- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
418

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skärsle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skärslo

418

skön

ST 191. Ans;/ 255. Su 49, 175. 184, 243, 249, 447, 448.

LfK 262. 263. Jfr skärsla elder, skärslelder,
äfvensom skiirelder. — skärslo elds pina
(skärs-lo eeldz- Sn 184, 185. skärzlo eelz- ib i83), /.
skärseldens pina el. qval. sagdhe sik wara j hardhe
skärsloeldz pino KL 98. ib 42. Bir 4: 173. Su 183,
184, 185, 443, 446, 447. Jfr skärslolll-,
Skftl’SleldS-pina.

skiirslo’ m. bevisning som genom gudsdom
förebringas om anklagad persons oskuld, kesaron . . .
dömde hänne skärsla at troþa fäm fota brännande iarn
hal Bu 419.

skärslelder (skerltzelder: -eldenom Lf K 262.
skärselder: -eld ST 190; -elzs Gers Ars A 4.
skärseldher: -eldh lv cvi. skärzeldher. -eldhz
J]’ 154. skerdzelder: -eldenom LfK 260; Lg 3:
546), m. skärseld. Iv cvi. alla the siäla j skärseld
äro ST 190. sieler j skerdzeldenom stadde Lg 3: 546.
the j skerdzeldenom äru LfK 260. alt thz nagrom
brister j syna syndä boot her j verldens thz scal
huar opfylla j andra verldh j skerdzeldenom ib. ib
262. til skärzeldhz dümbdh JP 154. Gers Ars A 4.
Jfr skär-, skärsla-, skiirslo-elder. —
skärsl-elds pina (skärseldz- Gers Ars A 4.
skerseldz-Lg 3: 72. skersels- HSII 17: 46.
skerzeletz-LfK 26i), /. = skärslo elds pina. bytterliigasta
skerseldz pina Lg 3: 72. LfK 261. Gers Ars A 4.
HSII 17: 46.

skiirslcldpiiia (skerldz eeldh pyna), f. =
skärslo elds pina. at hon ey scal vara pliktogh til
äuerdeliga heluitis pyno, vtan till skerldz eeldh pyno
som ändän tagher LfK 265. Jfr skiirslelds pina.

skiirsöt (-sööt), n.f = skiirsöta 1? for ikth
skal inan tagha bäwergoil . . . hwlyrth skärsööt oc.
hwitanlögh LH 5: 77.

skärsöta, f. [Ä. Dan. skærsøde. K. skjærsota]
1) glgcyrrhiza glabra Lin ? sywd likrissa, eller skär
sotlia (för -sötha) i vatn Lfí 7: 216. tagh skersöta
iiikon oc rwsin ib 219. tagh fiikon och skerszöto ib
222. tagh skärszöta oc ingefära oe bertram ib. ij lood
skerszöta ib 224. ib 223, 225 , 226, 230. skärsöt ha oc
gerzfers nagel ib 151. ib 2: 53. 2) baggsöla,
genti-ana purpurea Lin. geneiaua skärsöta LB 6 : 284 . 3)
ocgmum basilicum Lin.* genciana skärsöta basilica
idom LB 6: 2S4.

skiir|iorsdaglier (skiär thorsdagher: -dagh

Bil 394), m. L. skärtorsdag. Bil 394. Bo 163. vm
skär-torsdagh HK 2: 2519. Jfr skiira fiorsdagliei" saml
skärdaglier. — skiirþorsdags hiilgh|)
(skär-torsdagx helgd), /. L.

skiirver (skierffver: skierff ST 485), m.
[.Vy-isl. skerfr. Jfr Mnt. scherf, ».] skärfJ half
penning, mynt af minsta värde, sco the een skerff the
tor|f ban wid her MD (S) 230. hon skal göra
rekin-skap . . . ämuäl aff hwariom them skär|f (obolo)
hon aatte Hir 3: 325. — bestämdt af adj.
ytarst-er el. minster. iak atir löne them ... alt til
ytersta skärfwin (quadrantem) ok til ytersta
punc-tin Bir 1: 40. iak skal vtkräfwia rekinskap aff thik
til ytarsta skärfwin ib 2: 184. huar inänniskia skal
göra rekinskap aff ytarsto skäruenom thz är aff
minz-st> thfligomen ib 193. ban skal giiilla sin giiild til

