Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - snakka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snakkn
446
snarlika
snakka (-adhe, -at. imperat. snakka Lf K 59),
v. [Fdan. snakke. Mnt. snacken] 1) snacka, prata,
tala. med ack. snakkade mz honom mång ordh RK 2:
314!). — abs. han . . . ward tha sa harmeliga wred j
viij dagha gath han ey snakkat eller lecd RK2: 7177.
han stodh oc snakkadhe mild lian kliirkin predikadhe
ST 152. ib 186. Gers Frest 39. mz innarsta hiärtans
fröghd wilde iak ... lil tik tala oc mz tik snakka
Su 89. Lf K 59. 2) skämta, gyckla, skalt thu ckke
snakka ellir kalza mz warum herra ST 72.
Sliakkare, m. [;V. snakkar. Mnt. snackcr]
pratmakare, person som förer muntert snack, ihesu
christi fözlo timc hugnar ekke snakkara Bo (Cod. B) 345.
snnl, adj. [Ar. snaalen, snaal] snål, glupsk? the
qwinnor waro illa snala Al 5129.
snappa, v. Jfr bort-, iiptir-snappa samt
o-snappad her.
snar (komp. snarare, snararen Su 150. ». ss adv.
snarana LB 7: 235. superi, snaraster.
snarist-er), adj. [Isl. snarr] 1) snabb, the (myrorna)
waro swa snara i tliera lop som nagher fughcl ther
flygher mäst Al 9358. han (hästen) war bada stark oc
snar Di 59. fingo the teden snara füter RK 2: 9218. mz
. . . snarasta bör Lg 3: 50. — rask, vig, färm. josephus
war raskir ok snar ok fik handiim for swiirdhit Bil 314.
ban war . . . snar oc laskcr i alla loke Di 1. ib 130. ban
war hade snar oc rask ib 132. ban war snarist offner
alla men (allra manna jimastr) ib. tho waro starke
ok mykith snar Al 1710. 2) snar, hastig, färdig.
vare nu var hand snarare (promptior) til at slaa Bir
3r 334. warom nw snari til at binda fridli mz honom
MB 2: 249. Su 150. 3) snar, hastig, snart
inträffande. han skulde antiggo haffua snar siger ellir
dödon Di 130. 4) skarp, genomträngande, om syn
el. ögon. fether qwidhcr hafwer ey snar syn iilla
klokt wndherstandilse Ber 84. ban hade snar öghen
(hann var . . . eygir manna bezt) Di 12. ban haffde
. . . snar ögon oc wän till atsee ib 131. — skarp,
barsk, egnad att skrämma, hans ögon ware snar (snor)
oc grym till atseo Di 128. ib 132. han haffde et
snart (snarpt) öga ib 133. 5) skarp, sträng,
liyt-iadhe han stundom lättom ok blidhom ordliom ok
stundom hardliom oc snarom (increpatoriis et duris)
ordhom Bo 148. — n. adv. A) posit. 1) snabbt,
hastigt, at spurdho . . . hwi han for swa snart
(ve-lociter) Bil 253. thz hiw]it lop sua snart vm kringh Pa
18. 2) snart, hastigt, skyndsamt, saa snartli
konungen omwändher RK 3: 2282. ey kunne the blanar
aff sinne naturlike snaarhet swa snart taka i sik afT
eldhen som min miskundh . . . taker fil sik syndaran
Su 46. — snart, inom kort. pawall kyle . . . komber
snartli hem BSH B: 346 (1509). — sva snart, så snart
som. swa snart the hälge män saglio kesaren skoen
theras änleto som solen Lg 441. B) komp. snarare,
förr. bölden monas tes snarana LB 7: 235. ib 166.
