Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tit
660
tiiildrn
2: 140 (1409). SGG 131. RK 3: 4021. — tisdags
aptan (tysdagx apton), wi. tisdagsafton. om
tysdagx aptonen SGG 132.
tit, se tidher.
titil, »i. [Mnt. tittel. Jfr Isl. titull] punkt, ey iir
en titi! (titella) j hymerike hulkin ey är j
gudhdome-nom ok vm han skipadhir ok fore scdhir bir 1: 249.
titillin är glosadha ordha fulkonipnilse ib.
tiujier (Jnu]ier), n. L.
tiiifer fii, »i. L.
tiufer liiil (piuper hell), »«. L.
tiiiper liiister, m. L.
tiudlierlöt (tyudher-), f.l [Jfr A. tjoderbcite]
betesmark för tjudrade kreatur? i qwärnestadh mct
tyudherlöte Fil 4: 75 (1460).
tiujier staki ({riuper-. tioner-), m. L.
tindra (Jjiu]jra. tiopra), v. L.
tiujiran (JriuJiran), /. L.
ting.’ ».? tuggande, timon, ällir stundhiu, thäs
hälgasta anamilsins oc andelika tiugsins (af utg.
insatt i st. f. handskriftens tingsins; spiritualis
masti-cationis) Su 301.
tiiigga (part. pres. tyuggende VOL xiv), r.
[Isl. tyggva] tugga, tyuggende, manducans VGL XIV.
Jfr tngga.
tiugli (tyugh), n. L.
tiuglia (thyugha: iärnthyughum ST 256.
tywga: järn tywgor LfK 221. thyufwa:
iärn-thyufwor ST 99),/. (Isl. tjiiga] ljuga, tjufva. godli
ware tiwgha ok haffdho hon twå grena GO 43. thu
skalt stundom koma mz tiwgho ok ey altidh inz riwo
ib 331. Jfr eld-, iiirn-tinva. — tiughuskäg
(tiuguskiäg. tiwffueskeg)) n. [Isl. tjüguskeg]
klufvet skägg, ss tillnamn, svcn tiuguskiäg VGL 1 C.
swcn tiwffueskeg HK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273.
tiiigher (tigher), m. L.
tiiighn (tiugho. tynghu SD 5: 565 (1346).
thyughu ST 9. thyugho ib 37. tiughi L.
tiw-ghiw SD AS 2: 229 (1409). tyghu L. tiugh i.),
räkn. [/s/. tjogo (enst.). Jfr Isl. tuttugu] L. tjugu, j
thyugho aar ST 37. thiughu markiir penningä SD S:
293 (1344). ib 565 (1346), AS 2: 229 (1409). tiwghu mark
gull FI 283. tiwghu march silff ib 285. tiwghu päll
ib 284. tiwghu mantia ib 286. tiwghu kiortla ib 287.
egea[s] bii[) enom maune ok tiughu bära han Bu 140.
a sax ok tiugu arom ib 204. fam aar ok tiughu ib 99.
tu aar oc tiughu KL 273. för än han är film aara
oc tiwghu VKR 78. iipter siw dagha oc tiwghu thässa
maanatzseus MB 1: 171. tiughu oc fyre osmunda lf A
137. the walo wel fyra oc thyughu thusand ST 9.
han sänder tholka tiwghu här dighort större än iak
iir Fr 787. — i förbindelse med ett ordningstal. siätta
dagbin oc tiughu i septcmbri manadhe Gr 289. siunda
dagliin oc tiugho i samma manadhenom ib. fämpta
aarit oc tiwghu Bir 4: 35. oppa tho första oc tiughu
bladhino VKR 56.
tiugliunde (tiughonde. thiwghende VKR 78.
thywndhe SD AS l: 95 (i402). tiwande Su 3oe.
tyuwende BSII 2:47 (1397)), räkn. L. tjugonde, j sino
tiughonda aarö var han fulkompnin j viixt ok j styrk
Bir 2: 135. thiwghende capituluin VKR IS. Su 306.
nosta maiiodaghin äpter tiwghunda dagli jula SD AS
1: 95 (1402). nägistha niandaghin äpter thywndhcdaghe
jwla ib. ib 6 (1401). BSII 2: 47 (1397). om tiwgundha
dagh j westeras mütha RK 2: 4168.
