Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skuta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skuta
404
skyfling
dröjsmål. pa thet at . . . wij waara breff oc jndziglä
skullä fult at göra . . . wthen alt länger skotzmaal
FM 801 (1506). vthen alt längrä skotzmaal oc jlän
HSII 19: 49 (1505). ath noger lengre förhalningh eller
skotzmall skwlle göres i nogen riichesins ärende ib
24: 117 (1518). 2) hinder, för thenne ock andre
slike saker, skotzma! och legligheter, som til
ewen-turs andre gode herrer haffwa BSH 5: 519 (1512). 3)
invändning, wthau all gensegn och skotzmal BSH 5:
95 (1506). om vi hade noken skotzmaal her i motli ib
16 (1604). the skotzmall . . . förklara ib. hafue ... vi
ingen skotzmall (vi kunna icke frambära våra
invändningar), effther thet ath ... biscopp mattis ey nw
är tilstädha ib. 4) hänskjutning, vad. tba iacli
hörde at skotzmol war benämpd i souime copieu tiil
riikesins fforman HSH 24: 49 (1516). haffuer iach giort
mith skotzmol, vad, och appellacionem ib 108 (1517).
skuta, /. [/i/, skuta] L. eü slags mindre fartyg,
skuta, nauem mearn que dicitur skuta SJ) 4: 146 (1330).
ib 5: 571 (1346). GO 389. HK 2: 8950, 3: 2230. skuto
wt snekkior ok löpande skutor ib 1: 107. Jfr löpe-,
malt-skuta,
skuta, v. Jfr samau skuta,
skutbogher (skot-, sköt-), m. L.
skutfrir (skot fry), adj. fri från skyldighet
att erlägga det stadgade tillskottet för bestridande af
utgifterna inom ett gille el. skrå. hvilken söster liema
sitther mz tryszka forfallalöös giffui hennes bonde for
henne fult skot ... än tha ath hustrva folkit i
ämbetet skot fry sitliia SO 86.
skutinau, m. L.
skutmark (skot-), n. L.
skntmärke (skot-), u. skottmärke, mål alt skjuta
på. än standa hans skotwerke (får -merkel j liffwenj
PK 234 (jfr 255J. skotmerkon än i vestergötland sta
HK 1: (LRK) s. 225.
skutpil (skot piil), m. pil. huassasta skot piila
(sagittas acutas) . . . mot hanom sändandhis Su 226.
skutpiinningar (skot-), m. pl. L.
skuva, se skinva.
skuver, m. Jfr vajia skuver.
sky (pl. gen. sky a MB 1: 122. dat. skyiom ib
is. skyom ib 122. skywm ib 39. skyym ib 305.
med art. sing. nom., ack. skyt. skyth. skyyt Bir
2: 159. skyyth MB 1: 352. skyit Bir 2: 159. gen.
skysins MB i: 397. dat. skyno Bo 107, 120.
sky-neno MB 2: 292. pl. nom., ack. skyn. skyen MB
2 : 348. dat. skymen KL 311; Gr 300; MB 2: 311;
Su is. skynim (fö, skyminj Bil 311. skyomen
MB 2: 333. ack. (ss f.) skynar Bo 249), «. Och f.
(Bo 249) [;»/. sky] sky, moln. thw seer at stundom
opganga myrk sky (nubes) aff jordhinne ok dragha
sik j himelin vndir solina oc gifwa af sik thriggia
banda väzsko som är rägu sniö ok haghil Bir 2:
159. sidhan vardhir thz skyit til iinkto thy at thz
var oprunuit aff jordhinna orenlikhet ib. suasom skyyt
draghir sik aff jordhinna orenlikhet j himelin ib. com
aff himnum skinande sky Bu 13. ther wardha aff
myrk sky oc mång vndorlik thing i skyom MB 1:
122. ower thenna skya stadh oc storma ib. aff swa
thiokkotn skyym ib 305. ib 18, 39. tha wädlier koinber
oc wräker bort skyth ib 352. waar herra ledde them
oc sagdhe them wägh om daghin mz eno märkeliko
sky a stolpalund ib 313. ib 396, 397. skyn toko han
aff therä öghom KL 131. nar han til liymbla stegh
oc wnfanghin wart aff liwita skyt Lg 3 : 454. vi
skolom gripas i skyuo op mot cristo i vädhrit Bo
107. ib 120, 249. Gr 298, 300. KL 311. Bil 311, 714. MB
2: 311, 333, 348. Su 18. Lg 3: 470. thu som far vp
owir vädhranna vinga, millan sätir skynar thinno
vpfärdh (ponis nubem ascensum ttium) Bo 249. — luft.
