil 289. skoluo KL 404; Bir 1: 84. skolwo
MB 1: 318; Bo 179; Lg 3: 93. skolffwo MB 2:40l), v.
[lsl. skjalfa] skälfva. a) om liflösa ting: skälfva,
skakas, darra, bäfva, skalf al iordhin Bil 87. ib 283, 541,
767. ST 23. bergh ok dala skulfuo vidher Fr 1041. torn
ok mura skulfuo ther vidher lv 5397. b) om lefvande
varelse (el. del af lefvande varelses kropp): skälfva,
darra. byriadhe konungin til at skälua Or 306. hans
ho-wodh skalff ä mädhan han lifdhe MB 1: 163. — skälfva,
skakas, af köld. skälwande for köld skuld Bo 194. — ss
yttring af feber el. frossa, böriadho strax skiälfwa
(su-bito febre corripitur) oc skallff iämerligha alla nattena
Lg 3 : 380. hielper thz them som skielfwa hwan annan
dagh (d. v. s. hafva annandagsfrosna) LB 3: 85. —
skiälvande sot, frossa, doger . . . ffor skelwande sooth
LB 2; 36. — skälfva, skakas, i smärta el. dödskamp.
sculw . . . swa mz wärk at the gatu ängin sin lim
rättan quarrum haldit Bil 289. nar dödhin nalkadhis
ok hiärtat brast for otholikom wärk ok tha ämbrat.
skoluo alle hans limi Bir 1: 84. MB 1: 433. Lg 3: 93.
— skälfva, darra, bäfva, ss yttring af ångest, skräck
el. fruktan, stoþo alle ok skuluo räde ok annars hugha
Bu 16. swa rädde, at the skuluo Bil 267. Bo 179. MB 1:
SIS. Bir 2: 110. alle diäfiane skälfwa for thiuo liuse ib
1: 140. Lg 3: lio. MB 2: 401. KL 408. skoluo the mz
allom licammenom. oc dröfdhe sokkadho the ij hiärtano
ib 404. MB 2: 398. aff angist hänna liiärta skalff lv 2993.
scalf hanum mergher ok hiärta rötar Bil 272. — Jfr
oskiäl vande.
skiälva (skälfua. skälffwa. skelffwa), /.
[Stø. dial. skälva] 1) skälfning, darrning. Jfr
arma skiälva. 2) frossa, äfven feber i allmh.
wart han alstingx qwitter skiälffuona (reliquit eum
febris) Lg 3: 381. wart hon qwit the skiälffwona ib
384. häfde skiälffwo som kallas quartana ib. for en
skelffwan tager honum LB 7: 289. trydie dagx skälfua
ib 290. ffördriffwer jamlika skälffwo ib 9: 117.
dagh-llken skälffwa ib. febris acuta ... the skälffwan
komber aff cora (för colera) som är brändh ib. ib
118. — skiälvo sot (skiälfwosooth LB 3: 145.
skäluo sot. skälffwo soth. skiälffwa sot
skielffua soot. skälfwa soth. skälffua soot.
skelffwasot. skelffwa soth. skelffwasoth.
skelffwa sott LB 7: 290. med art.
skälffwo-sotten ib 9: 117. skälffue sotthin ib 3: 71. pl.
med art. skälffwo sotterna ib 9: 118), f. —
skiälva,/. 2. doo aff skäluo sot onyttelikln j allom
liniom Bir 3 : 206. som . . . nakor wandzskilse ällir
skälffua soot haffua ib 5: 11. aff febre som skielffa
soot tyder LB 3: 13. wart han . . . hastelika begripin
aff sottenno som kallas febros, ällar skälfwa soth, oc
begynnadho hetelika brinna aff sottennas twngha Lg
3: 314. fik tlier hardha skiälffwa sot som kallas
quartana ib 370. fik ban skälffwo sottena BK 214. skälffwo
soth terciana LB 9: 117. jämliken skälffwo soth ib
116. skälffwosotten som jämliken är ib 117. daglikin
skelffwasot ib 7: 289. ib 290. fördriffwer skälffwo soth
PM Liv. gråbo dwger . . . for skelffwa soth LB 7:
68. aff raat skaffuil födis skelffwasoth ib 77. ib 3: 145,
7: 98. för än honom takir skälffue sotthin ib 3: 71.
en skälffwo soth tilkommandis mäniiiskiom aff twarwm
eghelighetoni ib 9: 118. the twänne skälffwo sotterna
ib. skälffwo sothen bliffwer swa mangfallogh j
menniskas likamma som fira hauda eghelighether kwnna
samman blandas j complexione ib. Jfr skiälvando sot
under skiiilva, v.
skiiilvis (skälwiis), adj. [SkåneL. skælvis. Sv.
dial. skälvis. Jfr lsl. skilviss] förnuftig, är mannin
skälwiis ensamon aff allom diwrom MB 1: 97.
skoa (seo Bil 307. skoo RK l: S19, 15S6. pres.
pl. 1 pers. skom Ber 55. refl. sing. skos ib. imperat.
skoa KL 154. pl. 2 pers. skoin Bir 1: 322. impf.
skodde MB 2: 162. pl. 3 pers. skodho RK 1:
4009. part. pret. skoager för skoader AS 59.
skodher: -e lv (Cod. B, C) s. 263; -om MB l: asi.
seodher (pl. nom. m.) ib. skoder RK 1; 3877), «•.
[lsl. skiia] sko, förse med sko(r). om menniskor, ty.
och bildl. skoin hans fötir mz skoom Bir 1: 322. mz
skodhom fotom MB 1: 281. at tliässe andeliko föter
siäl-inna losto ware wäl scodhor ib. wi skom andelika wara
föther Ber 55. kirkionna sko ärw hälghra fädhra
äpte-döme mz hwlkom hon skos j thässa hems wägh ib. wäl
skoager badhä mz bozskom och adhrom skom AS 59.
— om hästar, han lät hästa sco mz silff hellum Bil
307. the (näml. hästarne) waro . . . illä skodhe fa
(Cocl. B, C) s. 263. — skoa sik, taga skor pà sig.
giurdha thik ok skoa thik KL 154. — förse el.
bekläda sina fötter (med skor), hon . . . skodde sigh
mz gull skom MB 2: 162. — Jfr hoseu sko.
skobonadher (skoobonadher. skoo
bonadh-er); m. skotyg, fotbeklädnad, skipar här nwnnona
hain oc gångkläde soln är skoo bonadhin
(calceamen-tis) hoffuod bonadhin oc kronona Bir 4: 10. til fotanna
skoobonadh (calceamenta pedum) haffwin wm somaren
laagha. skoo, alt til hälin, oc syklinga alt til knän, än
wm wintrin högha skoo alt til knän fodhrada mz
wammal oc iämhögha söklinga ib. VKR 11, 12.
skogiirniug (sehogerningh), f. [fnor. [-skö-gerning]-] {+skö-
gerning]+} skoarbete, ekomakarearbete. göra nager
sehogerningh SO 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
