Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - styrdher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrd her
533
styrker
styrdlier, se stirdlier.
styre, n. [/s/. stýri] 1) styre, roder, thz skip
som hauir mist styrit oc säghilträit bir 2: 171. thz
skip än liauir säghilträit oc styrit oc eet ankarn mz
twem tughom än hofwodh ankarit är brustit ok styrit
lösis sköt ib. ib 172. grep styrit mz makt ok ledde
skipit til the hanipn som licrran vilde ib 3: 177.
liiaxi-miuus . . . sattis j skip . . . wtan ledhsaghara oc
styre Bil 266. bu 166. MP 1: 70. PM XVII. — bildl.
han bögde mangan hardhan hals som ej wille styrit
lydha ML) 38?. 2) styrande, styrelse, ledning,
sanctus adrianus . . . möte þðm i andro scipi ... ok baþ
þöm . . . stiimna . . . äpte sino styre Bu 523. komo mz
gudhz thröst ok styre licle ifuer jorsala haf til
lnar-siliam Bil 266 . 3) styrelse, ledning, förrättning, vård.
tha lofwadhe petrus sin skapara ok (aterlösara) ok
anduardhadhe hanum siälwm atir siäla gömo ok
kirk-ionna styre Bil 107.
styreiiinn (styrixnan L. styroman:
-mann-in Bir 3: 177; -männena ib t: 324. styro man:
-mannen Lg 3: 695. styre maþer L.), m. [Isl.
styrimaJr] L. 1) den som har ledningen af ett
fartyg, skeppsförare, styrman, tha til skipith komiu
var han tha kalladhe han sik then styre man (ocli
sade) . . . styr til the liampn thu veet näst vara
FI 638. hwar fa vi een styre mail ther os ledhona
väl visa kan Fr 2263. ib 2267, 2505. Lg 3: 694, 695. söfdir
styreman hulkin styrit hafuir mistli MP 1: 70. Bir
3: 177. hwar en styreman oc skipare MB 2: 361.
götz . . . hwilkith ban ey haffwer wppenbarath
skip-arenoni äller scriffwarenom, äller styremannonom !’M
Xiv. skal thz (det i strid med ett annat fartyg tagna
fientliga fartyget) swa bytas at skiparen oc skipit
skal ha|fwa en tridhywngh, annan tridywngen skwla
alle köpmännena ha|fwa, tridio tridywngen
stjremann-en, batzmenncne oc allo the j skipeno tyäna förö
lön ib xv. ib xii. the wroko fran sik ...
skip-bruta styremau (naufragi gubernatorem) Bil 215. aldra
manna licamo sighia Jiiissa hems vä[iar vndi enoin
styro man Bu 489. Bir 1: 323, 324. — ss tillnamn.
jak pädher michelsson som ok kallas pädcr styreman
FIL 2: 78 (l43l). 2) den som styrer el. håller i
styr. mantzeus skäl oc wili. för än han syndadhe,
war wäldogher styreman likamins oc lostans MH 1:
111. 3) ledare, styresman, motli . . . gudhz
al-mogha ledhara oc styräman Su 67. — styreinanz
piinning-ar, m. pl. L.
styresiil (-Säll), adj. s^m plägar hafiva tycka
under sjötåg. jag liect för ty erich styresäll (molsv.
ställe LRK siger sääll s. 223) 111ig lyckades altiid
örliig wäll IIK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270.
styria, fi. [Isl. styrja] stör, acipenser sturio. styriä,
runibus VGL xiv.
styr i faster, m. L. Jfr styrisfaster.
styrifaster, adj. L.
styrilse (styrils MP l: 80, 8>), n. vanl.pl. och fi.
