Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - þrätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frätta
738
thrättis brodliir
— tvista med (ngn), for thorn ther wrankt hawa
henue trät Iv (Cod. B) 4014. 4) göra till föremal
för tvist el. träta; genom tvist göra att ngn förlorar
(ngt), med sakens ark. och personens beteckning
föregången af prep. af. vilin ij ... väria härma maal
niädhan hon hafuer rät fore thöm thz vrankt liafuer
aff hlinne tlirät Iv 4014,
frätta (þrata L. thräta Ber 59: Lg 3: 235 (på
två st.), träta KS 47 (120, 51)), f. [hl. þræta,
þrættn] L. 1) (envist) yrkande, (egensinnigt el.
hårdnackadt) påstående, hon gaf hauum enga roo för
all han lät häniia sina thrätta at hon matte 1117. fara
Bil 268. kärlingh skal ii hawa sina thrätto fram GO
458. 2) (envist) motsägande el. bestridande; träta,
tvist, vm thu flyr thrätto oc delo Bo 47. ib 146. MP
1: 107. Su 54. af thy wardhir thrätta oc kiif KL
234. Lg 809. skil vara stridh oc thrätto (certamen)
Bir 3: 443. Ber 58. thräta födhor stridho . . . thrätta
födlie kifh . . . thrätta wptände hatzons och
awnd-cnne brand . . . thrätta dröwir boxens och siälinna
ügha ib 59. al träta kombr af ty, at man älska
nokot sit cghit ting mera än skiäl sighia KS 47
(120, 51). kombr trätta ok dela manna niollom af ängo
andro, vtan huar wil haua wilia sin, huath han må
medh rättom alla (för ällaj orättom sakom ib 48 (120,
51). 11c ok ja äru lang trhäta (för thrätaj GO 596!
jfr Kock, Medel tids ordspr. 2 : 270. at oss vara
arf-winga oc äptorkomande seal ängen thrätta ellii
wyl-fa rol se j iiiällan koma wm tlictta förnempda götz oc
skytte BYII 1: 227 (1416). han afsade sigh aff träton
för lagen BtFII 1: 32 (1478, nyare afskr.). at . . .
ranzaca hwilken tere haffuer giort ogongh wppo then
annan had flerre och när som i trette är them imillan
ib 147 (1506). om thcris tompt som i trätte är ib 278
(1509). ib 174 (1506), 236 (l506), 237 (1506), 238 (1507),
279 (1509). stor thrätta är i moghanom KL 388. MB
2: 383. twe alroghe munka värö i enom sälla oc hafdho
alrigh miiizsto thrätto niällan siin KL 234. swasom
ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana.
swa war ok her en mild thräta ther litit mz allo
war til skiptis Lg 3: 235. Ml’ 2: 8. — Jfr
en-tliriitta. — thrätto brodliir (trette-), m.
trätobroderperson med hvilken man ligger i tvist,
motpart. at . . . ranzaca huilken som haffuer giort ogangli
wppo the äiiglier som i trette är millan hustrv karin
löpas och hennes trette broder BtFII 1: 236 (1506).
Jfr thrättis brodliir. — thrätto fnlder, adj.
[Isl. [irætiifullr] full af tvist el. strid, j vvärldinue
är lastafwlt lifwärne . . . trätto fwlt, skört och orent
Ber 72. — thrätto mal (thräta maal), ». [/«/.
þrœtumál] 1) träta, gräl, onda ord. at enkte thrätto
älla delo mal (sermo jurgiorum) swndherslite sämiomia
band Ber 118. 2) tvist, strid, tappar . . . han thz
thräta maal FI 1826.
thrätta» (trätan), f. tvistande, tvist, träla, mz
wadelika trättan oc missämio Su 54. häredz syhn pä
eena swedh, som i trätan står emillan peeter och
oleff menian BtFII 1: 30 (1465, nyare afskr.).
frättan (thrättam. trettam. þratan L.
thrätan SD NS 2: 205 (1409). þrittan MELL Dr
VI 1 i var. þrattan ib. thrätton SJ 3 (1421)),
räka. [Isl. Jirettäu] L. tretton, [irättan spän myol SD
5: 637 (1347). thrättam örtughlandh ib 6: 65 (1348).
trettam markir lödhut siluir ib. hon . . . giordhc en
linda mz thrättan knwtom KL 346. Bir 3: 305. 4: 23.