C) super!, snabbast, hastigast, aff fughle them soin
snarast fiygher MB 1: 159. lupit som snarast thiit Bil
576. — det snaraste, det skyndsammaste, föregånget af
sum (som) och i förening med en form af kunna,
drog ban som snarest (d. v. s. så snart el. så
skyndsamt) han kunde til lödesa RK 2: 8899. skynde sig
konungen ... at vestergötland som ban snarast
kunde ib 9512. the fälte theress siigil som snarast the
kunde ib 8475. — thät snarasta (thät snarast), det
snaraste, det skyndsammaste, i förening med en form af
kunna, marsken sik tha thädhen skynda til wyborg
thz snarast han kunde RK 2: 7063. ib 9128. leet han
lidha sigh til upsala thz snaraste ban kunne Lg 3:
381. RK 3: 1415. — mädh thät snarasta, 1) så
skyndsamt som möjligt, mz thz snarasta sak t (i
korthet sagdt) Lg 3: 281. 2) sn snart som. röge
pen-inger wil the gerno vtgöre met thet snariste föret
komber och eky föör FM 501 (l5l0). — Jfr ofsnar,
fiilsnart.
snara, adv. hastigt, konungen och drötningen lupo
thit snara FI (Cod. C) 357 (i rimsl.).
snara (snara L.\ -an Bu 26; -u Bir l: 314),
f. [Isl. snara] L. snara, ss fångstredskap el. ss medel
att bringa på fall el. i förderf, är oos högelige
for-bwdet stooka eller snarwr ha|fwa BSH 3: 147 (1463).
slippor en foghil alf snara eller quist ban taghcr sik
wara for tolko list swergho thu äst nw sluppit wilt
thw j tho snara j gon som for war bundhin vm thin
bcon thz ma wel sta tik vppit MD 390. nar vngin
llyghir . . . wakto sik at han girnis ey the bradli
älla mat thor snara är j Bir 1: 301. hafwande snäru
mz liulke ban maghe snäria hans fötir ib 314. än thot
diitfullin iir klokir tho är gudh sniällare oc starkare
syndirslitande alla lians snaru ib 2: 145. hedhrin är
een af them försto snaromen thor mänuiskiaii falas
oc fangas ij Bo 94. han skulle swikaro heta, öller
then som androm lägger snaro fore foot MB 1: 216.
— ss redskap för att afdagataga (genom hängnittg).
þe vänto at snäran var eigli väl at runnen Bu 26.
lagfie sik sialwm snaru um strupa ib 130. han . . . skal
som thiufuir snärias ok bindas mz snaru MP 2: 177.
liaffwe tho . . . skooret budkaffle medh brandh oc
snara (för ott antyda det straff som skulle drabba den
som försummade att befordra budkaßen) BSH 4: 111
(1486). — Jfr synda snara.
snarhet (snaarhet Su 46. snarheet Lf K 251.
snarheeth), f. 1) snabbhet, hastighet; hastighet
alt fatta eld, eldfiingdhet. ey kunne the blanar aff
sinne naturlike snaarhet (inclinatione) swa snart. taka
i sik alf eldhen Su 46. 2) hastighet, skyndsamhet.
Lf K 251. — mädh ena (en) snarhet, skyndsamt, snart,
med en snarheeth at kommo tiil ön good oc tröstolig
fastheth BSH B: 40 (1505). — plötsligt, oförmodadt.
om jach hade waritli i fra threnghd stadhin niedh en
snarheth BSH 6: 274 (1508).
snarka (snarka, pre», -ar. impf. -adhe ST
478), v. snarka, snärkär storto VGL XIV. stertero j:
snarkä LB 6 : 284. man soffwir ey alt thätli man
snarkar GO 1102. solf (dormies) litla stund ok snarka
(dormitabis) litit Su 386. ST 478.
suarkan, /. snarkande. Bir B: 42.
snarlika (-ligha MB 2: 32. -liga ib 5, 73, 112;
TK 272. -lekan Su 103. komp. -likaren PM xxx.
-lekaren FM 335 (1507)), adv. [Isl. snarliga] A)
posit. 1) snabbt, hastigt, hon ... lop snarlika mith
mäll-in alla tho om kringstodho som hynd Gr (Cod. D) 381.
2) hastigt, skyndsamt, raskt, sungo the then dagen
alla thijderna mycket snarliga och hasteliga TK 272.
3) med hast, ojordröjligen, genast, fulfölghen them
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