syntis . . . swa som ridhande män offwan staden j
skyueno (per aëra) MB 2: 292. uaar ban stadhgade
skyn (ethera) owantil Su 78. — Jfr molinsky. —
skyia Skilll, «. skydd af skyar, gudh gaff oet swart
skyia skiwl öfwir folkit Bil 831.
sky (pres. skyr. skyyr. impf. skydhe), v.
[Mnt. schuwen, schuon] 1) sky, undvika, then som
skyr gillis brödlira samquendh SO 188. hon skyyr
manna vmgango ST 403. hon vilde ey sina fru at sky
Iv 1240. 2) skygga, om häst. hans hesth skydhe
för e[n]ghen tingh Di 281. 3) frukta, vara rädd.
for hans vredhe sky Fr 616. 4) frukta, af fruktan
draga sig tillbaka, af fruktan hålla sig undan, cen
sa man iägha ok annan fly some stridha ok somo sky
Fr 1870. — Jfr skygga.
sky, adj. jfr hovutlhsky.
sky fi? (sköwel. sköffwel), ».? sköfling,
fördelning. — giva til skylls, efterlåta till sköfling,
uppgifva. motthc jagh wara godh for her electus . . .
döm til sköwel giwcndes altli thot jagh otthe i möre
och the myne til hörer, om ban fra döm skildes
for thenne fegdh eu ondha baflde BSH 5: 124 (1506).
— gifva till spillo, gifva till pris, blottställa, giffwor
sig til sköffwels i thetta örlögh, mer än andre gode
uiän [göre] BSII 5: 305 (1508). wij tre til sköffwels
giffnc ib 317 (1508).
skyila (/,. skifta L. sköfla. sköffla. skiöfla.
-ar, -adhe, -adher), v. [Fdan. skytte. Isl. skylla
i ssättn.] L. 1) sköfla, till fördelning öfverlemna
(förverkadt gods), goz hans sköttes SD 1: 66S (1285,
gammal afskr.). ib 669. 2) sköfla, gifva lill spillo,
till plundring öfverlemna, screff aman vth breff . . .
at allo iudhe . . . skuldo dräpas, oc thera godz sköflas
ST 224. alle theris haffwor skuldo sköfflas (bona
eorum diriperent) MB 2: 185. — sköfla, bortröfva.
for them vard sköfflat niere och minne alt thz man
ther kunne finna RK 2: 4973. the jwdoi som j gän
waro j betulia gingo ju j liedningauua bolstädher
oc alla banda baaffwor oc rikedonia som assirij haffdho
atir lofft sköfttado oc skiffto siin j mällan MB 2:
172. engin togh något ällir sköfflade ib 195. — sköfla,
förhärja, plundra, hwilken en som slaa stadhon
ca-riathsephor oc sköffla (vastaverit) hau ib 70. ib 20,
31. han loth skiöfla oc skinna thera gardha RK
2: s. 345. ib 3: 1314. sköfla landen ib 2: 2236. —
röfva, plundra (en person), at engen the borgare
skiöfla ma RK 2: 2124. 3) gripa, hänföra, hennes
gulskoo sköfflado (rapuerunt) lians öghon MB 2: 174.
— skyfla ut af, utplundra, saa letighe ath the sköfflä
the stedhcr uth aff BSII 5: 440 (l5ll).
skyfle? (sköffle), m. sköfling, at . . . klädlie . . .
giffwas til sköffla (kanske att fatta ss inf.) MB 2: 83.
skyfliug (L. skyffling. sköffling. sköfflingh),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
