Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sädhekorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sädliokorii
588
sägliu
(af ett visst mntt) utsås, koimis jac ... mik saalt
lialTua min achir . . . faiim spänna sccdhe SI) XS 1:
228 (1403, nyare afskr.). fyra thynia säädlic OS 23
(1360). al ta örtugha sädhe ib. siw tliyniä säädho ib.
at nokor bonde hawir thriggia tynia säädhe i mangom
byom ib. Styffe. Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s.
155 (urk. fr. 1358). DD 1: 30 (135S, nyare afskr.), 122
(116S); 3: 13 (1380, nyare afskr.), 220 (1484), 221 (1481).
5) slid, sädesvätska. karmantz natwra sädhe MB 1: 112.
vtan mantz siidhe ib 281. — Jfr akra-, ar-,
1’Ogll-sädlio. — siidllis iordll,/. siidesjord, jord som besås
cl. kan besås med säd. ther äruade (för ärnade) ban
mannom godha sädliis iordb alf gudhi som änkte vaxte
för a Bil 750. Jfr siidliiorilli. — siidllis korn
(sädhes-), n. sädeskorn, frö el. korn af nyt
sädesslag. thz iir ey moor liknaudo widh saimindena iin
. . . eth siidlics korn moth helan drossan LfK 125.
Jfr sädhekorn. — siiilliis krapter (sadhes-),
in. kraft att bära gröda, war herra gaff iordhinne
thou sädlies krapt. at alzskona griis trä oc frwkt
måtto framdelis wäxa aff henne MB 1: 58. — siidllis
mail, i», säninysman. en sädliis man vtgik at saa
sina siidh Ml’ 1: 84. ib 85. — siidllis roglier (sädis
roogher. sedis 1’OOgher), 111. sädtsråg,
utsädes-råg. om iiij lester siidis roogli FM 360 (1508). thcn
rogh i fiordh wextlie thcn doffwer iiithe tliel sädis
roogh ib. iij [2’/i] lester gamal sedis roogh ib. —
sii]iis skiippa, /. L. Jfr sädlieskiippa. — sii|iis
spandor, m. L. Jfr siijia spandor. — siidllis
tinie (sadis tyrne, säthäs time), m. 1)
såningstidf nnr jak älla mina arua thät förnämda goz
lösa wilia, tha skal thät lösas for säthäs tima SD
KS 1: 484 (1405). 2) tid då säden inbergas,
skördetid. sädis tymen (tempore messis) tilstundaiide MB 2: 9.
— Jfr siidiia time.
siidhekorn, i>, frö el. korn af ngt sädesslag;
sädesslag; växt som i ngt afs. har särsk. betydelse .för
menniskor el. djur. hon (jorden) skulle oc bära honum
nieonsain siidhekorn (Cod. A sädlic 132) swa som thorn
oc thistil MB 1: (Cod. B) 537. Jfr siillilis korn.
siidlielaild, ». = siättuugslaild. Styffe, Skand.
und. unionstiden, 2 uppl., s. 315 (urk. fr. 14S5). Jfr
Falkman, Om mått och vigt 1: 179; Thulin, Om
mantalet s. 85.
siilllieskiippn, f. såningsskäppa, såningskorg. MT
2: 52. Jfr sii]iis skiippa.
sädliiordii,/. L. Jfr sädliis iordli.
säf, ii. [lsl. sof] säf. hon är liik thy blomstre älla
säff (scirpo) som kallas swiirdon Bir 1: 392.
säf, ii. [.Si’. dial. säv. Mnt. seve] såll, sikt. tak
lagherbär oc stöt kleen oc sikta them ginom eth säff
LB 10: 7.
säilila (-ylla), f. [Jfr Mnt. sipolle. Lat. cæpula,
cæpulla] = liuslökerl barba jowis är säfylla . . .
oc hetir huslök LB 3: 143. sivdb gres soln hetir barba
iouis thz är säfilla ib 164; se Macer Floridus v. 739 f.;
jfr Franska joubarbe. Jfr sipul.
säflika, säflikliet, se siiifiika, siiiflikliet.
siigdil, f. = siiglin 1. en girugher gudhelika
snilles känneswen . . . wtlotadho konunga oc
fürnompt-oga manna sitgd oc diktan Su 223. Jfr gen-,
möte-siigdli.
