- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
410

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skytter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skytter

410

skiimma

en lithen skytte baet FM 462 (lsio). —
skytta-färdh (skytte-),/. [Jfr Mnt. schutgeverde, [-scliutte-geverde]-] {+scliutte-
geverde]+} skjutande? i tlieras skyttefärdh BSII 5: 167
(1507). — skyttaliarnisk (sköttaharnesk), n.
skytteharnesk. OS 66 (1469, orig.). — skyttalliil
(-hol), ii. skottglugg, the häfde thor skyttahol vppo
(på bålverken) HK 2: 2197. — skyttatiiild
(skyttä-tiald), n. [Fnor. skyttatjald] tålt för skyttar? 1
skyttætiald SD 4: 711 (i340?).

skytterJ (pl. sköttir MB 2: 146. skötter BSII
5 : 63 (1505)), wi. skytt, xij j|, sköttir MB 2: 146. (lOOO)
gode skötter BSII 5: 63 (1505).

skiif (-ar), /. [Sr. dial. skäv. Jfr Mnt. scheve]
1) en af de vedartade delar som frånskiljas el.
affalla vid bråkning tf lin el. hampa, skafva; grand.
huru mat tim sighia thiuom iämcristne, litt mik
vt taka skäfueua (festucam) wr tliino öglia. ok tliu
seer ey stora stokkin j tliino öglia Ml’ 1: 208.
vt-lcdiia skäfueua af thins iaincristins ögha ib. hwi
soer thu litzla skäff j tliins iaincristins ögha ib. räkna
. . . t||ilia synde wara swasom storan trä stok oc
thins brodhors swasom litla skäf KL 270. Ber 109. Lf K
116. 2) blåntapp? swasom minzsta skäff ällir
liitt-asta dwn fiiidlior wpföris j wädlirit (tamquam lanugo
qu<e a cento tollitur) Su 237. — pl. blånor, idhar
styrk-ir skal vardlia swa som askohöghir af skäfwom (ut
faviUa stuppæ) MP 2: 78. the (snarorna) syndirslitas
aff liänne sua som skäfwa (stuppæ) ok rutin reep Bir
2: 200. hon skal syndirslita thorn (näten) swa som
skäfwa ib 3: 152. — sing. koll. blånor, jdhar styrkir
scal vara swa som asko höghir af skäff (ut favilla
stuppæ) MP 1: 255. eldrin och skäwin (stuppa) badliin
saman kastadh Ber 161. 3) strå! han skiälfwer ok
falnar som en skäff Al 32s6. — Jfr skävOl*.
skiifta, se skiipta.

Skäg (skiag Bu 56; Bil 109. dat. skägge ib
281; Bir 3: 45»), n. [lsl. skegg] skägg, þe läto skiäg
växa som ryzom Bu 56. sit (prolixa) skäg ib 208. Bil
109, 281. Al 5538. raka idhert skäg MB 1: 366. tho
varo fulica rakadho j sino skäggc Bir 3: 45S. Jfr
geta-, tiugliu-, tvii-skiig.

skiiggiotter (-other. skägiotther: -otthe Di
269), adj. skäggig, skam är skäggiothom man ath
skäliva GO 85. Di 269. Jfr oskäggiotter.

skäkta, /. [Jfr Mnt. schocht] skäkta, ett slags
stor pil. pila äller skiiktor 1’M 24. ther skottes både
lodli. skeckther oc pila RK 3: (sista forts.) 4797. mz
skecther och spiwtli ib 5390.

skäl, f.i Jfr hninnrskäl.
skiil, se skiiil.
skiila, se skiiila.

sliiiltlskcr, m. [Fnor. skelfiskrj ostron! koll. j [l]
tunua skelfisch BtFll 1: 336 (l46:i). Jfr skallisker.
skälfiiadher, se skiiilfnadiier.
skiilglier, se skiiilgher.

skülk (skiälk), ». ? smädelse, bespottelse.
thwing-ando mz hadh ok slagii ok skiälk ok otalikom
obrygdh-elsom ok orät Su 395.

skälkia ("te), v. [lsl. skclkja] försmäda, bespotta.
skälkto the mik ok gabbadho Bir 1: 92.

skälla, /. [7s/. skella. Jfr Mnt. schellc] L. skälla,
bjällra, liten klocka, hwilkin fram kom mz skällo

eller klokko RK 1: (Albr) s. 209. ib 210. Jfr foliik-

skälla.

skälla (impf pl. skullu Bir 2: I3i), v. [lsl.
skjalla, skella] L. gifva ljud från sig, skallra,
tänd-irna hans skullu Bir 2: 131. skal han . . . faa sua
storan een pust at hans tiindir skulu skälla ib 250.
ib 3: 140.

