Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - spitali ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spitali
468
spiäl
ib NS 1: 551 (1406). at ij ville besörie ... hor erich,
oder capellan, med en af tesso spitaler her i
vester-götlandh BSII 5: 367 (1509). ath the i spetalen wille
wara offuorbödugh ath staa os till rätta for
kirk-iones tianda ib 538 (1514?). ath i ey wille for mykit
infalla med them i spetalen ib. ath staa them till
rettha i spetalen ib. ath the skole icke swara thöm i
spetalith for inghen dell ib 540 (1514?). ban rädh hanum
ryma til et (Cod. C en 995) spital (in vicum
lepro-sorum) Bil 328. giffwandis sik ti) tiänist spetelsko
folke widh en spetal Lg 3: 397. ib 412, 415. Jfr
spit-ali. — spitnls korn, n. L. — spitals sot, /.
spetälska, ath spitals soth skal ei ögyas LB 6: 105.
Jfr spitala sot.
spitali (spetale. spötale), m. [isl. spitali. Mlat.
hospitale] L. — spital. SR 34. giwum vi . . . hwariu
hälghä andzhuse i swerike tyu marker, jteni hwariom
spitalä i swerike samuleþ SI) 5: 565 (1346). ib 566. herra
kätil i spötalanom ib KS 1: 167 (1402). l&t byggia
oc stikta cappal, spetala oc mangh altara Lg 3: 717.
— spitala präster (spetalapresther), m. [Jfr
Fnor. spitalsprestr] hospitalsprest. spetalapresther i
skyäninghe SI) NS 1: 208 (1403, i vidim. fr. 1503).
— spitala skäppa (spetala-), /. en till en
skäppa säd uppgående afgift hvilken erlades till
ho-spitalet. screffue i til her holger och mene almoghen
mellan wika, ath tho skulle inghen swara til spetala
skeppan, wtan tho fatighe brödher i crononäs
hägh-en och beskerm äre i sudhorköpwngh BSII 5: 540
(1514?). göra nagher forandringh medh then spetala
skeppan ib 541. — spitala sot, f. — spitals sot.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 295 (urk.fr. 1440).
spitflsker (spiitfiisker. speth fisker), m. på
spett hängande fisk, på stänger el. stickor upphängd
fisk, torkad el. rökt fisk. koll. iijc spitfisch BtFlI 1:
332 (1463). iij lesther smör ok } aff then speth fisk
iak her fiik i skath j aar FM 369 (1508). II kloffue
spiitfiisk HSH 19: 166 (1506).
spitiilska, f. [Kyisl. spitelska] spetälska, spitälskä
SR 34 (kan föras till spitiilskpr). iac rensadho
thik af spitälsko MP 2: 44> vpran genstan spitälskan
j hans änlite ib 1: 279. naamanz spitälskä ib 281. ST
447. LB 2: 59, 5: 293. — bildl. for hans giris oc
liöghfärdz spitälsko skuld Bir 1: (Cod. C) 266. mz
synda spitälsko Ber 65. — spitälsko sar (-saar),
n. sår af spetälska, rensar likwardinga saar thz är
spitälsko saar LB 4: 345. — spitälsko SOt
(spit-elske sooth Bil 565. spitälskä soth. ib 230;
LB 3: 66. spitälskä sooth ST 447. spitälske
SOt Ber 66, 133. spitälske SOOt MP 2: 5, 44; ST
449, 461; Ber 65. spitälske sooth ST 464.
spyt-elska sot LB 7: 296. spetelska soth ib 68.
spetälske soth Mf 1: 63. spätälsko sot:
-sot-enne »4), fi spetälska, fik fulasta spitälskä soth Bil
230. fik iämsköt bela böther af spitälsko sot ib 233.
vardh han ren af spitälsko sottinne MP 2: 44. thöm
. . . som rensadhos af spitälske soot ib. hwilkin som
ihesus hafdhe läkt af spitälske soot ib 5. Bil 565.
