Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sässi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siissi
587
siissi, m. L.
siit (aäät. gen. sättär, se ssättn. sätta MB 1:
354, 393; R K 1: 3413. pl. -ir), /. [/s/. sætt] L. 1)
fred, fredligt el. fridsamt förhållande, vänskap, alla
illern inga, som hindra måtto godhan fridh oc säiitmällan
gudh oc manna MB 1: 441. lät han sin swäär heem til
siin fara mz fridhi oc säät ib 327. swäria the odha liwar
androm owcr fridh oc säät ib 211. herrane styrkto friidh
ok sät RK 1: 2020. tha stood rikit vtan wanda mz fridh
oc nåde ok med säät ib 1280. 2) öfverenskommelse,
aftal, siidhan laban thäktis swa wäl tliässa säät MB 1:
223. — förbund, the sworo badlio ther oc fästo säät sik
i niällan MB 1: 199. thottc os radhelikt at sätia
stadlie-lika säät mällan os mz cdhom ib 211. mz thik wil
iak (d. v. s. Gud) binda säät (punam fädus) ib 168.
skal iak stadhga . . . mina stadlilika säät ti) idlicr
oc idlira affkömd ib 173. ib 186. mz houum skal iak
halda mina säät oc lowan ib 188. mina lowan oc säät
skal iak halda widli ysaac ib. war herra . . . mintis
tlio säät (fæderis) som han giordhe mz abraham
ysaac oc iacob ib 280. jak skal ga til sätta (inibo
pactum) oc fölgllia idher ib 354. scrifwa all thässc
ordh, soui iak biwdher mz sät widh thik, oc widli
th it folk (’juihus el tecum et cum Israel pepigi fædus)
ib. ib 464. ledh tlicm til mills liws döra, thz är sätta
hws (tabernaculi fæderis) kallath ib 393. jak giordhe
sät (pepigi fædus) mz minom öglion at iak sculde ey
tänkia a iornfru MP 1: 299. Ber 82, 234. 3) fred,
förlikning. karl scalle kesare gaff haiiom sina dottor til
sät Bil 758. the villo liaffuat til säät 11K 1: 257.
the taladho til sätta ib 3413. the gänga vuder sätiua
MB 1: 228. tho män sum i manwättnin äru mugho
full wappn liawa sik till wärn, än the williä böten
(för böter) biudha ok brwt sijn bäträ, till th&s ok
(för at) the wtfäster äru ok borghadhä, sätt (för
sätter ss läses i en annan afskr.) bundne ok osämio
aflaghdhe SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). soui säät
hafdho giort mz siuont brodhir bana KL 41. andre
wpwäkkias sent til wredhe och böghias sent til sät
Ber 108. — försoning, tha matte . . . euskyns offer
göra syndogx mantz säät mz gudlii MB 1: 470. han
(Kristus) är propiciatoriuin, som thydher säät oc
miskund thy at han är säät oc miskund fore wara synder
ib 493. 4) tillfredsställandeware thz fiärren aff
waroni hugh at wi wäntom änkte barn magha födhas
vtan lostans sät MB 1: ill. — Jfr o-, SftlU-, siiilva-,
svika-siit. — siittargiir|i, f. L.
sät, n. Jfr solsiit.
siit (sätt), n. ocli (i bel. 3 äfven) m. [Fdan. sæt.
Milt. set, sette. Jfr ock Mnt. gesette, äfvensom Mnt.
sede] 1) lag? walerius skriuar tätta sät ath
caleri-cus satte tolken rät ath huilken man som giorde hoor
. . . han skulle baadon sin ögon mista MD (S) 234.
2) ordning, inrättning, sätt, alla olagher och all orett
skickade iag till bätre sätt It K 1: (Yngre red. af
LRK) s. 257. the lagh som ware orätt them lagade
iag till bätre sätt ib s. 284. 3) sed, sätt. haffwe
thee faath eth got sät, at thee tliera siig nw som
daunesweiia i alle motto BSII 5: 141 (1507). agwnd
haffuer mz siig en ondheii sätt hon will ey skona
sin eghen ätt BK 1: (Yngre red, af LRK) s. 266.
hade iag för sätt mz brotlegom hålla full skarpan
rätt ib s. 273. altiid war och thz myn siltt gerna skippa
hwariom lagh oc rätt ib 3: (sista forts.) 5831.
