Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sänkia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänkia
595
särdelis
män . . . bad hu lata casta tliera bon ok sänkia jnnan
secanam ib 344. Bu 210. tbc stora kiister, som skole
senkncs (för senkies.) och fyllas med sten BSH 5:
290 (1508). the thungnsta byrdhe . . . ther siälina
sänk i r i fordömilse Bo 91. ängin läti ma os sänkia
(d. v. s. komma oss att ga till grund, störta oss i
förderf) Al 6122. 2) komma (mat) att sjunka el. (lätt)
glida ned? piper senkier (troligen för smälter; jfr
LB 7: S9) math j maga (vim digestivam stomachi
jecorisque jucabit) LB 2: C4. (sänckis trol.för sanckas:
tha sänckis til hopa oc für öghena wancka gorningha
och ordh begärilsa oc tancka Hl) 121.) — siinkia
sik, sänka sig, dränka sig. en liddaro . . . sprang j
watn ok wilde sänkia sik KL 50. — siinkia ntpr,
igenfylla, sänka, for ban tit som atcr war sänkt RK
2: 3116. Jfr atersiinkin. — siinkia nidlier, 1)
nedsänka, sänka ned i djupet, bildl. wrange lustin
sänkir nidhir skipit at thz skulle ey koma til
hels-onna liampn Bir 1: 37. — sänka, dränka, senkiit
them (barnen) nidlier j thonno cllfuenä Va 5. 2)
lata i grund förgås, förstöra, för än war herra sänkte
nidhcr (subverteret) sodomam .V/i 1:179. — Jfr ni[l
01"-sänkia. — Jfr gen-, i gen-, in-siinkin.
sänkia (-te, -ter. part. pret. syängter: -e FM
76 (1483, daniserande)), r. [Jfr Fnor. senktr, adj.}
sticka, brodera, casulaiu aurifrigiatam factam opore
plu-mario, quod wlgo dicitnr sænkth SI) 1: 656 (1285). eot
hnwuþlin. siinkt med gul. oc hwitom pärloin, þre
messu-särkyä, stola) oc bandlin, äru oc sänet mod gull vtan
pärlor ib 5: 563 (1346). Lg 222. j hwituni kliidhuin
som war sänkt mz gylturn corsum ok gimstonum (cui
gemmulæ aureæ et cruces erant intextce) Bil 282. the
kläde som mz silke, gull oc pcrlom äru rcdhaude,
ällir sänkiande Bir 5: 99. i [l] par syängto laglien
met kryning FM 76 (1483, daniserande). gifuer iak
til iomfrv maria altaro sokn altaret ni sänkta lystor
FH 6: 25 (l45l). ib 357 (1449). ban aat mz qwinnom
. . . han söniadhe oc sänkte mz thorn ST 412. —. Jfr
be-, in-siinkin.
siinkilse, n. pl.? Jfr nidliersiinkilse.
sänkning (-ar), f. genom i vattnet nedsänkta
stenar o. d. gjord afspärrning, fördämning, oloff
peder-son pa calmarna slot begynthe oprifwa voro
sänck-niiigher BSH 5 : 361 (1509). HSH 19: 70 (1505), 79
(1505).
sänkning, f. brodering. Bir 5: 98.
siinun, se siimia, v.
siin/, adv. [Ft!an. sænz] på en gång; samman,
förstärkande vid ålder, thu brodhor pliilippus
arri-dens tw thusand wikter alla säntz skal thu taka i
same stund aff gullith reent wäl thusand pund Al
10530. Jfr siin, sänder.
Säpjial, n.? [Fnor. sappel, seppol. Fdan. seppel.
