- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
485

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stadhhughsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stadliliuglisa

4 85

staþlikcr

jn decimis episcopalibus exhibendis, per progenitorcs
nostros, apud . . . ccclcsie strongiænensis prelatos
sta-tutam . . . lianc animodo sicut huc vsque, gratnm
et ratam habere volumus, firmiter et tenere ib 3:
338 (13I7). þiin stafgo som vi med iþiir for gyorþom
vm berghsens byghningb viliom vi iit stajnighär skal
vara ib 5: 639 (l347). MB 2: 268. BSII 5: 323 (1508).
bydiom wii alle gode men tiil vitnes her om thenne
staggo SV 6: 39 (1318, gammal n/skr.). Jfr frids
stadllge. 5) gällande ordning, tag. Iiaffwom wi
vndirstandit jwdhana ey owirens dragba mz waarom
fadlier. at the skullo sigli giffwa til bedbninga lagh oc
sid Ii er, wtan at bliffwa widh theris bescriffwin stadhga
(tenere velie sunm institutum) MB 2: 314. tliöm (a: the
forscrifno gozen) . . . biscop knute . . . stadfcsla ok
tileghna epter landz laghum ok ricbesins sidwänio ok
stadfga SI3 NS 2: 52 (1408). ib 44 (1408). — ordning,
förordning, stadga, mot loflicom rikesins stadbgom
(statuta) Bir 3: 306. äptir gudz laghom oc rikesins
stadbgom ib. mot loflicom rikesins ok biscopanna
stadbgom ib 457. mango stadhga (constitutiones) som
hälglio paua stadhgadbo j kirkionne ib 2: 68. skil . . .
åt rätwis lagh ok orättan ok ogudhlikan stadhga KS
67 (165, 73). huilkin herra ey bauer kärlek ok lydlino
af sinom vndidånoni, hans stadbgo ok budhskapr
försmås ok wardr åt ängo ib 47 (119, 5l). ban skal warna
at ban ey försinåe älla bryta (för -o) hans lagh älla
stngha (för stadgha el. stadhga) ib 77 (191, 84). hwar
a mot gör ]iämmä stajiuä SD 1: 668 (i285, gammal
afskr.). liwaar sum . . . nokot taker af priiste eller bondä
. . . aa moot therrä williä, ok thässum waruin stadhwä
ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). at the . . . bryten eigli
wain stadhwä, for thy at wi willium ... at war
stadbue thänno ok annar af oss ok waro raadhe
sam-tliykter lialldes ib 467. ib 5: 375 (1344, nyare afskr.),
378. rif,ä med flere swcnoni äu skipat är i warom
stafghä ib 479 (1345, nyare qfskr.). äpte laghum oc
warom stafghä ib 481. som war stafgo til säghär ib
638 (1347). ib 605 (1346), 606. haffua . . .
borghamest-arnna ... os vnth ole befalth theiina epterskriffna
skrån ok stadhga SO 47. Bir 5: 138, 139. Jfr
hügll-tidllis-, reglllo-sladllgP. 6) pålaga, skatt,
järn-stor stadga scullo tho giffwa 11K 2 : 655. Jfr ilil’11-,
]tåniiiiig-stndhge.

stadliluiglisa, v. — stadliluiglisa sik, besluta
sig, bestämma sig. hafwer thu ändelika stadh huxat
thik ther vm at tro a mina gudha Bil 903.
sta]ii, m. L.
stnjiin, p. adj. L.

stadlllftker, m. [Xyisl. stalfleikr] stadga, bestånd,
trygghet, alnioga ok landa fridlir ok frälse, hughnadhr
ok hälsa ok allr stadhlekr, hauer sik äpte kununx
lifnadh KS 49 (125, 53).