1) styrande, förande, ledning, bödli han . . . kasta . . .
likstokkiu a vaghn älla slädha ok läta for otam nöt
iilla asna ok läta thum draglia likit vtan nokors manz
styrilse ok visan Bil 767. 2) styrelse, ledning,
riktning. thön dyghden (a: hofsämi) är en styrilse i
rnanz-cus skiälum, ther han styrer i lusta weruldlika tinga,
til thes hånom är tarllighast i hans naturalik vphälde
KS 19 (48, 20). dyglid är faghr skipclsc, ok godh
styrilse manzens til lians hugh ok vilja huru han må
rådhlika lina ib 17 (44, IS). 3) styrande, styrelse,
regering, ban (o: likamen) hauer liuwdh ok främbr
alt lians styrilse KS 31 (80. 33). j höfdoni är hiärne
ther bauer try styrilse (d. v. s. funktioner ss styrande)
ib; jfr "Krratavm styrilse kouunga ock liöfdiuga ib
1 (1, l). bäther står swå almoghaus styrilse at flere
hånom styra ok rådha ib 6 (13, 6). alt thet skapat är
. . . thot torf liawa styrilse ib 2 (3, 2). alle wisa
mäst-ara the som nåkot hafua sakt ok skrifuat af slyrilsa ok
almoga (för styrilse ok alnioga el. styrilse alnmgn) ib 6
(14, 7). 4) bestyrande, förvaltning, ath ban mik
hädhaii kallade alf hwsens styrilse PM Lxn. swa mykit
atwaktoghare skal huar vara j sinno st.yrils
(bestyrandet af det honom åligger) MP 1: 80. 5) styrelse,
ordning. tliii gudclikx styrilsa (disciplinæ) lärirska Su 49.
thetta lefucrne hawär styrilse reghlo ok stadhgba sin,
i huario rcnliwo liuärne KS 3 (6, 3). thet liwitrnet
hawer huazke dyglid älla skiäl ok ängen godh
styrilse ib (6, 4). thetta liwärnet hawär styrilse, skiäl
ok dyghd ib 4 (7, 4). 6) styrande, hejdande,
återhåll. skörlifnadz mänuiskio hierta hulkiu al sin syn
ok hörils oc ordh lathir löpa lös vtan styrils ok
atirlykkilso Ml’ 1: 85.
styrirska (-erska), fi. beherskarinna, tyglarinna.
begärelsenna styrerska LfK 36.
styrisfaster (-fäster), m. L. Jfr styrifaster.
styrk, fi. 1) styrka, kärne, det innersta el.
väsentliga af ngt. wiinet iir lieth alf natwr oc subtilth
oc gynom gaar alla kropzins styrk I.B 3: 25. 2)
styrka med afis. på (andlig) strid, tröstande ey a
sina cghnn styrk (viribus) vtan a mina miskund Bir
2: 173. — Jfr styrker, styrkt.
styrker (stirkir ML’ i: 241. störkir ib 62; MB
2: 164, 226; stork MP 1: 284; Al 1826, 5316; VKR
4; bir 4: 163; BSIL 5: 135 (1506); -en MB 2: 94),
m. [Isl. styrkr] 1) styrka, kraft, kroppskraft, thz
(brödet) . . . gifivir styrk allom adromin ok
lidlia-niotomen ok sinomcn bir 1: 282. MP 1: 100. månge
the som alin. limannä makt linfdho mist atir fingo
styrk KL 144. at gudz makt matte owirga manna
makt oc styrk ib 342. tha min styrkir ok maktli
vanskas MP 1: 83. licainlik fägrindh oc styrkir ib
284. styrksins ålder ib 82. MB 2: 94. j hästanna
styrke ib 161. MP 1: 241. VKR 4. — styrka med afis.
på strid, stridsduglighet, tapperhet. vantröstandis a
sin styrk oc sina krapte Gr 267. Al 5316. stridanda
manna dygd och störkir MP 1: 62. siighen mik hwat
folk tlizta är . . . hwat oc theris styrker (virtus) MB
2: 150. all magt oc störkir är owan aff hymerike (de
cælo fiortitudo est) ib 226. ban tilredde sigh mz starka
omilda manna styrk oc myklo tnli at hämpnas owir
israels söner ib. gudh . . . gifFwe oss snille och störk
bestridha ware fiendhe BSIl 5: 135 (1506). — styrka,
kraft, makt. swa liffwi nabogodonozor . . . liffwi oc
hans störkir (virtus) som j tik är til at näpsa alla
wilia farande MB 2: 161. 2) styrka, makt,
öfvermakt. ban th Unker opa alexandri störk Al 1826. 3)
styrka el. kraft i andligt hänseende, thäs lielgha anda
styrks gafua MP 1: 100. stephanus fullir mz nadhoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
