Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skändelika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäudelika
413
skiipuadlier
skiilldelika, adv. [Mnt. schentllkeii] 1)
skamligt. på ett skamligt sätt. jak sagdhc tliik för at en
var hulkin som byriadhe sant riddirskap mv sighir
jak thik aff androm hulkin som skändolica (misere)
hortgik aff thy Bir 3: 369. 2) skymfligt, på ett
skymfande sätt. lät gripa them badha ... ok dragha
skändclika jwi alla gathur Bil 735.
skändeliker (skändeleker: -lekan Bu 401.
skändelikin. skämdeliken (ack. m.) MP i: 74.
n. skändelikit ib 87; Ber 207), adj. [Mill. [-schent-lik]-] {+schent-
lik]+} 1) skymflig, vanhederlig, neslig, varþ fangen
vnd[i] skiindelekan [iräldoni Bu 401. hwat ey hände
honom skändelikin (ignominiosa) dödhir Bir 1: 52.
2) skändlig, nedrig, ysbosäth som teknar
skämde-liken man MP 1: 74. thu äst ... skändelikare
(abominabilior) än iudauc Bir 1: 124. cnkte är
skänd-elikaro än nizsker man Ber 125. mz oqwcmelicom ok
skendelieom ordom SO 79. hör ey skändclica thnngo
(linguam nequam) MP 1: 299. ib 2: 53, 222. wrankt
hierta och skändelikit (cor nequam) skal tynghias
mz sorghom ib 1: 87. 3) usel, ringa, ey wilt
thu minnas huru skändelikit (vilis) th it wphof war
Ber 207.
skiilldilse, n. pl. förargelse, anstöt, mz systranna
skändilsom (scandalo) Bo 135.
skiilldsl (skensell), fj skymf, skam. thot
önke-lige |nordh, lifflath, hon och skensell, k. h[ans] . . .
oss fördhe BSH 5: 53 (1505). thet woro ... en stor
skensell ib 646 (1520).
skällke, m. [Mnt. schenke] = skänkel’, then skiinko
. . . bar thou liap alexandro full Al 2285. ib 2291.
skänker, m. munskänk, var keysarins skänk Lg 124.
bar skenken (skutUsveinnin) fram ena gwll skaall l i
100. giorde lianuui till sin skänk (skenkiara) ib 165.
ib 228. MD (S) 305.
skiinkia (skänka SO is; RK 1: (Albr) .?. 211.
-ir, -te, -ter), v. [hl. skenkja] L. 1) iskänka,
gifva att dricka, eg. och bi/dl. þc skäkto (för skänkto)
[lik ... iltikio ok galla Bu 77. drak ban ctliir som
guz owiui hanum skäncto Bil 215. ban . . . bödli them
skänkia miödh ok viin FI 574. Bu 494. Bir 1: 111, 2:
153, 3: 198. RK 2: 4477, 3: (sista forts.) 5692, 5864.
Di 285. Va 13, 30. hon . . . nya gliidlii skänkir
(pro-pinat) allo himerikis herskapi Su 344. for gallan
skänkia tho mik dröuilse Bir 1: 92. nalkas diäfwllin häiine
ok skänke hänne aff sins besklikhetz dräg ib 3: 5.
skal jak skänkia bonum aff mine rätuiso ib 91. MB
2: 355. hon skänkte allom tliöm ban gaf äta Bil 916.
ösin nw ok skenkin them främsta MP 1: 57. skänctc
them Lg 3: 12 tholik dryk wardher opta skänkt Al
2679. pilther giffwi ena thunno üll j koinpanitli j
nästa dryk äpther han staddhor wardher ... ok
skänka (för -e) siiilwer sina thunno SO 18. jomfrwn
skenkte for hanum Di 93. ib 85. jomfrunne som skäncto
Lg 3: 12. man skänkte thöm mz dyre kar Fr 813.
jak skal ey neka min älskara, |mi]ke|l . . . wart . . .
skänkther mz äthikio Lg 334. — undfägna, skänkto
ban thorn inodli bysso och piil BSH 5: 167 (1507).
