- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
490

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stalla rum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stalla rnm

490

stunda

förut i framställningen kallad rcdheswen) MB 1: 245.
ib 246, 247. — ss tillnamn, ragnerus dictus stallari
SI) 3: 242 (1316, gammal afskr.).

stalla rum (stallarum SD 5: 375 (1344, nyare
afskr.). Staallä rwm), n. I., stallrum, rum för
hästar. wäghfarände inannum at sälliit matt ok hästä
foodlier, lilius laanä them sum bedhiis mädh godh
williä, stuw, sömiinherbärghe, staallä rwm i wthnsum
SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare
afskr.). Jfr stalrillll.
ställe, i?». L.

stalning,/. Jfr bostaluing.
stalruin, n. L. Jfr stalla rum.
stalskiva (staal- Bir 2: 228, 230), f. stål skifva.
Bir 2: 5, 228, 230.

stalsven (stall- Di 96), m. stallsven,
stalltje-nare, stallmästare, jak wil) tiäna en mektwg
liölfd-inge ... oe waro hans stallswcu, oc skwra hans
harnisk Di 96. han haffde . . . till sig budit alle
the stalswonna i stadin waro ib 97. tw lioller mik
ekke bäter än min stalswcn ib 157. myr do mik (kun.
Sverker) min stalswcn 11K 1: (LRK) s. 226. — ss
tillnamn, johanni stalswcn SD 4: 129 (1329). karulo
stalsuen ib 370 (1334). — Jfr miistarstalsveil samt
stalz sven.

stalsvftrdh (staalsuärdh), n. stålsvärd, sararo
sorglia värk to|de hon j sin siäl än eth staalsuärdh
hafdho gangit ginom henne hiert||a MP 1: 39.

staltinde (staal tinne)? m. ståltagg. the galta
borsta waro swa stinna som nakrc liwasse staal tinna
Al 5128.

stam, to. [Mnt. stam. eg. samma ord som stnmu]
Jfr konungs stam.

Starna, v. [Isi. starna] stamma, bcdhas swa som
stamande KL 115.

Staiuber, adj. [Isl. stamr] stammande, en brodhir
. . . swa stambir at ban gat ey litsit pater noster KL
56, ib 115. fwlottir oc stambir i ordhomcn Bo 180.
stam oc läspaudhc twiigha Su 110.

stamn (stampn. staffn, se frauistamu. -ar),
m. [7s/. stafn] L. stam, staf, uppåt böjd fortsättning af
ett fartygs köl, främre el. bakre del af ett fartyg.
margo otalike gylte stainpna RK 1: 130. bord vid bord
ok stampn vid stampn lagdo the ther bryggio liiglio
medhan ib 1469. skipit bawir thrc dole som är främbre
stampnin (proram) ok niidhal dolin ok äptre stampnin
(puppim) Bir 3: 187. skipit , . . stötte vp a strandena
mz främbre stauincnom KL 174. Bil 251, 575. iiftro
stamnln syndir löstis aff bylghionna makt KL 175.
— framstam, förstäf komingh haniss ban wändher
sin stampn rath aath örchanipu RK 3: 3296. — Jfr
skip-, skipa-stamn.
stamnboe (stam-), m. L.
stamuskut (stamskut), n. till Olofsgärden
hörande afgift hvilken erlades af hvart fartyg som med
varor gick från Medelpad till Stockholm och af hvar
och en person ombord på sådant fartyg, de qualibet
naue que vadit stokholmis(!) cum mercemoniis vnum
donarinm swocuni de qualibet persona in ipsa naue
oiiiite vnum dcnarium quod in nostra lingua dicitur
stamskut SD 3: 162 (1314, gammal afskr.). Jfr
lliail-skut, lnaiiz lutor.