VKR 69. SD NS 2 : 205 (1409). SJ 3 (l42l).
þriittande (þratande L. þráttunde L.), räkn.
[Isl [irettàndi] L. trettonde, thässo fam konunga hafdho
thiänt tolff aar mz skat vndcr kodorlaamor konung,
oc thrättanda aarith gingo the aff honuin MB 1:
180. Bir 4: 23. VKR 69. Lg 554. — [iriUtamlo
dagh-er iula, trettonde dag jul, trettondedag(en). a
Jirätt-anda dagh iula Bu 72. fra thrättanda dagh iula
Lg 3: 249. — Jirättando dagher, d. s. fran thrättanda
dagh Bo 48. Bir 3: 19, 307.
thrättelika, adv. 1) med ihållighet, ihärdigt,
enträget, som thrättelica bidhia Bo 151. Su 114. Lg
3: 329. — med efterhängsenhet. mz alle åstundan . . .
oc mz alle tboloinodh är löpande til syndoglian man
hetelica oc thrättelica (opportune ct importune) at han
maghe vmuändas Bir 2: 229; jfr 3. — envist. Ful—
fölghia the hundane thrättelica sin falso käromaal Bo
193. ib 182. 2) egensinnigt, trotsigt, at kötit ward ho
ey ofkaat älla trättelika genwärdokt mot siälinna
(improbe contra animarn insolescat) Bir 1: 310. at
ängin skuli til dyruas osniällelica älla thrättelica
(improbe) at ranzsaka gudz ordh ib 3: 419. ofta bcdliis
iac orlofh af minoni formanuom, thrättelika (nimia
importunitate) och kloklika, at tala älla nakot annath
göra Ber 228. kötlikin tlianke frestar mik at
trättelika (importune) girnas mat och dryk ib 233. 3)
utan hänsyn, olägligt, i otid. predica thrättelica ok
quämelica (importune et opportune) Bir 3: 194. — Jfr
athrättelika.
thrätteliker (thrättelikin (f.) Bo 150.
trätte-lig: -ligom Lg 3: 529. trätelig: -liga 111 5: 33
(1465)), adj. [Jfr lsl. þrætuligr] 1) ihärdig,
enträgen. thrättelikin bön Bo 150. Lg 3: 529. Fil 5: 33
(1465). 2) envis, obändig, egensinnig, the andro
(näml. tankarne) äru violente, oweruallogho ällar
t rättelike Lf K 42. — Jfr gentliriitteliker.
thrättelikhet, f. enträgenhet, efterhängsenhet.
bön-inna thrättelikhet (importunilas) faar thz som hon
bedliis Bo 100.
thriitter, adj. Jfr enthrätter.
thrättilse (trätilse), ». pl. Jfr delo
tlirät-ilse.
thrättill (thrätin Lg 3: 198), adj. [Fnor. þrætinn]
1) ihärdig, enträgen, envis, stafkarlin var trätthin Bil
159. var hon thrättin at bidhia Bo 111. Bir 1: 222.
ST 289. — ihärdig, enträgen, efterhängsen, var hon
(bönen) ey at enasto stadhugh. vtan än thrättin
(im-portuna) Bo 112. — ihärdig, trägen, trättit oc idhkit
ärwodhe windher all tingh Sn 113. 2) envis,
lials-starrig. forbannadh vari thera gäld som swa thrättin
(pertinax) är Bo 203. — envis, egensinnig, swasom
biscopin war idhkelikin at raadha til bätring swa war
germanus thrätin äpter sinom eghnom wilia Lg 3:
198. — egensinnig, underlig, at sywngha ther som
gratande är, thz är trätten sagha Lf K S03. — Jfr
a-, en-thrättin.
thrättis brodhir (trätis-), 1«. = thriitto
brodliir. at thetta är rätlia rar j niällan tordli i
viiala ok hans triitis bröder FH 4 : 79 (1462).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
