Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skämma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skämma
411
skämiiielikci’
173. 2) bringa nr fattningen, förskräcka; komma (ngn)
att uppgifvas, lion (o: tliin brudh) iir andwardadh j
»årsta manz händir. liulkin som hona skäminir
(con-fundit) mz allo fylsko ok obrygdilse Bir 1: 73. hon
räddis, at henna thiänara . . . skuldo aff . . . tiissom
drölfuilsom oc blygdh skämde warda och wanskas ib
4: 57. kouungin mykyt skämdir for blygdh oc ofstora
sorgh grät mz största grnat Gr 288. alf hulko the
badhe blinde wordlio oc annars skämdo oc förfärade
(rep/eti perturbatione) MB 2: 311. 3) bringa skam
öfver, skämma ut. vanära, ban skäminir sin mwn
(jn-qninat oris ehur) som oiith rimar GO 448. tha wart
biscopen sarä skempder (ghe scant), och thorde sidhen
oy tala etli ordh Va 47; jfr 1. tha han sa . . . at
biscopen hä|fde mist näsänä och war swa skempder
ib 9; jfr 6. 4) vanära, skända, kränka (en qvinna).
marinus skämde wara dottor oc afladhe barn mz ||änne
KL 300. skämma (opprimere) myna drotningh MB
2: 191. Bir 3: 181. ST 228, 399, 460. RK 2: 305, 4S0,
3: 2110. 5) utskämma, håna. skämde mz ordliom
(insultavil) hermogenem BU 163. ciprianus skämde
han mz ordliom at ban lät ena mö wmstridha sit
waldh ib 448. vare thw wärdh ... at allo skullo
styggias vidh thik ok skänia (confunderent) thik
opp-inbarlica mz alle blygdh oc obrygdhilso Bir 2 : 236.
— smäda, aff marghin man ther thu hafucr skämpt
Jv 1672. — häftigt förebrå, fara ut i häftiga el. skarpa
förebråelser mot. johannes skemde ban mz ordom
hwi han rymdo vndi thit värio han androm monto
Bil 657. skämdo klärkin vppinbariika Bir 1: 321.
for-dömelikit är at . . . obrygdha älla skämma sin
jam-cristin aff otholi ib 3: 170. 6) förderfva,
förstöra. thz tho kirkior c]oster oc allmogen swa
skämde RK 2; s. 33S. tha iir wenskaps bandet skemth
Ml) (S) 293. the (för livat the,) predira mz ordliom
. . . thz skämma tho mz syndbom Su 60. skämma
oc fordärffua audhra mcenlösa ib 57. söndherslitas
the oc skämmas aff skadhclika wädhranna hornom
ib. ib 58. — skämma sik, 1) skämmas, blygas.
han skempdo sigli swaara Lg 3: 34. 2) utskämma
sig, komma på skam, slå med skam. hon ville ey
siälff skemnia sik for faom scriptafädhroni MP 1: 6.
3) vanära sig, befläcka sig. ath ban sig mz hordom
skämde Ml) (S) 231. — refl. skämmas, 1)
skämmas, blygas, kesaren skämdes Bu 419. ib 416. Bil 697.
gik . , . bort. skämmandis Bir 3: 4. KL 411. MB 2:
404. skcmmande (för -is) gar jak for henno fram Ml)
126. ga barn liofdho skämmandis for mamioni KL 248.
jak blyghis oc skämmis i mik siälfwom llo 218. [-fieo-p[h]ilus-] {+fieo-
p[h]ilus+} skämmes viþ siu va]ia Bu 29. jak blyghis oc
skäinis aff niinom syndoin Bir 2: 142. andhra diäkna
giordho otfta speo ok leek aff honom, aff huilko
pilthen mykyt skämdhes oc dröffdes Lg 663. om nakar
skämmis at vidhirganga thz som hon lätir sik ångra
Bo 151. Bir 3: 134. ey skämniandes honom förrädilse
tilläggia MB 2: 289. — opersonl. ined ack. godh
blygdh är at thik skämmis at synda Bo 151. mik
skitmmes för ärligha tala och röra thz iak . . . nionde
höra RK 3: 2099. skcmmis mik at jak liggher swa
slemliga i thessa säng j thine närwarilse Lg Manfr
286. 2) komma på skam. at wiirldzlika starke män
niaghin skändas ok skämmas VKR ii. at the måtto
rädhas oc skämmas som inz galiban . . . kommo mote
thina hälga folko MB 2 : 327. 3) bringas ur
fattningen, göras till intet, han . . . hlikiiade oc skämdis
(obstupuit) MB 2: 191. 4) förderfvas, förföras,
komma på fall. äpther hwilkit månge vnge män måtto
skämmas oc tagha tilfällo til alh synda MB 2: 297.
