Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stäghla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiiglila
538
ställing
Ordbok s. 6o7. wart lian . . . ]agder pa iiij stägill
(dar na eyn ral roas bereyt de vor rader wart dar
up ghe leyt) Va 38. wart han . . . huggen j iiij
quart-ir. och sätter pa iiij stägill for iiij porta for staden
(wart an ver enden up en rat ghe scttet . . . vor de
stat) ib 52. wart domen ower henne giffwin, thz
hemtas bon oc arma skullo süiidher brytas oc läggias
sidlian oppa eth stagel Lg 3: 668. alexander . . . badli
them rät til stäghlith slipa Al 3744. om westerns
gator loth ban hanum slipa pa eth stägil giordis
hans endlie RK 2: 4422. the ther manligh stägel
op-reesa ib 3: 851. the . . . skulu . . . swa som tho a
stägbil äru satte (in furca suspensi) slitas af korpom
Bir 1: 16. bencth dwn ble|f grepen oc sytther paa
eth stägel BSII 5: 638 (1520).
stiiglila (stegle RK 2: 3798. stäijlla: stäijlldhe
BSH 5: 638 (1520). staghla ÖGL Kþs is. -de, -der),
v. [Isl. stegla] L. stegla, rådbråka och steg/a. Jfr
Schlyter, Ordbok s. 6u7 f. han ma ey dB vtan go l
lian dödha, ii hwath düdh ther ban diir, tho at han
wardhe bängder, eller stägblder MB ls 415. stäglde
kroppa vpätas alf korpom MP 1: 303. pa sydher
malm ban honom stägla loth RK 2: 4416. ther stägldes
tha mangh een dägligh nian ib 3: 845. sidan hnn . . .
halshwg och stegide the fatige borgare i kahnarne
BSH 5: 205 (1507). RK 2 : 3798, 9496, 3 : 386. BSH 5:
175 (1507), 638 (l52o).
Stäk, n. [Sr. dial. stäk. Jfr Mnt. (tech] smalt sund,
färjeställe; landsträcka vid sund. Jfr Styffe,
Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. XIV. at jac
haf-uer . . . saalt . . . knut bossonni . . . allan min
ägho-del i sidogangenom ok i stäkino (möjl. ott här fatta
ss ortnamn) SL) KS 1: 420 (1405). — »’ ortnamn, apud
almarnastæk SD 5: 299 (1344, gammal afskr.). in
nl-marnastæk ib 438 (1345). prope alniarnastiek ib 674
(1347, gammal afskr.). pa stäkit BSII 3: 148 (1463).
stiik ahiiilm her (staka-), m. [Mnt. stekehelm]
ett slags vid riddarspel nyttjad hjälm, nouem
stækie-hiælmie cum armis attinentibus. jtcm vnum orloghes
hiælm. jtetn il torneyes hiælmæ SD 4: 710 (1340?).
stäkaiuäz (stäkamätz SR i6. stäkametz.
stäkämäz. stekamäz. stekamez. stekomäz
L. stikamäz L. steghämäs SU 6: 2:15 (1350).
steghemez. stämess SGGK io6), m. [Ä. Dan.
steymetz, steemetz. Mnt. stekemesset. Jfr Mht. stccli.
mezzer, stichmezzerj l. dolk, kort värja, lego et
nssigno . . . vnum cultellum argeuteum dictuin
stækæ-mäz SD 4: 63 (1328). ib 6: 235 (1350). gifuer iak arwidh
iapson miu steghemez Fil 6: 21 (1449). SR 16. at
ängen af almoghäuom ma nokor vapn biira som man
ma nokou skaþa med gyorn. som är stekamäz . . .
swftrþ. allr bredygs SD 5: 638 (1347). at bära waaku
som är swerdh oc stäkemedz ellir andra stora knifua
VKR 20. nw ffiudz brödher bär stäkamotz vidh sidho
sina vtan allermanz loff SEG 113. SGGK 106. om huars
companijs broders dagge eller stekamez SO 189. —
stiikemiiza kniver (stämmitza-), m. dolk. haffdo
the . . . fira hwassasta stämmitza kniffwa Lg 3 : 460.
stäkasadlllll (stäkä-), m. sadel som nyttjas vid
riddarspel. vi stækæsathlæ SD 4: 710 (1340?).
stäkatygll (staka-), n. [Mnt. steketuch]
rustning (särsk. vapenrock och benharnesk) afsedd att
nyttjas vid riddarspel. duo paria stækatygh SI) 4:
711 (1340?). tria paria stækætygh ib.
stiike yrt (-ört), /. [Jfr Ä. Ny tv. stäkeriSrt]
alisma plantago Un.? drick stiike ört (d. v. s dekokt
på örten) offtha LB 7: 267.
stäkkia (stäkia. pres. -ir. part. pret. -ter), v.
