- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
440

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - smatidh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smatidh

440

smiþa

illþa-smasveil. 2) tjenare; i sht tjenare af lägre
grad hos en furste eller storman; småsren, page.
Jfr Maurer, Ho/recht s. 75; Hildebrand, Sveriges
Medeltid 2: 262 f. [)c sagho . . . smasuena (servos)
r[i]þa som ridara gulle kläda Bu 152. hon hafdhe
ey annan smaswen sända Bo 14. är han knape eller
skytta liggo innan tornenom en manadh ... är han
hyrdränger eller annar minne man liggo j stokkonom
eller j kistonne samuled. iir han smaswen wardhe
hwdstruken MKG (red. A) 54. ib 55, (red. B) 59, 60.
EG 63, 64. the fingo honom (den fångne kon.
Valdemar) smaswena ok kämenära the honom skiillo til
thiänist wära at sätia hans diisk ok bära hans kaar
RK 1: 1288. ib 3: (sista forts.) 5703. MD 361. Va 7.
BSH 5: 132 (1506). FM 427"(1509).

smatidh (smaa tiidh), /. en af horæ minores
el. miuulce (benämning på al/a dagens kanoniska
timmar utom matutinum och vesper), kanonisk timme
vid hvilken ett mindre antal böner läses, läsningen aa
reghlonna wägna äru xi. pater noster oc swa maanga
aue maria for ottosaangen oc samuledh for messona oc
swa for afftonsaangin än for hwaria smaa tiidhena
tio pater noster VKR 13. til prim oc alla andra smaa
tidher Bir 5: 52.

smatharinnr, m. pl. [lsl. smáþarmar] småtarmar.
tenna siwkdom . . . kallas colica passio . . . oc hon
bender mest j sma tarmana oc stundom j te högre
siidona oc stundom i ten venstre LB 7: 256. the andra
(d: sottin) heter ylica oc hon står j smatarmmomen
ib 5: 292. — sniathnrmn värker, m. värk i
små-tarmarne. LB 6: 107. *

S|iln]|ing, n. [Fnor. smáþing] småting, småsak, sak
af mindre betydenhet, böker, hwardax oc fastu altarä
cliiþe oc inässu kliiþe. oc annur smaþing til hüghä
altarä SD 5: 564 (1346).

smathradher (smaa thradhir), m. fin tråd.
suasom smaa thradhir (filum tenue) väfdhis j nysta
Bir 2: 95.

smavidher, m. småved, ris och qvistar, hafdhe
saman sankat mykin sina widh (sarmentorum
aliquan-tam multitudinem) KL 175.

smavigsl, f. lägre kyrkligt ämbete, han tok
lcc-toris ämbito som är eet af smauixlonien Bo 56.
smavirke, se sinar.

smeker (smeeker), m. [IV. smeik] eg. smek,
smekning; smeksam person, ss (skymfande) tillnamn.
rex albertus . . . captivavit avunculum suum regem
magnum dictum smcek Script. rer. suec. III. 1: 23 (i
nyare hdskr. förekommande utdrag sannolikt ur de
Stockholmska Minoriterbrödemas diarium), eodem anno
(d. v. s. 1419) . . . obiit dns. andrens cognoment.o
smeker episcopus strengencnsis ib I. 1: 141.

smekia ( -ir, -tß), r. [Jfr Mnt. smðken] 1)
smeka, (genom smek) ställa sig in (hos), smek thin
bondha äller smikra för honom (blandire viro tuo)
MB 2: 115. 2) genom smek el. vänlighet söka
förmå, swa som smekiande ellir lukkande han til
at lydha sinom radhum ST 103. han badhe badh
oc smekte mz raangom ordhum ib 256. — smekia
sik, smickra sig (af ngt), thu . . . smekir thik af
(blandiris tibi de) iomfrudomenom Bo 4 2. — refl.
sniekins, smeka, söka ställa sig in, smickra, wärsto

ormbir. hulkin som stingir mz stiärtenom ok smokis
(blanditur) mz anllteno ok tungonne Bir 1: 70. swika
the os som . . . smekias vidh os KL 232. thorn
klärk-om som smekias vidh syndogha uiiin mz blid bom
konne-doui MP 1: 235.

