Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skäppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäppa
414
skäi-
skäppa (akieppa. skapa: -er BSH 5: 25 (1504).
skepa SD 3: 759 (isi6?); -er BSH 5: 25 (1504)), f.
[Fnor. skeppa] L. 1) ett slags kärl el. korg. Jfr
bing-, säd lie-, siiþis-, to-, nl-skiippa. 2J
målkärl; innehållet af ett målkärl, mått. wi liamoni
. . . Iiwariom eiioin wara atirmälando 1117. tho saniu
skäppo (mensura) j hulke han mälir androm Bir 4:
(Dikt) 269. BSH 5: 369 (1509). alla människio . . .
vträkkin sina vilia skönt, at gudz miscunda skäppa
. . . skuli them ingiutas MP 1: 338. — målkärl af
en viss storlek; rymdmått (för torra varor) af en
viss storlek, skäppa. Jfr Falkman, Om mått och vigt
1: 298 /.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 747 f.
mällan id Ii ur skal wara . . . rät skäppa (modins) oc
iämpt saald MB 1: 368. OS 41. thcen skäppa är wäl
mälth som gällare sithir siähvir wppa GO 867. beddis
skäppo liwete till lans Bil 576. twå skäppor korn SD
A’S 2: 2 (l408). HSH 5: 25 (1504). 1 skcpa hampofro
tercia pars skepe de hyrfrø (af de båda här
förekommande formerna skcpa, skepe är den senare
latiniserad och den förra kan fattas ss sådan) Sll 3: 759
(1316?). hästä korn skal köpiis swa att spaudcr [-[gyiild-er]-] {+[gyiild-
er]+} twem pänningum meer än han gyälder i nästa
köpstafi, ok skieppa enom pänniiige ib 5: 375 (1344,
nyare afskr.). xxij calmarna spän korn oc iij skäppcr
korn, i hwariom span iire iiij skiipper Falkman, Om
mått och vigt 1: 301 (urk. fr. 1466). — Jfr falu-,
härads-, mäle-, spitala-skiippa. — skiippo tal
(skeppetall), n. i skäppo tal, i skäpptal, skäpptals,
skäppvis. ath iiithct salth rtsällics skall , . . vthan i
skeppetall HSH 20: 185 (1507).
skiipta (skäfta L. -te), r. [Isl. skepta] L. förse
med skaft, the salighe bönder . . . skäpto thera
köl-wor ok thera lee HK 1: 2790.
skiiptarvi, »». L.
skiipthing (skepting), n. pl. [Jfr Isl. skapþing]
eg. ordinarie ting ? med marknad förbundet ting som
hölls på bestämd lid? hwre thet war taleth paa
skep-tingen HSH 18: 9 (l494). ib 8, 10.
skiir (skaar, skiär. pl. gen. skäria i ssättn.
dat. skarium ÖGL Váþ 31: 5. skäriom V AIl
24: 327 (1377); BSIl 1: 185 (1386); SD NS 1: 255
(1103, gammal afskr.). skiärium UplL M 54: pr.),
u. [Isl. sker] L. skär, öfver vattenyta uppskjutande
klippa, tedhis them et litit skiär Bil 269. ib 270,
347. ST 35. öyia, skär, ströma SD NS 2 : 209 (1409).
ib 218 (1409, nyare afskr.). VAH 24: 327 (1377). Bir
2: 84. — pl. skär, skärgård, fiaghar utlöpis skip
warþft nämd i skiären SK 28. ro wtan för skären
BSH 5: 167 (1507). SD NS l: 348 (1404). RK 2:
1968. FM 177 (1504). i alandz skäriom oc fynlandz
skäriom SD NS 1: 255 (1403, gammal afskr.). BSIl
1: 185 (13S6). aff finska skären HSH 20: 185 (1507).
swia skiir II K 1: 478. j nycöpings skär ib 2: 1918.
j stäkaholnis skiiär ib 1947. — Jfr fiske-,
haf-skiir, äfvensom inskiiris. — skäria bater (ack.
skäriboth HSH 24: 47 (isis), pl. ack. skärye
booter FM 177 (1504)), >». skärbåt, bål som nyttjas
i skärgård, athi strax giffue eder liiith ath tälge
meth sinaa jacther och skärye booter vthgyneni skärye
goorden FM 177 (1504). HSH 24: 47 (1516). — skiiria
gardher (skäriegardher: -en HSH 20: 253 (isos);
BSH 5: 287 (i5os). skäriegarder: -en ib 287
(1508); -in FM 1S9 fi504). skäryegardher: -en ib
267 (1506). skäriegorder. skärye goorder; -en
FM 177 (1504). skäregarder: -en BSH 5: 2S6 (lsos).
