Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - smidhe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smidhe
441
smiker
lät tyborius smidha (reclusit in carcerem) licroiloni ok
(lmlila) lian j hiiptom ib. 6) -titi, träffa med slag?
tha thät (a: thiit brysth) vndi korseno af tliins sons
hambra lyudhe smidbadhis (motiv, ställe i en annan
uppteckning, s. 144, har smitadhis, säkert den urspr,
läsarten) Bir 4: 157. Jfr smita. — Jfr besinidlia,
osinidder.
smidhe (smijde. smyda), n. [Isl. sraiffi] L.
1) smide, smidning, utförande af arbete i järn (el.
trä), viij thwsand slögha män til alzskona gerning
oc smidho MB 1: 9. ib 164. margha konster oc smidhe
hörir til hwsa gärdh, oc tho kallas thz alt en
bygning oc hwsagerdh, fore thy at byghning är
ändelik skäl oc skuld alzskyns smidhis som ther thiäna
til ib 456. 2) smide, genom smidande utfördt arbete.
MB 1:92. thz war ekke melias smido Di45. for eth faat
iärn 1 smidhe v mark. for eth skippundh stangeiärn
i smidhe grofTt . . . halffthridie mark SO 73 (möjl.
att föra till 1). the riikheet a hans (sköldens) smidhe
la är mik seent at sighia fra Fr 97. — med
konstfärdighet utfördt fint arbete af metall, i sht af guld el.
silfver, smycke, reddo til gangara ok forgylt smido
ok god klede hon skullo i ridhe RK 1: 610. dyr klede
ok dyr smide lotho the tha skära ok göra ib 3495.
sölfF oc gul bade dysing oc smijde ib (Albr) s. 211.
kan ey finnas j rikesens göma . . . hwazske peninga
eller smyda ib 2: 536. ST 222. minna hustru smidho
SD KS l: 678 (1407). — Jfr arma-, axla-, er-,
grof-, iärn-sinidhe. — smidhis iärn (smidh-
es-, smides-), ». smidesjärn, järn som bearbetas
genom smide, eth skippundh göth smidhcs iärn SO 71.
ij [2] ffaath smides iern FM 6oa (1513).
sniiþer (smiidh. smit, se gul-, kniya-smiþer.
smydh, se gulsmiþer. smyt, »e gulsmiþer.
smedher SD KS l: 185 (1402). smet, se
gulsini|i-er. gen. smidhz MB i: 75. smidz KL 377. smitz
MB 2: 373. smedz, se ssättn. pl. smedher Su 224.
gen. med art. smedhennas MB 2: 83), m. [Isl.
siniitr] L. en som arbetar i metall el. trä; särsk. en
som arbetar i järn, smed. han war smiþir (faber
ferri) KL 190. han (Gud) är likir them smidli
(fa-bro) som sniidha höghtidhelikit wärk ok gerning
liulk-in som stundom gör het iärnit j eldenom ok stundom
lätir ban thz wardha kält swa gudh bäste smidhir
ther skapadhe wärldinna af ängo tedho siu kärlek
adame ok hans af födlio Bir 1: 394. MB 1: 75, 81,
133. smiidh hawir thy tang at ban vil sik ey bränna
GO 550. huilken smidher sijn eghin man wil wardha
SO 61. huilken smidher som mera forbrenner aff eth
skippundh göth smidhes iärn ib 71. huilken smidher
som liokot arbethe gör eller göra lathcr pa sancte
loyus dagli ib. engin sinidh skal mera tagha for
sko-ningh mz nyth hofslagh ib Ti. ib 62, 64, 66. satte
fad-eren hauum till en smid i hunaland. som mymmer
het. han war then beszta smid thor man wiste tha
at segia aff Di 41. ib 45, 46, 50, 121. Su 224. MB 2:
83. gik hon till weland smid J)i 54. — ss tillnamn.
knwth smedher SD KS 1: 185 (1402). — en som
arbetar i trä, timmerman, ban är ioseps smidz (fabri)
son KL 377. MB 2: 373. ban (Josef) sigx hafwa
warith smidher (faber) Ber 128. — Jfr bol-, grof-,
gul-, klen-, knif-, kniva-, kätla-, osmnnds-,
Ordbok ii.