smekiaii, f. smek. Lg 3: 485.

smekiare (smekare: -arom Bir 3: 3u9.
smek-äre: -ara ib), m. [Jfr Mnt. sméker] smickrare.
vakte sik for smekiarom Bir 3: 457. ib 309, 332.

sinekliker (smeek-), adj. [Jfr Mnt. smékelik]
smekande, smickrande, inslällsam. nar thu vilde swika
mik mz tliinom smeeklikom brefwom (dulcibus litteris)
Su 409.

smekning (smeekningh), /. \_Jfr Mnt. [-smé-kingo]-] {+smé-
kingo]+} smicker. MP 1: 303. af wärldinna swikliko
smeekuiugh Bir 1: 326. folskra manna smekning ib
3: 401. — smekninga ordli (smäkninga-), n.
smickrande ord. Ber 156.

suiesseri (smedzserij), ». gik stort rusk aff
tliera smedzserij (var. swedzserii, spisseri, swanzeri,
se RK 1: s. 202; Script. rer. suec. I. 2: sa) RK 1:
(sfgn) s. 191.

smi]ia (smidhia SO 6i (på tre st.), ti. pres. -ar.
impf. smidliadhe MB 1: 285; -is Bir 4: 157.
smid-ade Di 47, 52. smidde Bo at; Di 46, 50. pl.
smiddo Bir 2: 73. part. pret. smidhadher Bil
114: -adha ib 163; -at ib 579; Bir 3: 245.
smid-ader: -at Bil 426; Di 45. smider Bil 113; -ar
Bu 168; -a ib 518. smydder: smyd BSH 5: 506
(1512). smidin: -it Di 90; -ith ib (Cod. B) 315),
t’. [hl. smifra] 1) smida, arbeta i metall, amelias
byriade atsmida, oc smidde sa et aar wtgynom Di 46.
sporde konungen hanum hwy han ekke smidade ib 47.
ib 42, 43. SO 71. 2) smida, genom hamring
bearbeta (metall), ey komber gulringer a konungx arm
för än gullit wardher wäl bränt ok sniidat Bil 426.
aldra handa malma kön smidhat j mång thing oc
formo Bir 3: 245. — bearbeta, böja, kufva.
wardher romara rike swa starkt at thz smidhar oc tyktar
vndcr lydhno all rikon, swa som iärn alla malma
(sicut fer rum domat omnia metalla, sic illud conteret
oinnia hiec) MB 1: 14. iärnit smidhas (låter bearbeta
sig) af ongom malm MP 2 : 230 . 3) smida,
förfärdiga (arbete af metall, i sht järn), lät smiþa vaglin
af iftrn Bu 505. MB 1: 81. smiddo tängir Bir 2: 73.
Bil 579. Bo 31. Di 54, 90. BSH 5: 505 (1512). som
alt annat haffuer sniidat Di 45. han är likir them
smidh som smidha höghtidhelikit wärk Bir 1: 394.
SO 61. the kunde wiill at smida bada gwll oc silffuer,
bryniar swerd oc hielma Di 41; jfr 2. — i allmh.
förfärdiga, dana, göra. i thino fastasta hwse som thu
smidhadho (operatus es) MB 1: 318. hwa smidliadhe
(fabricius est) döwan oc dumhan ib 285. — åstadkomma,
bereda, smidhar (fabricat) gudh sin hodher aff
mäiin-iskionna ondzsko Bir 4: 80. 4) infatta (i metall).
lät smidha armin . . . mz guld ok silff Bil 879. 5)
fjättra, fängsla, la fangen i eno törne diup viþ
iorþ-ena harþleka smidar Bu 168. sätia jlöm smida i mörke
hus ib 518. jak skal lata idher . . . smidha twefallum
järnuin ok bandum Bil 113. leta the boior som
sanctus petrus war smider mz ib. ib 114. lät gripa
sanct-11111 petrum ok smidha lian j iärn ok häptha ib 111.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free