Skälla (-te), v. [lsl. skella] 1) skälla,
hwn-dana skälto Lg 671. — skälla på. swa som galne
hwndha iägha oc skälla öina haara Su 119. 2)
skälla, tala häftigt, utfara i hårda ord. hwa ära the
som swa skälla Al 10365. mot honom skälto (contra
tum loquebantur) the som i portouien suto Bo 182.

skällelater, m. [/s/. skellihhitr] gapskratt,
hånskratt. mz liöghom skiille latir KL 186.
skällika, se skiiillika.
skiilliker, se skiiilliker.
skiillikket, se skiiillikket.
skälva, se skiiilva.

skämd,/, [/a/, skeind] — skiiiudar diijie, m. L.

— skämda gäster (skämde-, skända-), m. L.

gycklare, naiv. thine sidhi oc atliäue äru licarc
skäuda-gäst (joculatori) än gudhelicoin prest Bir 2: 116
(jfr s. 341). ib 117. at lian skuli synas licare dara
oc skiiindagiist (fatuo et joculatori) j ordhoni oc
gern-iiigom . . . än suiällom maune ib 3 : 469. ib 475.
kok-lara ok skemdegästa varo liaiiom tekkestä hulkom han
ok gaff ok skifftc huat liolzt han häfde Lf K 215.
skämdagäste och lokara plägha ath sökia tik Ber
290. skändagästhe waaro wärdho at hiiughia ib. en
skändagiist maa wäl| liknas onom mandraapara ib.
vardli iak fördher i liwit klädho af lierodo
gabh-adher som iak hafdho varit en skändagäster (fatuus)
Su 395. han . . . rökkis ok ledhis . . . bakbundiu oc
kapolös ok kiortiliu aatsnardhir som the plägha göra
skämda gästom Bo 189. vil jak ey at the hafwin stulit
klädho swasom skämda gäste (möre scurrarvm) Bir
3 : 458. liknas tho ... i klädhobonadhenom
skiimde-gästoni Lf K 98. — (?) the skulu ey framföra
for-krupin ällir smikra ordh som skändagästa pläga göra
(proferre verba contorta möre adulantium) Bir 4: 74.

— skämda man (skiemdä-. skiendä- MELL
þg 32: 1 i var.), m. [lsl. skcmdarmailr] L. ärelös man.
hoten skiemdä män oc äldre nämpdii män SD 5: 378
(1344, nyare afskr.).

skiimdan, /. skam. äller israels almogo j fördis
blygdli oc wanhedhor äller skiimdan (induit
confusio-nem) MB 2: 220.

skiimdelikcr, se skiiudeliker.
skämma (skiämmä. skäma), v. L.
skämma, / [lsl. skemma] L. liten byggnad, i
ortnamn. de skæmmv SD 2: 7 (1286). Jfr korn-, mat-,
synin-skämina, äfvensom skauima.

skämma (skäma Bir 2: 236; -is ib 142, 3: 134.
-ir, -de, -der. part. pret. skiamder: skiamd
BjR 15: l), v. [lsl. skemma] L. 1) bringa på skam.
swa mannelika varde nakor cristna t|iro oc skemde
the liedhno Bil 620. huru han hafdhe skämt ok
hortält diällana mz korsens teknc KL 48. hau (n: diäfwlin)
är af tliom wnniii och skäiudher (confusus) Ber 118. ib
180. tholke tlianka . . . skämma (confundere)
foruit-ina Bo 16. herriii . . . skämde hans högfärdh MB 2:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free