— Jfr skamma, skända.
skämmelika (skämelika Lg 3: 65. skämelik
Fr ms. skämmeligha RK 3: 173. skemmeliga
Ml) 125. skämeliga MB 2: 129, 296. skemeliga
MD 124. skemmelegha BSll 3: 190 (H68).
skäm-elig II K 2: 6043. skämlioa Bir 3: 354), adv.
[hl. skcmmiliga] L. 1) skamligt, på ett sätt som
medför skarn el. vanära, the vilia äkke längir swa
skämmelica thiäna idhir Gr 261. jak hafwer swa
skemeliga mot gudi giort Ml) 124. ib 125. skämelika
liffwa Lg 3: 65. honom (döden) gladelica vtwäliaudis
hällor än skämeliga üffwandis bliffwa MB 2 : 296.
hwru skämeliga oc o ärliga beniamyns söner sik
be-wisto ib 129. RK 2: 6043, 3: 173. iudas . . . hulkin
som nokra stundh fölgdo christum ok apostolomen, oc
gik sidlian skämmelica fran them MP 1: 41. hans
hierta var skemmelica vrankt ib 82. BSll 3: 190
(l468). 2) skamligt, skymfligt, på ett skymfande el.
kränkande sätt. bundiii swa skämmelika FI 1804. Fr
1118. jak var nakwdhir giordh skämlica (ignominiose)
Bir 3: 354. ib 1: 310. nv throdhz thu skämmelika Ber
238. — Jfr skamlika.
skiimmeliker (skämeliker: -likom MB 2:
221. skämmelig: -ligaste ib 301. skemmelig:
-liga Va 3b, 36. skämelig: -ligasta MB 2; 3ii.
scimelig MD (S) 294. skämmelikin Ber 2.1a; (f.
el. n. pl.) Bo 108. skämeliken (f.) LfK 85. n.
skämmelikit Bir l: 168. skemmeligit RK 3:
(Till. om Chr. 11, red. A) 6311. skämlikit MB 2:
297), adj. [ Isl. skemmiligr] 1) blygsel väckande,
som man har anledning att skämmas el. blygas för.
byria sidlian til at rosa sik aff them syndom som
ban riiknado för blyglielika ok skämmelika (de
pec-cato, quod prius reputabat erubescibile) Bir 1: 160.
— skamlig, vanhederlig, medförande skam el. vanära,
nedrig, giordhe thu thässa skämmelico syndcna KL
300. ib 301. ST 271. MB 2: 221. thzta skemmeligä
mordh 1’fl 35. ib 36. skämmelik forradhilso KL 45.
prestanna skämmelika ]ifwirne Bir 1: 166. MB 2: 297.
Ml) (S) 294. aldra skiimeligasta talan (sermones
ne-findus) fran sigli vt kastado MB 2: 311. — skymflig,
vanhederlig, skämmelikin (ignominiosa) fängilse Bo
108. skemmelicnsto dödhir MP 1: 39. vari tik . . . for
ti th hedhirs sätlio skämmeücaste (despectissimus)
stadhir j holuite ib 34. 2) nedrig, lastbar,
brottslig. thu vsal alla manna skämmcligaste
(flagiliosis-sime) MB 2; 301. drapo ysbosät then skemmelica
mail MP 1: 74. Ber 238. 3) gemen, usel. walsins
herra höfdhe ey at ingaa j swa skämmelikit
(confu-sam) kar Bir 1: 168. ett skemmeligit mynth RK 3:
(Till. om Chr. Il, red. A) 6311. — gemen,
vedervärdig. thenna blandhnig synes . . . skämeliken LfK 85.
— Jfr ofskämmelikor, äfvensom skamliker,
skiindeliker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