2) skänka, förära, gifva, han lät tyska frwger C [100]
lödug mark i nötter skänka RK 1: (Albr) s. 211.
mongo löde mark sölff iag bonum skenkte ib 3: (sista
forts ) 5887. — begåfva. liuilke fföriiempdo häste will
jak skenke oder härcdöin med FM 211 (1501). — Jfr
be-, ut-skiinkia.
skänkinre (skiänkiare: -a CO 1020.
skiänk-iäre. skiänkare), m. [Isl. skenkjari] 1)
munskänk. skänkiaren kunugs gaf hanom pnst at han
vilde eigli drikka som pär var siþar Bu 182.
keysar-ans skiänkare Bil 770. MB 1: 27, 234 , 235, 236, 237.
CO 1020. — ss tillnamn, filiaiii domini birgeri
skænck-ara SD 3: 185 (1314, nyare afskr.). magni dicti
skiænk-iæræ ... filiam ib 520 (l32l). 2) tilldelare,
gif-varef snillena skcnkiare (sapientiam promens) Lg 216.
skiipia? (-ter), v. [hl. skepja] dana. a Iiwario
green . . . sat en foghil mz konstelik list . . . hwar
thera som ban lifwande ware skäptcr (för skapter?;
aff fiädhrom ok aff hare Al 4612. Jfr skapa.
skiipna (skiäpna), f. [hl. skepua. Fdan. [-skæb-ne]-] {+skæb-
ne]+} 1) skepnad, utseende, mina skiiptio (Cod. A
skapilsej bafuer iak thik teet Iv (Cod. C) 301. 2)
det som är beskärdt el. förelagdt, öde. om iak thorn
(ödets makter) moto göra thordhc oc thera skäpuo som
the giordho Al 7642. mik tliykto tliik vara ond skäpna
nära (Cod. B, C, D, li, F mik thykker tik olykkii
warä näre) Fr 997. liwa som bartli niws ban faar
godlia skäpno G O 1042. — nödvändighet, i verlden
rådande oföränderlig tag el. makt som beskär och
bestämmer allt, öde. sighen ey at lykka älla skäpna
(fortuna) styre liakar thing älla gör Bir 3: 198. ib
121. thän liawir hart delomaal thär skäpnan iir wredh
CO 4S6. spilla skäpnoua makt Al 7635. skiipuona gudha
ib 7638. enkte dugha böne gen üdhuolaghum ok skiiipuo
skipan Bil 352. hedhuuganc . . . liwilko som sighia
hwat skepuan hafwir niannom skapat ont cllir göth
thz skal honom io ändelika ofwirgaa ST 33. thz iir
mik wisselika ofwirgangit som skepnan hafdho mik
skapat ib 46. ey är annor ödlina ällir skepna, vtan
gudz skipan oc hans foresyn ib 47. ib 48. at hou
hafdhe siin dröfwilse fangit af hardhe skcpno ib 36.
thz giordhe thera hardlia skepna ib 46. — pl. ban
tror al thing styras j skäpnom (för skäpnoiiiie el.
skäpnone?; ok lykko (credit omnia forte regi, id est,
casu et fortuna) Bir 3: 196. alt thz skäpnor the hafwa
lakt (quic fata ordinaverunt) Al 7636. — skiipilO
lagh (skiäpno-. skiäpnu-. skyäpno-.
skäpna- MP 1: 224), 11, ödets bestämmelse el. lag, öde.
riidli-as mecr sin onda wilia än nakatli skäpuolagh MB 1: 47.
— vanl. pl. (på några af de i det följ. anförda
ställena kan dock ordet fattas ss sing.) öde. all thing
styras af skyäpno laghuin ok hwar man aff ödhno ok
lykko Bil 352. jak hafuir röut . . . ödliiiu lagh mykit
rik ok skiäpno lagh mykit thung ib. wäl vento jak at
gudhlik forsyn rädhe wärldinne wm ey hafdho jak
röut yfrith skiäpnu lagh min ok minna hustro ib 353.
räkua lians iärtckne wara af skäpnolagliom Bir 1: 252.
matten hona (sin hustru) ey len ger agha fore skäpuo
lagh ok dödzens plagha RK 1: 1139. hwilka hon
thonkto aff skepnolaghum wara drunknadha ST 45.
t|iro oppa skopnolagb ellir ödhno ib 33. ib 34. 40, 45,
46, 47, 48. MP 1: 224.
skäpnndherl (skäpnatt), m. = skiipna 2.
lyckan fölghor ey hwariom man en tiid snickrar hon
mz bliida ansicth hardli skäpnatt är hon àth
euda-lyctli RK 3: (sista forts.) 5796.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