Slita, f. [lsl. seta] L. 1) sittande, i sätu ok
gängo KS 53 (134, 57). 2) vistelse, nar han hawir
rolica säto (residentiam quidam) j sinom gardh liir
3: 305. 3) säte, sittplats, plats, uppå tho a|ldra
stoolnnna och säthor TK 271. 4) boning, sidhau
flutto abram sina siito (tabernaculum) MB 1: 180. —
Jfr a-, borrtli-, en-, he|iers-, lins-, qvar-sata.
— siitufolk, n. inhysesfolk? paupcribus, dictis
sätu-folk SD G: 65 (i348). — siit» garmer
(sätho-gardher. sätagardher. sätegardher: -gardh
Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 287 (urk.
fr. 1508J; -gardhen Fil 5: 84 (14S2). sätegarder.
säthegardher. sätthegarder), m. L. gård
hvarest ni/» (särsk. frälseman) har sitt säte el. bor;
frälsemans gård hvilken (egentl, och i regeln ss
bebodd af egaren) åtnjuter fullkomlig frihet från
utskylder till kronan, sätesgård, säteri. Jfr Styß’e,
BSII 3: CCXXXVII; Hildebrand, Svenska
statsförfattningens liist. utveckling s. 168 f. riddariu for ... til
annan sill sätu gardh KL 73. somlica (af de
fri-köpta gossarne) sände han (Ansgarius) til sin
sätu-gardli (cellam) thurholt Ansg 199. bran lians
(riddarens) säthognrdher alf wadha eldh JP 98. ee hwar
hon war stadlilika j sinom sätugardhum Lg 3: 512. a
ekholt, minom sätugardh SI) XS 2: 287 (1410; urk.
utf. af riddaren Sten Uusson). at iak . . . liaffuir . . .
vntli och vplatith ... en sätwgaard som liotir
aspanäs ... watzsteno elostre BYII 1: 263 (1461). Styfe,
Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s, 227 (urk. fr.
1485,), 287 (urk. fr. 1508J. liaffue the opbrent badhe
myno s&tthegarde oc bortagit alt tliet jag indsath
liado lioss böndorne BSII 5: 442 (1511; bref fr.
riddaren Ture Jönsson), thot iac (Laurens Xiklisson) giwit
liawur mina kära hustru, jngeborgh, her clawus
fläm-ingx dotther, til heder oc hindisdax gawor . . . thette
mith goz, som man kallar wthhauiar, swa som nu
sätagaardh är FM 40 (1420). keunes iak haquon
jo-ansson kanecli j aho . . . mich liafua . . . oplathit
. . . pether knvtzson . . . myns fadhers sätliegardli
. . . kalladhen engebyy Fil 3: 142 (1449). ib 5: 84
(1482). schal engeu niacht liaffua at leggia konungz
fo-derhesta ... til the gode mäns landbo, som liggia widh
theras sätegarda OS 56 (1474). — residens, thz war
pori sitta gardh Al 4563. — boning, faruni hädhan
aff thässum sätugardhum Bil 311. — sütuuiimd
(-ne[m]pd), /. fortfarande el. permanent nämd? wi
xii som i sätuue[m]pdin sitia BSII 3: 283 (1470). —
Siitu Stuva, f. boningshus, thry örisland iordh . . .
meth eenne sätu stufuo oc enne koornladhu SV XS
2: 47 (1408). — siitu sven (säthe-), >». [Ftur.
setusveinn] i en stormans tjenst anställd vapenför man
som bor på särskild gård och åtnjuter
Jrälserättig-heter t Jfr Fritzner, 2 uppl., 3: 222; Hertzberg,
Norges Gamle Love 5: 551; Daae, (Norsk) Ilist. Tidskr.
3 R. 1: 1 f. hans (biskop Henriks) satwsweua (för
sätw-) oc andhro som nw haffiio sagtli fängc.lsse BSII
4: 227 (1497, gammal afskr.). är jach nw kommen
lilit till vastena med mith egith daglige folk och tho
verdigste verdige fäders bispernes folk aff vplandh,
her forbidandes och forwacthendis menigo frälsith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
