Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skönhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skönhet
419
skörlifnadlier
rudlia footgangara skiin ib 5084. hwath iir nw uin the
kämpa sköna ib 30. 3) ansenlig, betydlig, stor. eth
skyBnth taall folk BSH 4 : 300 (1502). ib 5 : 98 (1506).
4) vacker, förträfflig, god. the häfd ho skönt korn
stånd-ande oppa sinom akir ST 198. läkiaren vthwel
nytt-oghasta ruterna til sin läkedom, oc duwan thz
skön-asta kornit til sina födho ib 6. tlio skulo hafwa til
thiäniste lön all india hcrskap the äro skön Al 102S8.
ther är menliga then skönesta renhetli ther nagar
nian aff sitghia weetli hade mz hws ööl brödh oc matli
HK 1: (Xy början af Gamla Kr.) s. 163. 5)
vacker. om det som gör ett behagligt intryck pä
hörsel-sinnet. mz sköno röst Lg 3 : 222. skönt oc rent uiaal
ib. 6) skön, ljuf, angenäm, om det som gör ett
behagligt intryck på luktsinnet, fwnno ena sköna graff
... aff builke oppgik skönasta wällokt Lg 3: 176.
7) fager, som låter väl, som har sken af vänlighet
el. godhet, loot konungen seriwa breff ok säthia vti
sköön ord ok giiff UK 1: 1075.
skönhet (-heet MD 445, 446), f. [Jfr Mht.
schöu-lieitj skönhet, fägring, skönt el. vackert utseende, til
skönhet jac idher ey likna maa It K 2: 6923. Mh 445,
446. Lg 3: 33.
sköninn, se skynian.
sköniogher, se skyniogher.
skönlikn (-leka), adv. [Mnt. schönliken] 1)
skönt, vackert, präktigt, hon . . . prydde sik som bon
aldra best oc skönlikast kunde ST 342. 2)
fullkomligt, helt och hållet, thz böther skönleka LB 2: 54.
skünsainber, se skyiisnmhcr.
skör (sköör. skyr: skyri Su 435), adj. [Fdan.
sker] 1) som lätt brytes, bräcklig, skör. cristal
stenin. hulkin som är kaldir ok skör (fragüis) Bir 1:
371. skört glas ib 3: 426. ib 2: 221. MB 1: 14. Lg 459.
1’M xLvii. — oeg. bräcklig, förgänglig, lit.hin iir
tliässa wärdhlinna ära ... ok skört (fragilis) är
häuna wald Ber 27. 2) usel, dålig, tliässa wärldhinua
ödh ä aff sköran malm saman löd (vilibus hec vallis
viget affabricata metallis) GO 1057. akta ey hall mer
iin skürasta mark Ber 181. änktc är kötith . . . wtan
skör sör mz falnande fäghrind (spuma caro facta,
fragili vestita decore) ib 207. 3) svag, lätt
eftergifvande för sinliga lustar, äst thu bröskor oc sköör
i thinom likania MB 1: 260. iak är siutighi ara gamal
synda karl. ok skörs likarna Bu 135. — lättsinnig,
lättfärdig, liderlig, okysk. sua hanar iak . . . rönt
mik sialuan sköran ok orenau Bu 135. krankar ok
skör tol sin liinuaþ ib 28. Bil 794. Ber 20. wm liakor
iir skör til fulan lusta j hwghonom (luxuriosus est in
mente) ib 81. thu skalt ey wara skör, hwarte j
thinom thanka, ellir wilia, ey j thinom ordhum ey mz
gcrnigom, ey j thiune syn ellir hörsl oc j engom
thinom sinnom ST 387. at hwar (quinna) är naturlika
skör Bil 377. j sköro qvinna (meretricum) bryste Bir
1: 373. Su 164, 435. sköre män oc quinnor KL 123.
hafdhe sköran man ib 61. skört thiänisto folk ST 387.
fafäiigh thingh ok skör Bir 1: 237. sköra thinga
hörslin ib. skör ordh ok oquäniclik ib. ib 35, 81, 83, 248,
2: S3. skört liuärno ib 3: 47, 468. ST 387. hafdhe
sköran hwg Ber 176. haffwir iak ... opta fangit
sköra oc orena thanka VXB 31. danzadho mz skörom
låtom KL 101. — okysk, sinlig, til at vpuäkkia sköran
lusta KL 123. ,j thorn limumou. som the mäst
idh-nadho til höghfärdh ok sköran lusta ib. at ey skuli
skör luste (voluptas) herras owir hughin älla kötit
Bir 2: 106. ib 209, 3: 8, 47, 289. Ber 81, 122. Ml’
1: 8, 59. skör luste iir j thera hiortom ib 58. for . . .
