- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
605

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sökian ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sökian

605

söm a

5407. 7) söka, utsöka, thz a giptämafirin aökia
SR 52. iingin bor|ie sakta iillä sökia firi hözlum ib
57. — refl. siikias, söka hvarandra, uppsöka
hvarandra. ii sökias sälike GO 694. — sökia fram, rycka
fram. hynar sökte fast fram Di 185. ib 1S4. — sökia
til, rycka fram. jonatas . . . sökto til mz sino folko
MB 2: 263. — anfalla, göra anfall, the sökte tiil
alle i sändher RK 3: 2280. — Jfr tilsökia. — sökia
uildail, under flykt begifva sig till, taga sin tillflykt
till. the sökto wndan mång hemmelig rwm Va 33. —
sökia ||J), uppsöka, modheren sökte vp han Lg 3;
249. lop haghen ok söcth (för söcthe) op eldh Di 254.
Jfr upsökia. — Jfr bo-, for-, fri})-, lagh-, of-,
ut-sökia samt saksökiando, osotter.
SÖkian, f. sökande. FI 943.
sökiare (sökare, se saksökiare), m. besökare.
biscopin . . . skal wara swa systrana som brödhrenna
fadher oc sökiaro (visitator) oc domare Bir 4: 38.
VKR si. MB 2: 2S9. Jfr saksökiare.

sökilsc, n., vanl. pl., och f. sökande, besökande;
i relig. mening, af idlikelicom gudhelicom sökilsom
(ex frequenti visitatione) Bo 20. at hon fnar
brudli-gommans sökilso ib 116. nar han ingöt j thina limi
sins sökilsa sötnia Bir 1: 390. han (Gad) . . . hafftier
sögt sit folk mz helghe sökilso Lg 3: 3. sökilsens
oc nadhenna time Su 84. aff tliolka thins sökilses
omskiffte ib ill. önipnot gudz sökilso äller
närwar-ilse iir ey tik swa nyttog . . . swa som huar ön
drölfuilse ib 171. naar thu wilt tiggia tik gudliz
iiadh oc thäs hälga andha sökilse i tith hiärta V.\rB
11. Gr 300. Bir 2: 75, 3 : 32, 431, 4: 128. Ber 4. Su
106, 112, 393. i sökilsinna tima skal lian os styra Bo
256. j dödzins sökilse Ml’ 1: 48. — besök, för . . .
the hälgha sökilse thu giordlie thiniie käraste modlier
oc derom thinoin enkannelikom wenom VNB 27. —
Jfr tilsökilse. — sökilsa tillie, m. tid för sökande
el. besökande, i rélig. mening, ty at thu (Jerusalem)
kendc ey . . . thin sökilsa thima (tempus visitationis
tuæ) MP 1: 246. — tid för besök, tid dà ngn gör
besök. skipadho the quämelica sina sökilsa tima KL 324.

sökning (-nig-h Su 114; Lg 3: 59s), /. 1)
sökande, mädlian thu daghlika söker, oc englia gläd Ii i
iindlior, äptlicr thina sökningh Su 16. ib 114. 2)
tillströmning, uiykyn söknigh Lg 3: 598. — Jfr for-,
hein-, lag-ha-, til-, tliing-, up-sökning’.

Söl, adj. [Jfr Mht. sal och Mnt. sol|eil] smutsig,
oren; liderlig. messaliiia . . . war miok söl Bil 305.

söla (syla. im/f. -adhe. part. pret. n. söölt ST
183), t’. [Mnt. solon] smutsa. 1) vältra (i ngt
som-smutsar el. färgar), doppa, är withandis atli the
för-scriffna materia ma smältas samman pa oldonom j eiiom
kätil, oc göras en pwngli fwller mz groffth bysso
pwl-wer, oc sidban wändas oc sölas offta j the
bländnyng-eniie som är smälth j kätillenom PM 6. 2) besmitta,
oskära, at jak skulle smittas oc sylas (fædari) aff
prcstins orenlikhet Bir 2: 114. — söla sik,
nedsmutsa sig, vältra sig i smuts, tha komo diäfta i
oren-asta swino ]iiknilsom. oc söladho sik mällan thera
lustandis af thera fanytto talan KL 224. — vältra
sig (i dy el. i ngt som smutsar el. färgar), for ban
aff sinä cläder oc sölado sik all i ormens blod Di 124.
— bildl. swa haffwir iak allan min aldir . . . söölt

mik vsal j syndanna graff ST 183. — refl. sölas,
söta sig, vältra sig (i smuts el. dy), eg. och bildl.
the äru . . . vani sölas i synda tliräkkenoni (assue/i
svnt sordibus) Bir 4: 123. hulke som liggia ok sölas j
sinom oqwäinelica lusta, swa som swin j träk pudz
MP 1: 65. swa söladhis olofornes ib.

