- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
570

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - svikliker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svikliker

570

svin

rädiskt el. trolöst siitt. j haffuen idher låtit
swik-liga dara JIK 2: 5903. the villen ... sa swikligo
stiälpa ib 9160. MB 2 : 268, 324. 2) svikligen,
med svek, på ett bedrägligt sätt. dragliande
swik-likä in til sik waar jngiäld SB 5: 377 (1344,
nyare afskr.). Bir 3 : 308. — med svek, med
falskhet. swnsom jak sagdhe jtidlianom som lieddis
suik-lica (fallaciter) raadh aff mik Bir 3: 228. symon
förstodh wäl at han alt swikliga (cum do/o) talade
mz honom MB 2: 267.

svikliker (suikliken. sweklig: -liga lf K
268. f. swiklik KL 193. swiklikin Bir 1: 275.
». swiklikit KL 324; Bir 3: 332. Swikeligt RK 3:
521l)j adj. [lsl. svikligr] 1) sviklig, svekfull,
försåtlig. swiklikit etir (fraudis venenum) Bir 3: 332. the
betänchto tha et swikeligt syniie hurw the skulle
marsken ofuer vlnne RK 2: 5211. 2) svekfull,
bedräglig. swiklik (deceptrix) oc lustogh giri KL 193.
heuisando . . . hänna hop vara thört ok swiklikit ib
324. wärldiiina snillo är swiklikin ok stingande Bir
1: 275. mz suiklicom fundom ib 2: 163. mz swiklicom
sötma ib 3: 291. — svekfull, falsk, fly lians swiklico
falsklikhet Bo 101. LfK 268. han glädz ... af
wärldiiina swikliko smeekningh Bir 1: 326. mz blidhwm
sötivni och swiklikom ordhwm Ber 159. han (d. v. s.
djäfvulen) är suiffliken Ml’ 1: 13. swiklika ok oiula
manna lygn Bir 1: 304. swikliko for radharin ib 362.
— Jfr osvikliker.

sviklikhet (-heet KL 156. swiklekhet Mr 2:
254. swiklighet Su 253. swekligheet MB 2: 203),
f. svekfullhet, svek. fullir mz allo swikliklieet KL
156. thit hierta iir fult mz swik oc swiklikhcth MB
1: 185. viste . . . thera ondzsko oc swiklikhet ib 2:
252. ib 251. wau diäfwllin lian mz sinne swiklikhet
Bir 1: 176. ib 98, 189. MB 2 : 203. Su 253. hiixadlio
the swiklikhetz (deceptionis) radli Bir 1: 251.

sviktj f. svigt; vikande, giva svikt(ina), gifva rika,
vika. han giffwcr swiktena ällir flyktena Spee. Virg.
s. 221 (enl. uppgift af Br. R. Geete).
svikt, se snikt.

sviktogher, adj. böjande sig för, eftergifvande
för, rättande sig efter (ngn), lydig, at tho them
lydli-oghe swiktogho oc hörughe warin Bir 5: 112.

svikul, adj. [Jfr Isl. svikall] svekfull, hwar iir
swikul vidher sin vin Su 422.
svinin, v. Jfr be-, for-svima.
svinii (swyrni: -ä Bi 6s), m. [/s/. svimi]
svim-ning, dvala, vanmakt, han fiol thaghar a iordhena
nidher ok längo thor ij swima la swa at han liwarto
hördhe älla sa Iv 3365. Va 25. Bi 68. bryth mith
hicrte i swime ligger MB 74. the fiollo i swime ib
23. Bi 90. nar han skal falla i dötzins swima Al 8638.
mangen lagdo tho tha j swima RK 2 : 4007.

svimilse (swymilse LB 7: i6s), n. pl. [Ä. Ban.
svimclsc. Mnt. swimelse] svimning, svindel, yrsel, for
lioffwd wärk oc swimilse LB 7: 34, ib 165, 199. Jfr
besvimilse.

