Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - smälla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smälla
445
siink
os smäl]ikhet (contumelias) Bir 2: 25. vm nakor man
giordhe sins owins biläte smälikhet ok skadha ib 1:
111. thola tholoraodhelika smälikhet si 355. ib 14.
MP 1: 32. KL 142. vm smälikhet oc obrygdhilse ib
268. thetta . . som . . . brödhirine göra mik til
smälikhet ib 39. RK 1: 2131. Lg 334. kördho the han
fran sik mz smälikhet oc obrygdhilsom KL 46. Bir 1:
42, 267. Lg 333. j dagh haffwir iak idher aff hänt
egypti förokast älla smälighet (opprobrium Ægypti)
MB 2: 12. ofwärfar mz thulimodh thera hat och
smälikhet som wm thik bakdanta Ber 116. ib 119. 2)
förakt (för), ringaktning (af), mykin mildhet gör
näfstinna smälikhet (dissolutionem disriplinai) Ber 229.
3) ringhet, thiäna ij thulko ödhmiukt oc smälikhet
KL 252. ib 251. thu . . . atirgömdo thik swa storan
fatikdoin. smälikhet (vilitatem) oc hwaslikhet Bo 35.
klädliesens smälikhet (vile vestimentum) Ber 32. —
Jfr forsmälikhet.
smälla {impf. smal Al 9136; RK 2: s. 347, 3:
1058. small Di 78), v. [JV. smelln] 1) smälla,
dåna. opersonl. sa small i skogen aff thcris slagh som
thordon siar Di 78. 2) smälla sönder, med smäll
el. skarpt ljud springa sönder, hans waglin i stykko
smal Al 9136. 3) med smäll el. häftigt buller
af-skjutas el. aflossas, piil och byssor moth konungen
smal RK 3: 1058. 4) genom af smäll åtföljd
explosion åstadkomma (skott), om skjutgevär, wid hwart
thz skot ther byssan smal RK 2: s. 347.
smälla (-te), v. [Ar. smella] smälla, med smäll
slå igen el. tillsluta, smälte hon dörrona j laas ST
444.
smält, n. [Isl. smclt. Jfr Mnt. smelt. I tal. smalto]
emalj, een kale af syäx mark sylfs gyorþan med smält
SD 5: 563 (1346).
smälta (pres. -er. impf. smalt ST 121. konj.
smolte Bir 2 : 297), v. [AT. sniclta] 1) smälta,
öfvergå i flytande tillstånd, vaxit smältir i eldcnom
KL 236. vaxit smältir aff eldcnom ib 265. ST 121. Bir
1: 89, 180, 2: 297. äldre kombir lnghi af isenom än thot
han liigx vppa oldin vtan han smältir j watn ib 1:
149. — bildl. vng fromheet smälter som salt Al 848.
2) om mat: smälta, upplösas (i magen), digereras. tz
(0: hünsa swd) smälthor alra raskast LB 7: 76. at
man ätir formykin maat som icke kan düffwas oc
smältha i magan ib 253. ib 256, 8: 45, 47. 3) om blod:
få den rätta lösningen el. blandningen, är ban
(blodet) watnfuller thz teknar at ban hafuer ey fullan
byta a naturonne witghna at han kan smälta ok tiokker
wardha LB 5: 293.
smälta ( -ir, -te, -ter. part. pret. n. smeltat
Di 48), v. [Ar. smelta. Jfr Isl. melfa, äfvensom Isl.
smeltr, arf/’.] 1) smälta, göra flytande, hwar
smält-iire skal smältä hvarlä syknä viku säx liärfä SD
5: 637 (1347). smälta bly Bil 902. Gr 279. MP 1:
34. vm han vil maa lian . . . smälta tängirna som
vax Bir 2: 74. smälte fttmin lop nidbir j eldin ib
1: 286. tlizta haghel oc sniö belätit warade oc bleff
länge, för än thz til watn smältis Lg 70. thz räghn
swa laiigau tima stodh at thz snioon allan smälte
Al 5689. — bildl. siälen all smältis swa som fithme
oc mättadhis alf otalighom söthma Lg 819. Su 19.