söla, /. [Jfr Mht. sol, solo] dypöl, gyttjigt, el.
smutsigt tillhåll (for svin), gör thorn hälgha anda
liärbärghe i thik mz renom ronlek ok ey swina sölo
alin röfwara skywl Sn 42S.

solf, sölver, se silf, silver.

sölg;hia, se sylgliia.

söm (sööm), n. [Jfr hl. saumr, m.] spik, nubb;
särsk. spik som fäster hästsko vid lufven, söm,
häst-skosöm. slog han et söm (nagla) mz stor klokskap
Di 45. storhingesta skoo ok söm in nicdh GS 51. for
een hest om xl mark mz lians eghin skoo ok sööm
vj öre. for en hest om xvj mark mz sijii eghin
sööm con halff mark. for een lithen klippare mz
hans eghin skoo ok sööm iij öre SO 73. Jfr lliist-

skosöm.

sönia (-ar, -adhe, -adher), v. [IsI. sauma]
sömma, sy. världinna frw sömadho oc spän for legho
Bo 14. han aat mz qwinnom . . . han söinadhe oc
sänkte mz thorn ST 412. hon . . . spalt kleiinsta klädhe.
oc sömadho KL 314. ban bödli hanom . . . atir
vp-riua siin klädhe at söma ib 201. the systra som kunno
skära oc sönia brödhra ällir systra kläde Bir 5: 81.
ib 102. hwilkin som söniar sko swa atli j [l] styk
synis bartli SO 20. tog wildefer sit biörn skin oc lot
thz söina om kring sig Di 107. maria magdalena
söm-adhe kors a thera härdha Bil 268. sände lian
kon-ungxlikin klädhe söm.idli mz silko Gr 286. II duka
sömadha SJ) 4: 710 (1340?). iij oc xx söinmet
bancko-dynor FM 76 (1483, daniserande). liafdho sat fra sik
gudz likarna j cnom sömadhoni budlik aff forgyltoni
thradhum KL 26. — fastsy. j the krono skiilu sömas
fäm litln stykko aff rödlio kliidlio Bir i: 11. hättan
wari sömat widh kwffuolen ib 24. — söma ftter,
oter sy i hop. a hunna väghua som suima sömado
atir hans har(klädhe) Bil 788. Bir 4: 126. SöinS
väl atir vndena Uästläked. i AS 136. LB 2: 68.
Jfr atersöma. — söina saman, sy samman, the
. . . sömadho saman löff aff (iko trä MB 1: 160.
Jfr samansöma. — Jfr in-, til-söma saml
osöm-a (lli er.

söma (pres. sömir. sämer KS 35 (rø, 37). sömr
ib (91,3»), 39 (102, 42). söme. im/f. sömde.
sömp-de), v. [hl. sæma. Jfr Sv. dial. siima, samma] 1)
förläna fägring el. förträfflighet at, pryda, smycka,
utstyra, war herra kliidhc oc sömpde sit hnndawärk
MB 1: 61. 2) anstd, passa, tillkomma, med ack.
el. dat. giiiin liälghom benoni nokot ärlekt rum som
|iöni söme Bu 167. snarnr sik offra Jiöin lof. som lofs
offor söme iliesu christo ib 503. thik wngom mail söme
(hardhare stridh) Bil 410. th it hws min herra sömir
fäghriud MB 1: 150. sömpde bonum ey swa fwl oc
oreen gärning ib 111. the pina sömde honom väl KL
250. bad detzleff sin moder oc sin fader redä sig
wiill wt ... oc had hielpä sig mz hiista liarnisk oc
kliidä som hanum wäl| sömde Li 91. konung atilius
galf crimilla saa mykit silff henne sümdho ib 236. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free