Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tunga
tunna
sötan älscogha ihesu christi Bu 25. min tunga scal
vp-liöghia thina riituiso MP 1: 269. skal . . . huar tunga
vidhirga at var herra iliesus christus är j gudz fadliirs
iiro ib. hwat liälzst liakor twnga kan Iller aff sighia
LfK 125. alla .. . hwiissa sina twngher til at banna ib
121. om hon ey atenast sigher mz twugonno, wtan
äin-wiil thro, aff innarsta hiärta, sik wara ... minne wärdh,
iin nakra andra Bir 5:17. onda twngor ärä nog till l i 36.
mail skal egli hàua twå tuuggor i een mun GO 83. ä iir
sötgärn tunga j hwars nianz liöösc ib 321. göth är sinne
tungo styra ib 551. ib 637, 680. — tunga, oxtunga (ss
maträtt), ban scal sin kost holda . . . mz . . . twå
skynkar, twå twngar, twå inetworster SO 80. i.x
twng-er HSH 19: 166 (1506). — Jfr diiivuls-, draka-, elda-,
elds-, geta-, liiorta-, linnda-, yxna-tunga. 2)
tungornal, språk, han .. . vndistar alla tungor ok talar
Bu 201. cristoforus for pä]ian tel eet annat land ok stap.
som han ciinnc eigh tungo. ok uar nat ok dagli a bönom.
at guj) gauo hanom tala ok vndistaiida lan/, tungo ib 49y.
at the talado aldra banda maal ok aldra handa thungo
(ut omnium gentium linguis loquerentur) Bir 1: 199.
|iwar therit liördhe aposlana tala the tungo ok thz maal
som liino värö födde mz KL 133. the . . . tilburdho at
tala i vmskiptelikom tungom ib. vi hürom thorn tala
guz höghelik thing j varom tungom ok mz varä
modhor nialc ib. som für lasu alt ok sungu a iudlia tuiigu
Bil 378. lieth ban nero nequani som tydher wandwätcr
... a göscu tliungu (af smart liand ändradt till
a waait maal) ib 307. tha . . . een sånger wäl
dikt-adhor a swonska tungo, ward||er |lutter oc tliydder
a rytza tungo tha gitcr mail ey tho same ordh lakt
til lika a andra tungo, som für fiöllo wäl sainan
MB 1: 319. som bibliam wiiude aff hebreiske tungo
oc til latino eller gretzsko ib. a waara tungo ib.
eufemia drötning ... lät thässa bokeiia vända . . .
aff valske tungo ok a vart maal I v 5745. nu är hon
(boken) . . . giordh til rima ... aff thyzko ok ij
swiiuska tungä Fr 3207. kwniie ey thou hälga herraii
tyska twngho ällar tyst maal Lg 3: 161. Bil 226. MB
1: 69, 208, 2o9, 429, (Cod. B) 553, 2: 344. MP 1: 167.
Al 9612, 9616. — språk, språkområde, (sammanfattning
of) menniskor som tala ett språk, folk, land. ball hawir
een stadh som är världiu j hulkom siutighi tungo
(lingvæ) äru suasom siutighi herradöme oc j liuarie
tnngono iir een mins sons vin thy at iingin är tho
tunga j hulke ä finnas nakro mins sons vint Bir 3: 82.
J’i 280. ban wän alla ogipto tungo Al 1731. ouer alt
valand h ok alla tytzsko tungona Lg 3: 562. —
Jfr latins-, ryza-tunga. 8) twigformig el.
långsträckt yta; smal landsträcka mellan två
vattendrag! i ortnamn, tungo Styffe, Skand. und.
unionstiden, 2 uppl., s. 118 (urk. fr. 1426,). jn
tungolund-iiiii SI) 5: 529 (1346). — vik. vphoffwit til thän
dolen fran höghlietheiinc, beskasta haffsens, oc aff
thäs twngo (lingua) som wiindis til swdher MB 2:
4i. haffsens twnga ib. ib 49. — tnngo Iland
(tunga-bandh. tunga baandh Lg 3 : 385), n. tung.
band, tunghäfta, det som vållar oförmåga ott tala.
lians tungo band löstos och ban taladho rätlica MP
1: 262. hans tungo baudh losnndho ib 268. tungo
bandbit lüstis ib 269. lossadhis strax hennes
tuiiga-bandh Lg 3: 361. ib 385. — tungo byld (-böld.