— smälta, upplösa, kyrsabära kada smelt i vin LB
7: 229. ib 2: 41. 2) smälla, upplösa, digerera
(mat som förtärts), then mäter ella drykr suå tax,
han wardr häuom giärnt til ohälso: ty at. ban wardr
opta ey wäl smältr KS 42 (lio, 46). matin smältis j
lnaghanom Bir 2: 212. Lf K 52. at ninghen skal wara
. . . moktoger smeltha hwadh i honum kommer LB 2:
12. ib 7: 74. Bir 4: 137, 150. tog stalit thz gässana
gato ecki smeltat Di 48. — komma (mat) att smälta,
underlätta smältningen af (mat), smältir han (drycken)
wäl mat (facit bonam digestionem) Bir 1: 283.
näg-leka smclthcr niath j maga LB 2: 61. menta drukkin
smelto mat ib 5: 81. couebär . . . ätin . . . smälta
osmältan mat ib 82. ib 3: 49, 5: 80, 7: 10, 58, 59, 60
o. s. v. 3) upplösa, fördela, pypra . . . smelther
onda venisko (för vetsko) oc driffwer henne wth LB
7: 59. 4) om blod: gifva den rätta lösningen el.
blandningen åt, behörigen blanda, thz (blodet) är
fulle-lica smält oc tcmperat (för temporerat) af naturlik
hota LB 5: 293. — Jfr försmälta, osiiiälter. —
smälta sainan, smälta samman, thag tyzdt twal
och ferst smör, oc smältli hade saman LB 7: 79. Jfr
saman smälta.
Sinältare, m. smä/tare. hwar smältäre skal smältä
hvariä syknä viku säx härfä SD 5: 637 (1347). hwar
vtspisäre. hwat ban är häl[iyr kolare a]ir smältäre.
ai|r af andre ijnitt ib. BSH 5: 512 (1512, nyare
afskr.). — ss tillnamn, jnge smältaro Dl) 3: 193 (1427).
smiilteliker, adj. Jfr osmiilteliker.
smältilse (-ise), n. pl. och f. matsmältning, bard
ägh hindra smältilso LB 7: 60. ib 3: 57. snieltilsen
hindras ib 21. god smältilse ib 18. tha wanskas
sniclt-isiniia dygdh ib 174 (jfr s. 151). minskas . . .
smeltis-anna digd ib 175 (jfr s. 151). wardhir . . .
smältils-inna makt . . . kränk ib 176. liielpa til ...
smältils-ana makt ib.
smiiltillg, /. ■= smältilse. hindrer thz smälting
i maganoni LB 3: 57. ib 173, 174, 175.
smältning’, /. 1) — smältilse. then mäter
som är aff mongum tiugom saman kornen han
för-darffuar magan oc hindrar smältniiigena LB 3: 18. ib
7 : 60, 76. 2) om blod: lösning, blandning, är ball
(biodel) alstingx tunder tha märker tbz onda
smältning LB 5: 293.
smärre, smäster, se sinar.
Slllügllia (-ir), v. [Isl. snieygja] eg. låta smyga
el. krypa. — Slllügllia sik, slinka, glida, ban
smögher sik bradhlika alf klädhomin MB 1: 231.
smör, «e sniiör.
smörlika, adv. vndradhe han oc loo ther
smörlika ath ST 43.
snak (snack, snach), n. och mJ [/;. snak.
Mnt. snak, wi.] 1) snack, prat, tal. mz . . . smälik
snak Al 1855. skörhot oc böffuerj war mest lians snak
RK 2: 7363. slogh thz alf mz annodh snak ib 3169. j
hälghom tymom . . . skuldo ekko män oc qwinnor
hafwa mykyt snak, cllir kompani mellan sin ST 213.
tha tw sitther wedh bordh haff gwdcdigth oc
hüw-iskt snack Bir 5: 140. — prat, glam. jwlen han j
arbogha drak medh myken glädhi och höffuelich snach
RK 2: 4149. Va 24. Ber 291. Su 232. 2) skämt,
gyckel, thz iach sagde thz war mit snak Va 4. Di 114.
jak tog thz for snak skyld, oc äy for annar skyld ib 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