sägliia, se sigliia.
säglil (säghel Al 8707. sägel HK 2: ans;.
säg-ell BSll 5: 502 (1512, på två st.). Sägil BK 2: 8475.
seghl: seghleth TM xn. segl: seglss Bsll 5:
96 (1506). segel TM xvii. seegel: -els BSll ö:
502 (1512). segeli RK 3: 3302. segllil Lg 3: 50.
sigel RK 3 : 3298; BSll 5: 303 (1508). sigill Fr
237l), ii. [lsl. segl] segel, the wundo säghl ok sighldu
swa FI 1971. Fr 2371. RK 2: 9062. BSII 5: 303 (150S).
tha skipith gör wp seghleth TM xn. sigh
skipmann-omen at the lätiu sköt (stryka) säglilin Bil 251. winli
standando siighle ib 579. siglde foresagde abote . . .
mz standaude segllil oc snarasta bör hem til änglaiidh
Lg 3: 50. tho fälte theress sägil RK 2: 8475. ib 3:
3298. i thet the skulle fälla theres sägell och löpa
theres wäiigh, linge the sco ith stort sägell söder i
swndhct BSII 5: 502 (1512). at kristoffer skulle strax
till seegels elfter the jakther ib. tha the ginge tiil
seglss BSII 5 : 96 (1506). the skyudadhe sik ... til
säghls FI 52. tho (vingarne) waro som annor säghel
stoor Al 8707. PM xvii. konungen hadhc xl sogcll
(d. v. s. fartyg) RK 3: 3302.
säghlsten (säghil steen, sighil sten:
-stenn-in Bir 1: io. siggil sten. siggilsten. sigelsteen.
sigilsteen LB 7: 159), m. [Fdan. sighælsten. Mnt.
segelstén] magnet, en man letande dyra stena fan en
siggil sten (magneten).) ok vplypte hau mz sinne egne
hand ... ok ledbe skipit ok styrdhc vm hau ok
mz honom til trygga hampn Bir 1: 400. swa som
siggilstenin draghir til sik iärnit ib. ib 10. ||öller
quiiinan een sigelsteen j sina band ta föder hon
sakte-liiga oc snarliiga LB 7: 277. ib 159. han . . . lotli
byggia eet mönstir, oc luth hwälfwa thz mz säghil
steen ST 139.
sägliltrii (säghilträ. siägl trä L.), n. [Jfr
lsl. siglutre] L. must. thz skip som hauir mist styrit
oc säghilträit Bir 2: 171. thz skip iin hauir
säghil-träit ib.
Siigilll, f. [lsl. sBgn] L. 1) det som säges,
utsaga, ord, yttrande, uttalande, tal. mz . . . wiisa manna
sägn (Cod. A sagliu 113) MB 1: (Cod. B) 536. wi
hürdoin aff thinna prophcta sägn (dictis) Bir l: 227. al
thingh sta äptir thiiiom vilia ok blifwa j thiiiom
ordli-0111 ok siign (in tuo verbo permanet) ib 76. aldrugh
manz sägn ä siäl lan osån GO 836. hwa sina bygning||
sätir äptir liwars mans sägn hon wardhir illa bygdh
ib 942. huru vilia ij nu tro värö säghn KL 396.
oppin-baras thäuna manna sägn ib 397. thässin idhur sägn
(sermo) iir ey sanno liik ib 382. är thänne säghnin
fals ok hadhuetilse ib 385. MB 2 : 377, 380, 391. komo
tho oppa en stad, hvilken siälin görla viste, vthaii
nokors nians sägbn (nemine narrante), visseliga vara
skärsla eldir Ansg 179. epter theres rnadh ordh oc
sogn BSll 4: 111 (1486). 2) yttrande (i en
rättsfråga el. i en sak som har rättslig betydelse);
utsaga, uppgift, äpter flera godhra manna vitne ok sägn
war thot stykke leiest ther fore gifuit ok änkte meer
SD KS 1: 30 (140|). — utlåtande (i en sak som
förhandlas mellan två parter), skiljedom, bestämmelse.
thot wil iac . . . äpter thera säghn . . . herra pälhar
porsa vidhcr läggia B i’II 1: 181 (1377). then fulnadhin
vil jac . . . anamma äpter thera fornempda säghn ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