staþlika (stadhliehä SD 4: 465 (1335, nyare
afskr.). staþleca Bu flis. Staþlekir (sannolikt för
-leka) ib 5. stadhellka. stadeliga Di 287, 301;
MB 2: 12. stadherlika Su 339. stadhelikan Lg
3: 587. stadhelik FI 1342), adv. [i\r. stadlege. Jfr
lsl. stöäuliga och Mnt, stadelike] L. 1) fast,
stadigt, orubbligt, wir . . . wilium at Jiät sta[jlikä hallis
SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). [iri män ok prätighi
. .. staþleca cristne Bu 518. 2) med fasthet, mo-

digt, manligt, alt tliz dyghdelika görs, thot skal göras
medh vitro forhuxan, retvijslika stadhlika (fortiter)
ok hofsamlika KS 20 (49, 21). 3) fast, stadigt,
ståndaktigt, stat . . . stadhelika (firmiter) ok gör min
Tilia Bir 1: 296. stat . . . stadlica j tliz ämbite . . .
som thu hafwir til tliik takit ib 3: 321. hon stod
stadhliea langan thima j gudz tiänist Ml’ 1: 41. then
som stadlica blifuir j godlio til sins lifs ända ban
skal hcel vardha ib. maria magdalena. hulkin som
stadlica ble|f när gud||i ib. bli|f stadhlika ok fiilkomna
tliz thu gör KL 81. — fast, stadigt, säkert, iak hopar
stadhelica ... at vi fam lian sköt atir Bo 218.
stark-lica oc stadhelica tro iak . . . thik vara min gudh ib 74.
Bil 226. Bir 1: 248, 249, 333, 334. skulu mill ordh
först kungöras at thorn skuli thes stadhelikaro ok
visselikaro tros liar gcrninga koma ib 98. 4)
bestämdt. wi . . . jättiim ... st.adhliehä oss thylikä
stor-flockii . . . minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare
afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare qfskr.). vi . . . luwum
staþlicii ... at halda . . . oc fulkonia al førnäfnd stökko
. . . i sinne makt ib 568 (1346). hafwa nw thz allo
stadhliea (stadhgat) at. ban skal sköt koma for gudz dom
Bil 212. 5) stadigt, oaflåtligt, stadhelika oppa henno
seandes langa stwndh Lg 3: 587. henne stadhelikan
oppa soandhes mz aldra största wndhran ib. —
stadigt, ständigt, oafbrutet, fra första daghiin ole tol terz
tima var hon staþlokir (sannolikt för -loka) enom
sta[i (liänande a bönom Bu 5. hans kärlekir är ey
flytande sua som vntn ban är stadhelica oc langlica
bliuando Bir 2: 189. bliffwo the sladeliga j sin tiäl
MB 2: 12. i tässom förelagdhom thima . . . bloff
liälgha iomffrun stadhelika i gudholikom bönom Lg
332. — ständigt, jämt. täucthe aldrian ther stadeliga
oppa liwru ban skuldo sin fadlier hempnas Di 287.
ib 301. — stadigt, ihärdigt, gifwande them thz the
stadhelica oc skälliea bedhas Bo 151. ib 112. prediea
sighirlica oc stadhelica (constanter) Bir 3: 194. sätir
han j sinna vina mun huru tho skulu . . .
stadhlika (constanter) sighia lilit gul ey wara got ib 1:
235. — stadigt, tåligt, nar iak swa stadhelika
bidli-ailhe Bir 1: 118. Su 339. 6) ifrigt, noga. hu ar
huxiti ij swa stadhelika a FI 893. bon thänkte ther
swa stadhlika op a ib 1310. hon thänkte mz sik swa
stadhelik ib 1342. — Jfr ostadlllika.
sta|ilikor (stadheliker. n. stadeliket Lf K

128), adj. [lsl. staðligr] L. 1) fast, stadig, orubblig.
Bir 1: 296. jak skal . . . tilbiuda mik mz stadbelicom
(stabili) cdh vndir landzsins höfdhingia ib 3: 367. skal
iak stadhga . . . mina stadhlika säät til idher MB
1: 173. 2) fast, stadgad, måttfull, war wnar herra
wäl ögdher ok wäl brynadher liafdho lankt änlite ok
nidher lut, som wisar godha complexionem stadhliks
manz (quod est signum maturitatis) Bil 232. thridhi
(nämt. tjenarinnan) vari matelik oc stadhelik Bir 3:
183. 3) fast, bestämd, at han se war ok witur ok
stadlilikr i gäuum sinom ibland flikrarom ok otökkom
mannom KS 45 (115, 48). 4) stadig, blifvande,
beständig, varaktig, the (a: werulzlik ting) äru farande
ok koniande ok huargen stadhlik KS 20 (50, 22). —
ständig, beständig, oafbruten, eth äwikt oc stadeliket
framhaldh i godho Lf K 128. — ständig, oupphörlig.
lönlek samband . , . the göra opteleka batlie for mann-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free