-böldh), f. tungböld. for twngo byldh LB 2: 4r,.
dogber hon (malört) fore thungo böldh ib 4: 350. ib
7: 70. tlier aff ward||er . . . tungho böld ib 5 : 292.
—■ tllllgo fulder, adj. [Fdan. tungofuld]
pratsjuk. tungofwl (linguosa) iomfru är folsk Ber 104. —
grälsjuk. kifua ey älla träth mz tiingofulloni
(lin-guato) man MP 1: 107. LfK 207. — tungo gal
(twngo gaal){ n.t [Jfr gallé, m. Isl. galli] fel
el. värk i tungan, tliwa (näml. ådror) liggia wnder
tynningana them skal man lat.ha |fore thanna wärk ok
twngo gaal LB 2: 63. — tungo lagli (twngha-),
n. tungomål, språk, pa allas thera maal oc twngha
lagli MB 2: 181. ib 192. — tllllgo 1ÖS (tunga-),
adj. [Isl. tuuguhuiss] saknande tunga, utan tunga. LfK
279. — tungo mal (twngo maal. twngomaall.
tungamal. tungamaal), n. [1>. fungemaal] L.
tungomål, språk, fingo apostoli alla twngo maal tala
oc forstanda Bil 226. MP 1: 167, 2: 30. Lg 225. the
åtskildes j tungamalen PK 220. plagandis them mz
aath-skilt tungamaal ib. — språk, språkområde,
(sammanfattning af) menniskor som tala ett språk, wij (Svenskar
och lianskar) äre alle eth twngomaall HSH 19: 137
(1506). — tungo redlie, n. [Jfr Sv. dial. [-munii-rea]-] {+munii-
rea]+} talförmåga, bonum war giwit rent oc
redlio-likit tungo redhe til prädikan Lg 3: 197. — tungo
l"ot, f. [Isl. tungurætr, f. pl.\ tungrot. — pl. the
. . . toko wt hans tungo rötir mz oiiue tangh Bil 869.
tha ban kom til then stadhill som litit var atir aff
tliungorotomeii ib. ffor hoosto tak inirram ok leth
lenge liggya vnder tungo rötlier LB 2: 59. — tllllgo
sot (tungasoth), f. sjukdom i tungan, fore
tunga-soth LB 2: 69. — tungo spini (tunga spyne),
m. tungspene. 0111 tunga spyuen iir fallen LB 7: 219.
tuiigar|ier, m. L.
tllllgel, 11. [Isl. tungl] himlakropp, epte allom
himna ok thungla gnngh Bil 478. Jfr liimbla-,
liiinil-, bimils-, liimna-tungel.
tunna (tonna: -o SGG 128, 129, 130, 132, 133,134.
tynna BSH 4: 305 (1501-1502); PM xiv; -an ib xv
(på två st.)-, BSII 5: 429 (151l); -O EG 68; -or PM
xiv; SI) AS 1: 46 (1401, nyare afskr.; på två st.);
-er SO 221. 224; -e SD XS 1: 46 (1401, nyare afskr.;
på två st.); -ona LB 3: 82),/. [Isl. tunna. Mnt.
tunne, tonne. Franska tonne] L. 1) tunna, stort
laggkärl af cylindrisk form. baaiidith aff eena twnna
brasth RK 3: 256. twå twnnar thoma ib 4185. annor
hälftin aff öleno samansamkis j ena tunno VKR 37.
LB 3: 82. SO 221, 224. sölff oc gull jak weyt ey
manga twnuor full RK 1: 433. samaiisankadhe ena
tunno fulla mz päningom KL 263. en abbate . . . bödh
sinom känneswen längdantil bära ena tunno watn
bwarn dagli ib 283; jfr 2. skal ey annath götz
räknas wtan gotzit som wthwcrtis war kwngiorth, som
iir skinmees, för skinmees, tynna smöür foro smör,
fatli järn, före järn PM xiv; jfr 2. then pakken,
tynnaii, mesen, j hwilko gotzith är ib xv. 2)
tunna, ss måttkärl el. mått. Jfr Hildebrand.
Sveriges Medeltid 1: 749. engin i embetheno köpi kool vtlian
ban niätlii them niz retta thunno som mz stadzsins tekn
mörkt iir SO 64. at ban gör orätta tunua mindre än 48
kannor ib 299. 1 kätill gaar s (’/,) tuuno vdj . .. 1 kätill
om s (’/.,) tunno ... en nv bryggepanne . . . som gaar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