svill (swiin), n. [M. svin] L. svin. alt thz som
klofna liawa klöwa, oc ey drypia, som äre swiin MB
1: 359. ther bion skilias fra sin wiisa äller et swiin
fra sina grise Al 18S2. swa giälda grise ganibla swina
ib 8402. GO 894. swa grympta grise äpto som gamwl

swin fyri ib 390. ib 1073. thz är onth at wänia the
swiin v aker som i äro w[än] ib 27. ib 733. fecto swino
är rat saale giwin ib 114. ä iir frwsin jordh for
othriff-110111 swinom ib 171. ey dughir kasta dyra stena for
swin ib 581. hwa sik blanda widh sadha honum äta
swiin ib 759. wlff gör saat swin ib 850. thz är onth
köra swarth swin owir swidhna ängia ib 968. gödha
tw swiin SB A’S 2: 357 (1411). drinkarn liulke som
liggia ok sölas j sinom oqwiimelica lusta, swa som
swin j triik pudz, liulka prophetan liknar vidh suin
Ml’ 1: 65. swinanna draf Bir 4: 313. ib 3: 19S. Al
4090, 4094, 4098, 4099, 4104, 4106, 4108, 411.9. SU A’S 2:
306 (1410), 700 (1413). TS 74, 77, 79. Lg 3 : 243. Jfr
gardh-, mar-, (»inn-, vil-svin. — svinn bos
(swiina boss), n. svinboss, under svin strödd hahn.
tagli swiina boss, oc lath vtlii een llthin possa LB 7: 56.
— Svilia draf, n. sviudraf, draf hvarmed svin födas.
radhir jak honum ... at han vare then sonen som sigx
aff j lästine at ban förlät swina draffwit (siKquas
por-corum) ok gik atir til sin fadliir swa ok ban förläte
värlz rikcdoma ok hodliir hulke som j äuerdhelica godha
thinga tilsyn äru swasom swina draff Bir 3: 354. ib 1:
353. — svina dödlier (swyna-), m. dödlig sjukdom
el. farsot bland svin, svinpest. for swyna dödh LB 7:
351. — svina fliisk, n. [lsl. svinaflcsk] svinkött, fläsk.
LB 7: 318. — svina foter, m. [Jfr lsl. svinfætr, m.
pl.] svinfot. stekta swina föthir LB 1: 96. — Svilia
liirdhc (swinahördlie), m. [lsl. svfnahirSir]
»itn-herde. twe swinahördlie taladbos widher Lg 3: 243.
skipadhe han swinabördban til konung ib 234. aff
swinaliördba sliikt ib. — Svina ho, m. svinho, ho
hvarur svin äta. hwi gaff thu biscoponom swina draff
af swinaho Bir 1: 353. — svilia istcr (-iister LB
7: 37, 287. -ysther ib 2: 50), n. sv ini s ter. fersth
swina iister LB 7: 37. ib 2: 50, 7: 287. Jfr
Svin-ister. — svina kiöt (-köt), n. svinkött. stekt
swina köt LB 3: 11, 21. eta suina köt ib 27. MB 2:
297, 298, 299. — SV’ÍIia klädhe, n.pl. kläder af
svinskinn. KL 334. — svilia klöf, /. svinklöf, klöf af
sådant utseende som svinens, the (djuren) liaffdbo
oppa swina klüff Al 8696. — svina likllilse, n.
svingestalt, svinskepnad, vardh konungin . . . vmskiptir i
swina likllilse Gr 289. — Svina lorter, m. svin/ort.
tag en swinalort LB 7: 236. ib 237. — svina lnaghi
(swyna-), m. svinmage, tak en warman swyna maga
LB 4: 354. — svilia pilter, m. svinherde, mötte ball
konunxins swinapilt Lg 3: 234. — Svina 1’Oglier
(swine-), m. [Sr. dial. svill råg] senråg. Jfr
Lundeqvist, Handbok i Sv. landtbr., 4 nj.pl., s. 350. viij spän
swino rog BtFII l: 338 (1463). — svina rygger
(swiine riigh), m. svinrygg. 1 fjerdingh swine riigb
llSll 19: 166 (1506). — Svilia skni’11, n. svinträck.
färst swina skarn LB 3: 166. — Svina SlllUgha, /.
L. — svina stia (-stiia), /. [Jfr Isl. svfnstf]
svinstiga, hon . . . solf i onno swina stiio Lg 1039.
thosso wärldin iir swa som fult hirda skiul älla
swina stia Bir 1: 400. — Svina Stighia,/. [Jfr
Mht. swlnstige] = svilia stia. Lg 805. Bir 3 : 352.

— svina stuva (-stowa), / = svina stia. Bil
805. — svina söl* (-Söör), m. svinträck. LB 7: 56.

— svina thriikker (swyna träkker), m.
svinträck. mz färskom swyna triik LB 4: 354. swina triik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free