Mnt. sappel. Ffranska chapel] krans, hon (a:
tliolu-modliz dygdh). . . prydhcs mz säppal af skiuanda rosom
Su 444.
sär (säär), adv. dat. af pron. refl. sik. Isl.
ser] L. 1) för sig, i sär, åtskils? blanzaflor hans
(Flores) syster iir; the äru swa liik tho the äru sär
(skilda personer? skiljaktiga, till utseendet skiljande
sig från hvarandra?) FI 905. 2) särskildt, hvar för
sig, tha iak biudhcr thorn allom siiär saman koma ij en
skara Al 1212. — enskildt? skal thu han bidliia om
or-loff säär thz iak ma mz hans minno fölghia thik heem
Al 8070 (möjl. att föra till 4). 3) på ett sätt som
innebär ett afskiljande från andra, på ett af stickande sätt, i
olikhet, thu balder thina sidher säär fore alla them nw
lifvande är Al 5939. 4) särskildt, specielt, framför
allt. iak vnto . . . hänne siälfuer säär for alla the
ther inne är FI 1618. konung niagnus haffde han swa
kär for andra riddara synderlika säär swa som han
aldra bezst formatte aff alla the mon ther ban atto
RK 1: 1003. ban war them allom iiimkär älzskadho
ey eu fore annan säär Al 4918. ib 6550, 7713, 10002.
fore alt thz folk ij wiirlino är the nadher hafwa
nia-ccdones säär ib 858. han lot iordha poruni ther
rikelika fore allom säär ib 5412. — särskildt, framfor
allt, i första rummet, i synnerhet, the syrgdho alle
ij hans här iw macedones först ok säär Al 2560. —
särskildt, specielt, enkannerligen, i synnerhet? tho
hafdho haar a kroppin säär hafdho haar a alt lifwith
mäd|ler skapath som andra strwz fiädher Al 5592.
särdelis (särdeles, särdeels Lg 1027), adv.
och adj. [Fnur. scrdeilis] L. A) adv. 1)
särskildt, för sig, för sig själf, swa som tho lätho
mädh-an the värö allo saman swa lät sidhan hwar särdelis
Bil 879. wardher adam särdelis opstanda, oc särdelis
ewa MB 1: 89. han . . . latcr redha bordh oc skipar
särdelis alla infödda män, oc widh annath bordhit
sina brödher ib 246. han . . . löne sordclis hwariom
thera VKR 32. göri serdolis räkinseap aff hwario thy
widh sik ib 40 (sordelis kan här föras till B 2). giwuin
wi klostrenu ... all var go[iz. oc hwart perrä
särdelis SD 5: 562 (1346). alla tliässa . . . articulos ok
hwar thera särdelis wm sik lofuar jac . . . fasta
. . . athalda ib KS 1: 172 (1402, gammal afskr.). —
på elt särskildt sätt. än tho at wi thiinkiom han
(0: waar herra) wara särdelis witran, särdelis
godli-an, oc särdelis wäldoghan, tha är tho alt et mz
bonum MB 1: 78. 2) » afsöndring, i afskildhet,
på afstånd, i olikhet, thu hafwer thit liwerne wilt
särdolis fra alle wärline skilt Al 5938. 3) på ett
sätt som innebär elt undantag, på ett särskildt el.
specielt sätt, särskildt, specielt, vtan särdeles ban nyute
konungs liaji SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). vtan
han nyuto särdeles konungs naþ ib. vtan han nyto
särdolis wor naad at IilEG (red. A) 57. ib (red. B)
62. EG 66, 67 . 4) särskildt, specielt, i synnerhet,
framför allt. Iängo si]ian rom var cristet hiöldo þe
cristne värö lie]ina hoghtiþis siþi ok särdeles hänna
höghtip Bu 9. j aduentinne . . . fäste hwar eptir
confcssoris genoralis . . . raadli. sordelis the som taka
wilia ihcsu christi lichaina VKR 16. at tliu ey
blygdh-is at hadhueta odödhelicom varom gudhom oc särdelis
gudhunne arthemidi Gr 274. KL 374. Bir 2: 258, 3:
268. hon hafdho thry ond thing särdeles ib 68. var
särdeles (præcipue) atuaktol vm fatikt folk ib 2: 335.
5) företrädesvis, hälst, tag en swinalort sordelis af
een wilbasse LB 7: 236. B) adj. 1) som ngn
har för sig själf; särskild, egen. konungin andwordbe
ey sina döma älla styrsl them som han vet vara
gir-ugha ällir älska sina särdelis fordela Bir 3 : 308.
ögx-stenin hawer ängin särdelis lit (Cod. B särlikiu 534)
MB 1: 80. hafdhe theiine attunda daghiii thera äpt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
