Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stadhga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadliga
484
stafige
Bir 4: 6. 11) antaga i tjenst, ftista, städja,
lär-iungan bliffuer medh them honom förr stadgade TS
26. 12) ställa, lata komma i en (viss) ställning;
bortgifta, henne bowarandes til thiis at lian tilfälle
finghe henne stadgha Lg 3: 274. — stílþgn sik,
1) ställa sig, fästas, grundas, ey haffdho . . . bäighen
än silt stadhgat pa syna twnga grwndha Su 78. 2)
bortstädja sig, antaga tjenst hos. hwar en rätwis, han
ey städher ällar stadhgar sik gudhi til thiänist, til
dagba taal ällar ara, som leghodränghen städher sik
sinom hosbondha LfK 131. — Jfr forstadllgadllpr.
stadliga, f? ställning, tillstånd, huru . . .
gröte-likin kirkionna oc cristindonisins stadhga (status) är
Bir 2: 67. Jfr staþgo.
stad ligan, f. 1) stadgande, bestämmelse,
förordning. thessa pawanna stadgan ellir skipan kan man
... ey affläggia VKR 45. thot som här är samansat aff
pawanna stadgan oc ordinsins priuilegiis ib 8. 2)
ordning, inrättning, at ban skuldo tässins ordinsins
skipan oc stadgan . . . wttydha Bir 4: 49.
stajige (stadhghe. stadglie. stadke: -a LB
3: 82. Stagge SJJ 6: 39 (1348, gammal afskr.).
stagghe: -a Lg 3: 132; BSII 5: 323 (iso8). stafge
SD 5: 638 (1347), 639. Staffge: -a Bir 5: 138, 139,
stafghe: -a SD 3: 338 (l317), 5 : 375 (1344, nyare
afskr.)’, -ä ib 479 (1345, nyare afskr.), 481, 605 (1346), 606.
Stafggha ib 378 (1344, nyare afskr.)-, -a ib. Stadfge:
-a ib NS 2: 44 (140s), 52 (1408)), m. och sta]iVe (/..;
SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 670, 4: 465 (1335,
nyare afskr.), 467), m. [fnor. staígi. Fgutn. sta]igi]
L. 1) ställning, plats (som ngn innehar inom ett
samfund el. inom samhället öfver hufvud), nar han far
tbz ban girnas. forma ban oy at blifwa j them sama
stadhganom (statu) Bir 1: 90. liuat vardha thik at
döma älla lära andra hulkit ey tilhöro thine skipan
älla stadga ib 2: 52. ib 124. hanande wärldiniia til
ensamin sin vidhirthorftelik thingh äptir ödmiuka
bis-cops stadhga ok fordhan ib 1: 307. stadgom wj oc
förbywdhom allom . . . som wpscriffne ärw oc
räkn-adhe j wapcnsynenne före skyttor skwla oy wmskiffta
waknon äller then stadgan I’M 24. ib 25. — ställning,
stånd, värdighet, stäl]de thäune bi$copin j them stadhga
(gradu) som han nw liawir ok astunde ey höghro Bir
1: 315. vil iak mik haua höuisklica j niinom stadga ib
3: 55. tholkin thäkkis mik j sins hedhirs stadhga ib. ib
321. än man girnas ofmykit äpte krasmäti . . . höghra
än hans ämpne clla hans stadhge (status) tilsighr KS
43 (ill, 46). — ställning, tillstånd, huru kirkionna
stadhge är sörghelica vmskiptir til värra Bir 2: 67.
andelica är kirkionna stadhgo vsald ib 68. ib 250.
hwxsandhe widh sik thän wadelika stadhgan i huilkom
all wärldhen är nw stadh Su 51. ib 343. aff höxsta
kirkionna formanna vadhelicom stadhga Bir 2: 89.