stamp, m.t [Mnt. stamp, stampe] stamp, stampjärn,
stötel. 11 stampär HSII 19: 168 (1506).
stampa (stappa),/. L.
stampa,/. [Mnt. stampe] Jfr pulvprstaiiipa.
stampa (stampa LB 5: 77 (på två st.), -ar,
-adher), v. [Fdun. stampe. Mnt. stampen] L. stöta,
sönderstöta, sönderkrossa, stampar man malyrt LB 4:
350. malyrt är godh wider ny saar om hon stampas
ok läx ther wider ib. loggor man stampadhan pwrlök
widh bcnbruth ib 2: 34. fenekal stampat ib 10: 7.
takir man grönt frö aff fenekal oc stampar thz ib.
tak celidonia oc stampa ib 8. stampha galiga til
pul-wer ib 1: 96. ib 97. tak aloe stampa smat ib. skal
man tagha Invsslöök ok stampa han sinan ib 2: 9.
om man stampar han (senap) sman som miöl j
mortara ib 4: 346. ib 5: 77, 8: 41, 42. skal man taga lyn
frö stütba och siudhii i vatn och stampa mz mayo
suiör ib 2: 9. stampar man rükilse mz aloe ib 4: 339.
stampar man sinap mz lit watn ib 344. sinap
stamp-åder mz äthikio ib. sinaps frö stampat mz fikor ib
345. stampar inan sinaps frö mz nokot thz som
smör-ukt är ib. stampadher sinapir äller malin mz iitikio
ib. ib 1: 96, 2: 33, 36, 37, 38. 39 o. s. V., 3: 63, 64, 75,
76, 77, 79. 80 o. s. v., 7: 2, 5 o. s. v., 8: 41, 42 o. s. v.,
10: 6. — stampa saiuail, stöta samman, genom
stötning blanda, blanda och stöta, läggir man salt ok
rosor stampat samman widh hwnda bitli LB 3: 63.
skal man tagha arwi oc hwitha aff äghit oc stampa
saman ib 5: 77. skal man tagha pipar oc myntha oc
lithet saltli oc stampa thz saman ih. ib 2: 58, 4: 340,
10: 6. tag tz röda aff iiggith stampa tz saman med
honag ib 7: 5. — stampa til saman, d. s. scal
man taka arffua oc thz huitlia aff äggit oc stampa
till saman LB 1: 96. scal man taka piper oc mynto
oc litit aff salt oc stampe thz til saman ib 97. —
Jfr sunderstanipa samt stappa.

stainpeskor (pl. ack. -skoo SO 73), >». ett
slags hästsko, for en klipparo at forlegghia mz vj
stampeskoo een öre. for een hest 0111 viij stampeskoo
hal|fannan öro SO 73.

stånd, n. Jfr a-, be-, bi-, bodha-, for-, mot-,
möte-, niiidh-, til-, uudir-stand.

st anda (staanda RK 3: 420. stonda LfK 227;
-andes ib 226, 228; Lg 3: 578. pres. ständer,
stonder Di 159. ständär VGL I J 13: pr. impf.
stop. Stoodh lv 2137, 4557; RK 3: 630, 1166. pl.
stopo. part. pret. standin. staandin: -ith RK
3: 1687. stonden: -et LfK 226. stapin: -it VGL
1 þ 9, II þ 41. imperat. stat. statt KL 227. stael
Ml) 124) och sta (staa. pres. star. sta (i rimsl.)
Iv (Cod. li) 3183. staar. stor BSll 3: 299 (1471); Li
270. 271. stoor Mil (S) 212. Stär In 1875, 4640, 4644,
5229; Fr 382, 397, 808, 1006, 1565, 1690, 2456, 2852; RK
1: 1309; Al 5992 (på alla dessa ställen, utom lv 4644.
i rimsl.)’, jfr Klockhojf, Stud. öfver F.ufemiavisorna
s. 56/. pl. 1 pers. stam Bo 121. staam ib 94; BSll
3: 281 (1470). 2 pers. stån MP 2: 48. Staen Gers
Frest Ini. staa BSll 5: 435 (1511). part. pret. stån:
ower stån Va 37. n. stadt BSII 5: 435 (1511).
staat RK 2: 8017. Stoot Ht FII 1: 136 (1507). imperat.
pl. 2 pers. stån Bir 5: 6; MB 2: 29), v. [Isl. standa.
Fdan. standæ och sta. Jfr M. Lorenzen i Tidskr. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free