ohüfHika glädhi holka the hafwa j sinom sköralosta
ib. sualgfullir hafuir hierta j bukfylle, skörman j
skörom lusta ib 87. wtsläkke skörslusta bita ller 86.
winith är skörslusta thing (luxuriosa res) ib. ib 85,
232. — lättsinnig, härrörande of el. vittnande om
lättsinne. gifwando sköra (luxuriosa) gafwor Ber 166. —
egnad att väcka sinlig lusta, retande, intagande, at
the skuliii synas fäghre oc sküraro (lasciviores) j
sinom licamma än gudh skapadbe thorn Bir 3: 288.
sköra (-dlie), v. [Mnt. schoren] brista sönder.
han (0: axeelen) bar för swaara bürdhe thy är thz
ey wndlicr hwy ban skörde HK 3: 3131. — om
fartyg: sönderslås, lida skeppsbrott, tw skiipp tha skörde
HK 3: 3719.
sköraktogher (-actuger), adj. okysk, sinlig.
gör hon sköractug lwsta LB 7 : 352.
skiirakiiti? f. — skörakiitis qvinna? /. okysk
qvinna, skörakätis quinnor (för sköra kätisqvinnor;
mulieres procaces) Su 460. Jfr skörkiitis qvinna.
skörbingh (-biug LB 7: 3; BSII 5: 23 (1504).
-bywgh LB 7: 48. -biogh ib 46. -bwg RK 3:
(sista forts.) 5310), m.f [Isl. skyrbjiigr. Mnt. schorbük]
skörbjugg, skörbiwgh gör engom månne goot RK 1:
1677. ib 3: (sista forts.) 5310. BSII 5: 23 (1504). LB 2:
10, 7: 321. hatfuir man skörbiugh ib 3. för skörbiug i
benoni ib. ib 46. for skörbiwgh i mwnuen ib 47. for
skürbywgh i brysteth ib 48.
skördh, se skyr|).
skörhet (-heet), /. lättfärdighet, liderlighet,
okyskhet, wi haffwom länge omburit mz tik 0111 tliina
skörheet (luxuriam) Lg 637. lefde j skörhet oc
crops-ens lusta ib 3 : 554. skörheth bedrif|va ST 425. ib 387,
444. MB 2: 295, 336, 348. 355, 359, 360. skörhet OC
böff-uerj war mest lians snak RK 2: 7363. — lusta, sinlig
begärelse, mz osigherligc skörhetz bräsko (furore
li-bidinis) MB 2: 133. — lättsinne, ysterhet. cnghcn wari
the blomster ängli, huilka ey ower fari waar skörhet
(luxuria) Su 74. — skörhets qvinna, /. lättsinnig
el. lättfärdig qvinna. Su 57.
skörkiiti, /. — skörkiitis qvinna, /. okysk
qvinna. Ml’ 1: 252. Jfr skörakiitis qvinna.
skiirl, n. [Á. I nn. skorl] oväsen, buller, tumult.
Urkund af år 1491 (enl. uppgift af Bibliotekarien C.
G. Styffe), at jnthe skörl bliffwer j hitroiiom I’M 28.
ib 30, 40.
skörlat, n. pl. lättsinnigt beteende, ängen skörlat
(nihil lasciviæ) ängen käte . . . engel| löslat sculu
synas j tliinne wmgaiigo Ber 30.
skörleker, m. lättfärdighet, liderlighet, bohemat
som teknar skörlekon Mr 1: 49.
skörlifnailher (skiör-, skörliunadhir Bir 1:
49. -limnadhir Ml’ 2: 188; Gr 2S4; Bir 1: 135, 221;
-adhin ib 3: i6; -adz ib 1: so, 187, 2: 50, 108.
-limp-nadher: -adh ib 23, 3: ie; -az .■l/6w;.
-limfnadh-er: -adhin Ml’ 2: 188), m. [Fdan. skorlifnadli]
skör-lefnad, okysk lefnad, okyskhet, otukt, (oloflig)
kärleksnjutning. lukka ban til skörlifnadh KL 62. halda, sik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