silf-, spora-, trð-smiþer. — smids bälgher
(smedz-), ro. [Jfr Isl. smiJbolgr] smedjebälg.
bläs-ende mz smedz bälgiom LfK 233. Jfr sillidhio
bälgher. — S||lid||a kompani, n. smedernas korporation
ti. skrå, smedskrå. är han brodher i smidha companith
SO 71. ib 61, 65, 72. — smidha redhskap, n.t
smidesredskap. tog alt theris gwll oc silff oc smida
redskap Di 43. Jfr smidhredhskap. — smidha sven,
m. [Jfr lsl. smiijusveinn] smedgesäll. SO 63. —
Slllidha tygh, n. smidestyg, smidesverktyg. koll. fik
weland sit smidä tyg igen Di 47. — sinidha
äm-bite (-embethe), ». = smidha kompani, är
vp-takin thenna skraa i smidha embetheno SO 61. ib 71.
Sllli|iia, f. [lsl. smiSja] L. smedja, gik . . . weland
till sina smidia, oc gömde swerdit op vnder bolgana
Di 49. ib 45, 46 , 47, 48 , 49, 50, 52, 53, 55. SJ 204 (l45l). —
bildl. tha fakunnugho män ganga i wars herra smidhio,
ther (för thet) är tha the thänkia om hans
handa-wiirk MB 1: 75. — smidhio an lindh (smydheo-),
n. till en smedja hörande redskap, uppsättning af
till en smedja hörande inventarier, pro i [l] par
smydheoanbudh xl marchas BSII 1: 99 (1366). —
smidhio bodll, f. [lsl. sniiffjubdí) smedja? two smidio
bodher SJ 299 (1462). — smidhio bälgher, m. [Isl.
smiijubelgr] smedjebälg. ma ban wäl liknas smidhio
biilgh som är fullir mz wädliir vidh äsiona Bir 1: 328.
atir blifwir honom then sami lustin swa som wädliir
j smidhio bälghe ib. likt . . . smidhio bälgh mz lauge
pipo ib 3: 443. LfK 237. Jfr smids bälgher. —
SlllidlliobiilgS pipa, f. pipa el. rör tillhörande en
smedjebälg. satte diäfullin swasom smidhiobälgx pipo
(fistulam suffatoriam) j konungsins mun oc bläste
starklica Bir 3: 446. — smidhio driinger (smidia
drenger), m. smeddräng, smedsven, person som
biträder vid arbetet i en smedja, tha lopo alla smidia
drongena (smiijusveinar) till sigord Di 122. —
smidhio pilter (smidia-), ro. = smidhio dräuger.
Di 122. — smidhio redlia (smidhie-), n. en
smedjas inredning, uppsättning af till en smedja
hörande inventarier, eth helth smidhieredha FB 4: 83
(1499). — smidhio simier (smydiaslinder (för
-sinder) LB 7:13. smydia slindher
f/ör-sindh-er) ib 56), ». [M smidjesinder] smedjeslagg,
hammarslagg. scal man taka smidiosindhir thry stykke
oc läggia j eldh oc göra thz glödheet LB 1: 98. ib
1: 13, 56. — smidhio nghn (smidyo ogn), ro.
smideshärd, ässja. tak kym som är j smidyo ognenom
PM L.
smidhredhskap (smed-), n.t — smidhio
redlia. I smed redskap FB 5: 238 (1524). Jfr Slllidha
redhskap.
siniker (smyker RK 3: (sista forts.) 5799 (i
rimsl. med swiiker). smeker LfK 55. smekker ib
37), in. smek, smeksamhet; smicker, mougclwnd komber
hon (lyckan) mz sitt smyker RK 3: (sista forts.)
5799. försmaandes wärldenna smekker LfK 37. ib 55.
ofrestadh af thera lof ok smikir Bo 104. än thu
skodhar thik innantil vidhir sannindinna lius vtan
skrymtan ok döniir thik ther äptir vtan smikir ib 40.
— Slllikra ord, n. smickrande ord, smicker, the
skulu ey framföra forkrupin ällir smikra ordh Bir
4: 74.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