MP 1: 63. ST 447, 449, 461, 464. Ber 65, 66, 133. LB
3 : 66 , 7 : 68, 296.
spitälsker (spitelskir Bil soo; -elske MP l:
278. spytälskyr Gr (Cod. D) 416. spetälskir
MP 1: 63; -älsk MB l: 285; -älske MP 1: 18,
278; -älskan ib 18; -älskom ib 16.
spetelsk-er: -elsko Lg 3: 396. spitalskir Bir 2: 82, 3:
192; -alskz ib 2: i30; -alskan ib 215.
spätelsk-er: -elske MP 1: 16), adj. [Kyisl. spitelskr,
spit-alskr. Mnt. spetélesch, spetilesch] spetähk. thu . . .
biudher , . , spitälskom rena wardha Bil 231. ban
gaff . . . spitälskum helsu ib 246. en man som syntis
spitelskir ib 800. thiänte han giärna spitolskom ib.
thwa ok rökta en spitälskan man KL 53. war halldin
spetiilsk MB 1: 285. spitälske symon MP 1: 280.
spitälske lazarus ib. Bil 610. KL 91, 107. Bo 191. Gr 306,
323. MP 1: 16, 18, 19, 63, 278, 279, 2: 33, 34, 44, 45, 210,
211. Bir 1: 85, 2 : 82, 114, 130, 215. Su 279, 297. —
bildl. Bir 1: (Cod. C) 265, 3: 192.
spiut (spyut SD 5: 638 (1347); -it ST 181.
spywth Di 216), n. [Isl. spjot] L. spjut, the stinga
spiut j hans bryst Bir 1: 125. mz sit spiwt ban til
mik lagdho Iv 473. en rytz sköt han med eth spiwt II K
1: 1776. the (0: sinphili) haffdho hwar ena hwassa tan
langa oc stora som et spiwt Al 9323. SD 5: 638 (1347).
Bil 229, 794. Bo 207. Bir 1: 18. lv 479. Di 216. MD 16,
67. GS 50 (1448). BtRK 345 (1490, orig.). — ss
tillnamn. sigilla . . . akonis spiut SD 5: 143 (1343).
— Jfr bassa-, biörn-, iilgh-spiut. —
spiuts-asker, m. L. — spiuts fal, m. L. Jfr
spiut-fal. — spiuts ska]|t, n. L. Jfr spiutskapt. —
spillts stäng, f. = spintstang. hon (hönan)
sitter ey sa högt a rang iak siar henne nidor mz min
spiwtz stäng RK 1: (Albr) s. 213. — spillts
U<ld-er, m. [Isl. spjotsoddr] spjutsudd. linas spiudz vddir
Bir 2: 48. hiärtat sundir skars mz spiutz vddeuom
ib 1: 344.
spiuta, v. [Jfr Isl. spýta] spotta, spiwta oc spotta
Lg 995. Jfr Sputa.
spiut fal. m. L. Jfr spiuts fal.
spiutskapt (-skaift), n. [Isl. spjotskapt]
spjutskaft; spjut, starkt spiwtskafft (stinnt spjot) Di 57.
konungens sön stötte sit spiwt skafft i iordena oc
bant lianum thor wider ib 149. bant hanum wid et
spiwt skafft ib. vildefer hugh spwth skapthit (för
spiwth-) syndher ib 216. ib 151 o. s. v. Jfr spillts
skapt.
spiutstang (spyut- GO 5; ST 110), fi.
spjutstång, spjutskaft; spjut, nw ligia lagh i spintstangs
ända (legum commenta gerit hasta modo violenta)
G O 477. ib 5. we är konnc th än dagh hon bisar
fore spiwth stangh ib 1017. aff wars herra blodh som
nidhir flöth at spyutstanginne ST 110. Jfr spiuts
stäng.
spiiil (spiäll L.\ Bil 927; MB 1: 112. spiall
L. spiäld L.; Lg 927), n. [Isl. spjall] L. 1)
skada, förderf, capitel reddis för hans gold, at
kirk-ian koma therför i spiäl MD 505. — förderflig
tilldragelse? tha wardlier . . . thör höst. oc mykin stridh,
oc mykil spiäl. oc mykin fädödhe Iv ixxxi. 2)
kränkning, vax bära bii ok göra vtan sinna natura
bland ok spiäl sua föde maria baþe moþer ok mö
ihesum christum vtan kiötlikan faþur Bu 11. vtan
alt spiäll hafdhe husbonden blandath sik vnder sinna
husfrwo sköte MB 1: 112. — Jfr bo-, friindsiiniio-,
friindsämis-, gruji-, gujisivalagh-, gupsivia-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