ytarsta skärfwin ib 3: 18. Su 181. thu skalt aff allo
godze oc aff minzsta skierff thu hafwir vnfangit göra
räkinskap for gudz dooin ST 485. — i förening med
en negation, at lian liauj ey en skärf in mz sik i
klostrit KL 254. VKR 57. afla ey en skiirff (obolum)
mz fule oc orätuise afling Bir 2: 41. aff hwilka leghn
hon jnkthe fik eller vpbar noghan tiidh een slaghnan
skiirff Fil 5: 18 (1462). — Jfr skärf.

skiirver, »>. Jfr plato skiirver samt skärf.

skävor, f. pl. Jfr linskiivor.

skilda. se skylla.

sköghia, v. L.

skögliuing, f. L.

skökia (skykia £.), /. [hl. skoekja] L. sköka.
wanfräydhath skökia MB 1: 370. — skökio liaild
(skökin-), f. skökohand, okysk menniskas haml.
päk-arre er gujii at i þem staþenum six eg mässa en .skökin
händar hanna hans sighnajia likaina Bir 4: (Av/) 181.
— skökio son (skökiuson SO 25, 65. skökiasön
ib 109), to. [Isl. skækjusonr] L. skökoson. ss
oqvä-dinsord. SO 25, 65, 109.
skölia, se skylia.
skön, se skyn.

skön (sköön RK 1: 1075; Al 6828. skyön. komp.
-are. superi, -aster, skönester: -esta RK i.-

(Xg början af Gamla Kr.) s. 163; -este ib 2: 7298.
skönister: -iste ib 1: (Ky början af Gamla Kr.)
s. 164; -ista ib 3: 1101, 1102, 1548. skönisther:
-isthe Di 299. skönster: -e RK 2 : 8374; skönst
MD 445), adj. [Mnt. schön(e)] 1) vacker till
utseendet, skön, härlig, stona sköne FI 603. ib 979. nyo
thusand gnlkrono yffrith riik ok mykith sköna A!
876. RK 2: 6751. eth skönt tiipädit Va 20. finge tho
sec skönii paulunä opp slagnä ib 44. pa en skönan
wall ib 30. ledde henne . . . vnder enä skünä lindh
ib 43. loth ther byggia en nyan koor . . . skönare
war ey tha j kirkione alle RK 2 : 8402. en hög skön
glifft ib 8403. Al 3397. Lg 3: 176. skönare slot skal
man ey finna RK 2: 7301. een borgh the fäghirsta oc
skönasta han hafdhe nokon tidh seeth ST 24. Lg 666.
the sköneste mak RK 2: 7298. fughla . . . sköne ok
faghre .4/ 5878. ib 4609, 6828. mängt skönt öörs RK
2: 194. ib 1: (Ky början af Gamla Kr.) s. 164, 2: 8428.
3: 1101, 1102, 1548. j som vpstighen oppa skinandis
asna . . . thz iir fetha oc sköna asna MB 2: 81. her
löper then skönistho hjorth som jach saa j alla myna
dagha l)i 299, the skönsto bender man wille see RK
2: 8374. the iomfrwa sköna lv 1076. ib 5657.
hundradha iomfrwr faghre ok sköna ok Sn attntighi
iom-frwr wäna Al 3110. ther war saman margh ön qwinna
the wänasta ther man ma ä finna the skönasta man
wil mz öghon se ib 5445. ib 5603. RK 1: (sfgn) s. 174,
2: 7121, 8370. Va 13, 49, 50. Lg 674. manga sköna oc
dägheliga jomfrwr MB 2: 1S2. han hafdhe ena sköna
oc faghra dottir ST 26. aldra skönasta smapilta ib 12.
waro the mykyt skönare oc fäghre än the andro
barn-in ib 13. skönare persona kunde ey wiiro bland alla
herre i wärldene äre RK 2: 6642; jfr 2. ib 6915; jfr
2. 2) ansenlig, ståtlig, präktig, framstående, en
stolt riddare skön ok klook RK 1: 1041. ban drap
falsklika mz forrädhilse twå sköna oc froma riddarn ST 349.
han miste ther hundradha riddara sköna Al 8841. hund-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free