[Fdan. stække] L. 1) förkorta, afstubba. vil iak
ey at the bärin stäkt klädhe som skämda gästo MP
2: 218. — stubba (ngn genom klädernas af stympande).
the waro . . . stäkte j sinom klädhom Bir 3: 458. MP
2: 218. — stubba el. hugga af svansen på (ett djur).
hwa sin hund stäkkir GO 807. 2) förkorta, om tid
el. varaktighet, äpter lienna (solens) gäng längias
daghane eller stäkkias MB 1: 66. gu[i ägar sua val ifir þean
vnga sum [iän gambla lif stäkia Bir 4: (Avt) 185. ib 2:
261. stäkkir vsaldz svndox manz aldir ok tima ib 255.
en storm nionde the reyse stokkia RK 2: 3285. —
förkorta, sammandraga. i>m skriftlig framställning.
hans vi [6] böker haffwom wi företaghit at stäkkia
oc sätliia j ena (uno volumine bredare) MB 2: 285.
at stäkkias (får -a) the langha materias ib. —
förkorta berättelsen om, fatta kort. nw wiliom wi säghia
aff eupatore . . . stäkkiandis the örlügh oc annat ont
vndher honom hände (breviantes mala. qure in bellis
gesta sunt) MB 1: 309. Bo 171. 3) komma (ngn
el. ngt) att lida brist; part. pret. lidande brist, ath
odre skep iire stiikli (för stiikth?) om fotalio for then
länge töuelso j halft haffue j thenne rese FM 193
(i504). — Jfr af-, for-stiikkia samt skauistiikter.
stäkkia (stiäkkia), f. [Jfr Fdan. stakke| djur
utan svans; höna utan stjärt, thz är göth at stiäkkia
sik (för fik) ey hala (stat bene galline caude non
ßdere fine) GO 926; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 348.
stiikkottcr, se stakkotter.
Stiikra, f. stäkra (en hästsjukdom), fore stäkro
LB 2: 69.
stiikre (stäkkre. stäkkare), se stakker.
stiila, se stiiila.
ställa (-ir, -te, -ter. part. pret. stalter: stält
RK 2: 9143 (i rimsl.)), v. [Mnt. ste]]en, part. pret.
gestelt, gestalt] 1) uppställa, ordna, the stelte
swa thera schnra RK 2: 2173. 2) ställa, inrätta.
hwar en som sith lilfwerne swa ey ställer LfK 128.
3) part. pret. beskaffad, förhållande sig, beßnnande
sig. soo nu winceucius huru thin arme lykame är
nu steltir ST 98. sa war thera mening oc welo stält
at konung cristiern skulle fat riket alt RK 2: 9143.
— n. stäldt, beskaffadt, spordho hwru mz henne war
stält Lg 3: 411. illa är mz mik stält ib. — ställa
sik, skicka sig, bete sig. hwru siälen skal sik tha
haffwa oc ställa Su 9. ib 112, 235, 243, 364. SO 222.
jomfrun . . . stälte sik swa, at alle vndradhe oppa
hcnna wiisdom, höwidzskhet, oc gudhelikhet Lg 3:
4. ärleka oc höffwidzlika os ställande oc regerande
LfK 135. ridderligha ban siik tha stälte RK 3: 1987.
ban . . . foldo sin fader oc moder till gästabudit.
oc stelte sigli ther wä]l Di 89. — Jfr be-,
lllll-ställa.
ställillg (-ar), f. [Jfr Mnt. steninge, /.]
ställning. 1) ställning, byggnadsställning, tha ban gik
wtaff kyrkiona tha kom een prest ok sagdhe, thu
skall maala . . . sancte anna oppa theen wenstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
