- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
422

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sköta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sköta

-122

skötniug

2u. the willo thera herra ekke sköta Al 1563. han
. . . skötte wädoke encte mer Di 105. at han . . .
enghen seer iiller sköthor wtan thän han älskar Su
SS. them tik litet äller oc aldzenkte sköte ib 163.
them mik lärdo skötte jak enkto ib 238. wil iak . . .
nldrigli mcer sköta tik Lg 3: 15. ther saman kommo
nagra skalka ... at klagha . . . vppa jonathain än
konungen skötte them enkte MB 2: 253. k. cristiern
motto tha lekawäl hcr steen sköta RK 3: 2119. —
med prejj. äptir, som skötte hwaske epthcr gud eller
månd UK 1: (Yngre red. af LRK) s. 280. — med
prep. lim. ther om skötto han ey stortt UK 3: (sista
forts.) 5043. ib 5910. — med indir. frågesats. iak sköto
enkte hwat Hm hötis ST 107. — abs. nw bedhcr
ok biwder allerman gerdhaffolko stwgu redhe göre,
ok the ey skötlia vilia heller aktha SEG 113. 4)
br g sig om, befatta sig med; använda, bruka, liuggo
the thz (hufvudet) aff . . . medh en ixo the skötto
ey swcrdh RK 2: 4483. S) pussa på, egna
uppmärksamhet åt, egna sig at, sysselsätta sig med, sköta,
med dat. hwa margh järn hawir i cldhin han kan
thorn ey allom sköta GO 395. thz var iinkte vtan
drafwil at sköta sliko fawitzsko oc llätio Bil 589. sculu
the graulichare sköta sinom Ixinoin oc gudhliche
tliien-ist VKR 14. Bir 4: 26. sköta (vacare) gudlieliko
ämbito oc studio oc ljönom oc ongo andro ib 74. ib
ö: 65. abbatissan haffwir myklo at sköta ib 25. the
thy änibite skullo sköta Lg 3: 512. — med inf. 1
skötto eynchto smida (möjl. för smidej Di 46. 6)
egna vård ål, vårda, skola, rykta, med dat. tha the
hafdlie sköt sinom hestum Lg 3: 218. äpter at them
(de fattiga) war wäl sköt ib 512. then soln thorn
siwka sköta skaal Gers Ars A 3. — sköta at., gifva
akt på, se till, the som thiäna granlika skötin aat
at iämpna prouentor skiptis liwario cniic syster Bir
5: 73. Jfr atsküta.
sköta, v. Jfr gensköta.
sköt arf, ». L.

sköto (skiöte), m. [Sv. dia/, sköto] ett slags (för
strömmingsfiske afsedt) nät med små maskor. hwilken
som nackar aunarss skiüta öller garn SO 300. vt.hsättor
skiötar ib 305. ib 303.

sköte, ». = sköt 3. lagde hans huffwodh j sitli
sköte MB 2: 122.

sköte, M. [/*/. skeyti] L. vapen som skjutes el.
kastas; pil. skötin (sagittie) drifw hwarn wogli win
kriugli han Bil 462. kom eth sköte widh kesarans
ögha ib. ib 479, 639, 761. Bir 2: 4, 5, 185. skal
vedhc-iiiannin koma mz hundomen liulko ey skulu (för hulkiu
ey skal) spara vllinno af skötomen (qui non parcet
velleribus a sagiltis) ib 1: 360. diidzcns sköto
(sa-gitta) går intil hiärtat Ber iO. ib 163, 180, 232.
diäwl-oii skööt brännande sköte (sagittas) in i ban KL 277,
— kastspjut, thu stingx mz thinom pilom thu sarghas
mz thinom skotom Ber 124. ban (riddaren) bär spywt
oc sköto moth sinom owcnom LfK 170. gudhclikin
kärlekir vär manniii mot ouinsins skötoni (telo) Bir
3: 374. sta a inote diäfwlsins skötoni oc frcstilsom
(telis inimici) ib 2: 173. Ml’ 2: 76. — Jfr skytte,
skötelika, adv. Jfr at-, o-skötelika.
sköt.ilse, n. pl. Jfr atskötilse.
skötin, adj. Jfr at-, o-sköt.iii.