är jak j miskunnina stadhga ib 3: 215. — ställning,
lefnadsförhållande. aff stechirhws systranna stadga oc
enibote VKR 23. — ställning, lifsställning,
lefnadsställning. ey kan ban sigh saa well tliagha till waarä,
ath han skiptis iw stundhom oin kringh aff sinom
rettha staggha (a statu suo haudquaquam immutetur)
Lg 3: 132. äpther trestadhga, som är, jomffrur, änkior
oc hyonelax stadhga ib 479. jak wtualde tre män . . .
vm hwilka som iak vndirstar träfallan stadhgaa j
wärldiniie Bir 1: (Cod. C) 265. j thessom trcm
eld-oinen vndir star iak tro personas ok j them trem
personis thry skipilse j wärldinno försto stadgin war
thera liulke som skodhadho gudz kärlek ok läto for
hans skuld sin eghin vilia j andra manna händir ib
369. ib 370. — ställning, stånd, ordning, the (dessa
personer) . . . tokna swa som al the liälgho kirkio
skipilse oc stadhga. thy at i bland them äru män oc
quinnor ganible oc vngc. jomfrwr oc änkior Bo 8. —
stånd, samhällsklass, hwar en af hwat stadhga älla
skipilse ban är Bir 1: 322. världinna höfdhingia oc
kirkionna formän ok alla världinna stadhga ok manna
skipilse scodlia hällir . . . värlzlik lustelik thing än
min dödli oc mina pino ib 3: 275. — ställning,
tillvarelsesätt. wil jak . . . wända mik til thän äwigha
oc owmskiptelika siälinna stadh oc stadhga Su 251. —
ställning, .förhållande, omständigheter, vm thik lystir
at skodlia al the liälgho kirkio skipilse ok stadhga
Bo 108. — ställning, belägenhet, the ... ath sporde
lierran om sin stadgha, oc hwat göra skullo MB 2:
135. — ställning, sinnesförfattning, at allo the i
ybernia värö som trodlio oppa gudh the sculdo döö j
cnom godhoin stadgha i thera ytorsta ti|lia Pa 4. at
thu ey kan ällir formaa tik länghcr at halla j cnom
stadga ällir j enne stadughet (in uno eodemjue statu
permanere) Su 259. — ställning, beskaffenhet, at j
skiilin vita hans stadhga som frägdhin sagdhe hälaghan
ok rättlisan wara thy at lian är renlifwis man . . . j
klädhabonadh ... ok klostir löpare j sidhom Bir 1: 401.
— skick, beskaffenhet, wardir hon (örten) lagdh i tbz öl
som är forskalad . . . tha kommer hon thz igen til
godhan stadka LB 3: 82. — skick, ordning,
förhållande. styrandis alla väruldinna stadhgha (slatum) Ber
268. — skick, ordning, sed. the som ey wildo vndir
giffwa (för -as) hcdhninganna stadga oc liffwerno
(transire ad instituta gentium) MB 2 : 296. — ordning,
inrättning, älska kirkiona äptir biscops iimbitis lofliko
skipan ok stadhga (laudabilem dispositionem curæ
pastoralis) Bir 1: 314. the liälgho kirkio skipilse oc
stadgc (dispositio el constitutio) ib 2: 40.
klosterlif-nadlier är vinskipter af godliom stadhgha Su 417. —
Jfr liedliers-, liionalags-, renlifnads-stadhgo
samt stadllga. 2) stadga, stadig el. fast ställning.
the hälgha script likar waara natwra widh watn, thy
at hon hawer engin stadhga aff sik siälwe MB 1: 321.
man hafwande väghskaal j sino hand matande ok
likando hona til thäs hon kombir til stadhga
(sta-bilitatem) Bir 2: 321. — oförändrad ställning,
oförändradt skick? tha solin om daghin först op gaar
man ma thäs all tiidh wardha war at trä viidan
iordhene ga wäxa allan daghcn swa alt til thäs at
middagh iir tha standa the ij stadhga qwar Al 5858.
3) bestånd, gällande kraft, til at fiätta liawi fullan
stajiuä SU 1: 670 (1285, gammal afskr.). 4) aftal,
öfverenskommelse, uppgörelse, iljud qtiod prius
deficie-bat in litteris meis per condictum seu ordinatum
dictum stadhga, inter . . . arnwidum gøzstafson, et
vxo-rem suam, dominam rangburghim neptem meam
di-lectam, de bonis’meis, quem fcci, que et quanta post
me debent habero et hereditare. böe volo jam
com-plere SD 3: 210 (1315?). predicta ordinacio dicte (för
-aj stadgi ib. ib 2: 697. conuencionem dictam stafgha,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