tiiild (tiald Bu 508; lv 2008 (i rimsl.). tiäl Gr
270; Fr 459, 463, 2936, 2961; MB 2: 10, 168, 230. thiäl
Bir 4: 68. tiäll Di 189. tiell ib 141. med art.
tiäld-ith: a tiäldith MB 1: 495. tiällit ib is9; MB 2: 174.
tiallit Di 189. dat. thielde Bil sot. thielle ST 95.
pl. dat. tiäldum Mit 1: 164. tiäldom ib 421, 496,
498. tiällom ib 495), n. [Isl. tjald] 1) hölje,
omhölje, öfverdrag, hwsith war owan thäkt mz thrässkyns
tiällom et war aff skinnom litadhom mz iacincto . . .
oc aniiath war mz rödhlitadhom wädliur skinnom thridbi
a tiäldith war aff hardwk MB 1: 495. waro tbässe tw
tiäld swa wiidh som hwsith war owan ib. ib 496. Bir 4:
68. — förlät, the . . . vphängdo velaniina kirkionna tiäl
MB 2: 230. — sparlakan, hon . . , uidhertogh lians tiäl
(connpeum) aff stodhena, oc swepto ther vty hans dödha
k rop MB 2: 168. ib 174. — Jfr a-, liar-, niyggo-tiäld.
2) tjäll, tält. meuni tiæld SD 5 : 572 (1346); mö/7, all föra
till 1. theiiiie fan första manna at göra tiäld oc fara
owor landen oc bo i tiäldum MB 1: 164. julianus la
j sino thielde midwäght j romara herskapi maght Bil
602. ST 95. ber är slagit et pawlun vtan for slottit
... oc ther star et annat tiell oc är röt .. . thz
tridia tioll är grönt, än standa ther tw tiell oc tho
äre hade hwit oc gwll knappa vpa. jak wcntar at
ängen haffuer seet kosteligara pawlun 1 i 141. ib 189.
MB 1: 421, 498. lv 2008. inauricius ok hans cumpana ...
satto sin tiald ... a vänasto ängli Bu 508. Al 9407. MB
1: 315, 384, 423, 424. j them stadciiom, hwar j vpsäthiu
edher tiäl ib 2: 10. ban . . . lagdho sin tiäl ok
bodha-läghe när flodh som lupus lietir Gr 270. j them stadh
varo viina äughia ok gröna, som sanctus sighfridus
lät siin thiäld sia Bil 845. han slo sit tiäld oppa en
plan Al 9289. MB 1: 385. Fr 459, 463, 2729, 2936, 2961.
at tho riwa siin tiäld MB 1: 315. ib 388, 389. — Jfr
knap-, land-, lands-, läng-, skytta-tiäld. —
tiiilda hög!itidli(tiälda höghtiidh. tiftlla
högh-tiidh), /. löf hyddohögtid, thridhi höghtiidh aff thenna
thrim sitvuda manadhins höghtidhom kalladhis
ceno-phegia, thz är at sighia tiälda höghtidher oc thera hwsa
som män magho föra mz sik om landin MB 1: 498. mz
tiälla oc bodhastadha höghtiidh ib 500. mz tiälda
höghtiidh oc bodhastadha ib. — tiiilda porter (tiälla-),
ra. lägerport. stodh moyses i tiälla portill (in porta
castrorum) MB 1: 346. — tiällls stadlier
(tiälz-atadher), m. — tiiildstadlier. hurw han .. .
wiiste them wiigh oc tiälzstadh MB 1: 402.
tiiilda (tialda L. tiälla. -adhe), v. [/»/. tjalda]
L. tälta, slå tält. j stadhen hwar almoghon tiällade
(castrametati sunt) MB 2: 10.
tiiildra (tialdra L. teldra), /. [.?V. di al. [-tjäll-ra]-] {+tjäll-
ra]+} L. råmärke, gränssten, i latiniserad form. gangam
. . . iucruut ... a meridie ab amue eslo incipieiites
ubi prima teldra posita est. & sic dc teldra in teldram
SD 1: 217 (1225). sccundum istaui gangam teldras
lo-cari t haga incidi precepimus ib. — tiiildrn brut,
n. L. — tiiildrn byrdh, /. L. — tiiildro
stadlier, m. ställe för råmärke el. gränssten, innan thesso
ramerko oc tiäldro stitdher SD 2: 654 (öfvers.). —
tiiildrn sten, m. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