skötillg, /. [Fnor. skcyting] L. (se ÖGL Kr 2:
2 not. il) gåfva af jord. licet . . . constot . . .
pa-trem nostrum regem oricum de possessione elaustri
nicliil scientcr brynnulfo in sua scetingu dedisse SD
1: 228 (1222-1230). Jfr skötllillg.

skötkonunger (skötkiinung. skotkonungir.
skutkonnnger. skathkununcli), m. [lsl. [-skaut-konungr]-] {+skaut-
konungr]+} konung som bäres omkring i skötet el. vecket
af en klädnad. Jfr Rydqvist 3: 285 /.; Kock,
Tydning af gamla svenska ord s. 1 f. ss tillnamn, olawär
skotkonongär VGL IV. 15: i. olauir skotkonung PK
267 (Registr. l’psal. 1344J. olauus skotkonungir ib 272
(Catalogus regum Suecite i hds. fr. 1400-talets förra
hälft), olavus skathkununch cognomine Script. rer.
suec. 1. 1: 17. olaus skutkonnnger ib 20. olauus
skötkunung ib 21. olafuor sköt konungher (motsv. ställe i
Cod. C: skotkonunger Lg 1040) Bil 839. ola|f
skotkou-ungh PK 233. UK 1: (LRK) s. 224.

skötläggia, v. genom skötning öfverlåtas med laga
formaliteter efterlåta, ath skaffaioth (för -a) och
skötlägghia (scotare) försagdoin . . . koiiwng ... al
förneinpda laudh SD 5 : 230 (si. af UOO-lulet; öfvers,
af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark).

skötiia, f. Jfr oskötna.

skötnadiier, m. Jfr oskötnadlier.

skötning (skotning L. skothningh. -ar), /.

[Fnor. skeytning i ssältning. Jfr Fnor. skeyting] L.
1) skötning, vid öfverlåtelse af jord förekommande
symbolisk handling hvilken bestod deri att öfverlåtaren
lade något jord af den föryttrade egendomen i en flik
af emuttagareus kappa (se sköta); laglig öfverlåtelse
af fast egendom, ffirmarij . . . dicti wlgariter fastar
empcioni predicte et vendicioni facte iuter nos et . . .
radgcrum, adhibiti fuerunt subscripti ... et insuper in
tradicione possessionis huiusmodi wlgariter dicta
skötning, assumpti fuerunt in testes . . . prepositus
liygg-iulphus et hclghi de lithi SD 2: 378 (1303; Medelpad,
urkund utfärdad af ärkebiskopen i Lpsala). omucs
prc-dioruin commutacioues siue skstningær, siuc alio
quo-cumquo nomiuc, paterno linguagio wlgariter appclentur
ib 3: 2 (1311? Södermanland?), (juatcnus . . . bona
pro-fata . . . nostro nomine por scotacionem, que wlgariter
dicitur skotning, secuudiim |eges wesgocio prcdictis
sanctimonialibus vel oorum procuratori assignotis ib
6: 107 (1349; urkund utfärdad af kon. Magnus), thessc
waro a skötning ib XS 1: 13 (1401, nyare afskr.;
Vestergötland). wi . . . hemollum oc tilägnum thet
forscrep-na götz . . . herra hinzo . . . meth ratte (för rätte) oc
laghliko skötning vidh finnaster kirkio ib 606 (1406;
Finland), alfhändhcr iak mik . . . thet for:da godz . . .
ok hemuldar . . . audresä häppenin . . . mot rätto ok
lagligha skothningh ok forskjälan ib 2: 312 (1410,
gammal afskr.; Finland). 2) (genom skötning) ss gåfva
(urspr, åt kyrka) öfverlåtet jordstycke? cum quinque
agris, wlgariter dictis skøtningæ, qtios de ecclosia kile
optinui SD 4: 354 (1334; Xerike). jac ... kännes . . .
liaua saalt varefrv clostro i wazstcnom ... en
fiärdli-ungx attong jord i lundby oc t.hor medh twå
sköt-niuga i lundbo Bör i visingxöö liggiande ib XS 2: 87
(1409). — ss ortnamn, confero . . . jugigiærdi viiuui
agrum dictum skotning SD 3: 713 (1326; Östergötland).
— 1 Latinska urkunder motsvaras ordet oftast af scota-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free