skeregarder: -en ib. skäregorder: -en llSll 24:
95 (1517). skärigarder: -en ib 100 (1517).
skäri-gorder: -en ib), m. skärgård. Iier wil icke mykct
fiskes i skäriegordcn BSIl 4 : 318 (1502). ib 5: 2S6
(1508), 2s7 (1508). FM 177 (1504), 189 (1504), 267 (1506).
HSH 20 : 253 (1508), 24 : 95 <1517). 100 (1517). Jfr
skärgardher. — skäria karl (skärie-), m.
skärkarl, inbyggare i skärgård, skärie karla aff wiborghs
väldi SI) 5: 695 (1347, gammal afskr.). bönders oc
skäriekarles garde BSH 5: 288 (1508). — skäria
klippa, f. skär, liafsklippa. baffswalghin oc skäria
klippona aff bulkom skipin ofla syndirlösas Bir 4:
(Dikt) 251.
skiir (sker. skäär. skiär), adj. [Isl. skærr]
L. 1) klar, skinande, glänsande, lysande, tha
wädh-rit war blidhast ok solin skiärast Bil 238. solin är
for stiärnor skiir om morghins tiidli tha hon op gar
liws ok skär at see op a lv 1787, 1789. siätte stcniu
är bitnna (Jungfru Marias) klarhet thy at hon iir
swa skär ok klar (claritas ejus, quæ sic clara est)
at änglanc luilko som hafwa klarare öghon än
lius-it är. the lyusas af hänne Bir 1: 95. skinande j
skärasta klarhet ib 3 : 365. ecn steen, ther badhe är
skäär ok reen FI 981. ofuaii a tornith een knäpper står,
alf rödlia gull rät öfrith skiir ib 983. ib 1070. florena,
the skäre äro ok ful wäl renä ib 492; jfr 4. et
fing-irgul niykith skärt Al 305. geenliidher ok rema ther
til höra värö aff skära silke göra FI 534. Fr 468. 2)
klar, fri från det som fördunklar, om glas, vatten, luft,
himmel o. s. v. annor himbla natura iir ey liws aff sik
siiilwe, vtan skäär i genom som speghel, oc watn,
oc än myklo skärare oc kallas for thy celum
cristal-linum, thy at ban är skiiär som cristallus steen som
wardher aff frusno watne MB 1: 41. godhe ängla
sngho thetta dagxwärke, först i sinne natwr, oc sidhan
i gudhi som är then skäraste speghel alla sinna
giirn-inga ib 156. tha thz är skiilt vndir hyinblenom ib
(Cod. B) 488. tha wäd||er iir skärt ib 489. scyt giuar
ban |iik . . . skärt vä|iar äpte mulit Bu 489. Lg 3:
258. allir biminin war skär KL 127. hafwa . . . blan
mautol ther war swa som bla skär hymil j lytenom
Bir 1: 94. tha wi se himilin aldra skärast skina leen
faglier ok skäär Al 6474, 6475. 3) klar, ren, fri
från grumlande ämnen, i skäro watline GO 210. blodhor
flöt ok rau som adliro ok watn aff skäro käldo (fonte
purissimo) Bil 541. Lg 91. skiärt (liquidum) oleum
Bil 211. LB 2: 54. tag . . . skeran honig ib 7: 349.
skäär liiiolk KL 373. — klar, ljus, hvit. skiirt wiin
scal man drikka oc hwit oc skärt trampnöl oc gainal
(för -alt) humblöl oc thz som skiirt är LB 1: 96.
siwdhe thz . . . j skärt ööll ib 97. ib 7: 124. 4)
ren, oförfalskad, göre fyuth och skärth silffwer DD
1: 142 (1489, ef t. aftr. hos Lange!,ek). 5) ren,
obe-smittad. hwat skär oc ren (munda et sincera) hon
(bönen) iir oc ostänkt af allo världinna vmsorgx (löpte
Bo 104. skiir mö Bu 419. ib 10. aff skäre iomfrv MB
1: 494. Al 4720. MD 10. Lg 41. jonifru inaiia skär
oc reen RK 2: 6452. skär renlekir (pura castitas)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
