Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - uphöghia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uphügliia
H|tkastilMO
kranklikit är oc iiidhei kasta thz högfärdoght är Bir 4:
09. for änglanna wärdlielikhct holka thor thu vphðtfdhe
mz swa storom liedhir ib 1: 76. — upphöja, göra stor
göra ansedd, j dagh skal iak begynna vphöghia
(exal-lare) tik j allas israe]s asyn MD 2: 8. at ophöghia sit
nampn oc sina sliikt Bir 3: 99. ib 54. ban (Gud)
vp-höghir oc nidhirthrykkir MP 1: 102. hon
(ödmjukheten) ophüghir Bu 99. — förhöja, föröka, göra hög,
göra stor. them fürmana ath the sin hcdher wphöya
PM 2. — förläna (ngt) ett högre värde, förbättra.
med hen jag fornempdä godz hafuer j mangha mattho
vphögt ok forbätrat Fil 5: 106 (1486). — upphöja,
sätta (ngn öfver ngn), föredraga (ngn framför ngn), i
dagh är mankönsins natur vphögdh owir himpnana Bo
254. gudh siälwir vildo . . . mik owir alt thz som
skapat är ophöghia Bir 3: 263. vphöghir han owir mik
wärsta röfwara ib 1:4. 4) upphöja, prisa. vphöght
ok lowat vari hans nampn Bo 223. i) höja el.
upp-drifva priset pä, dgrka. saltid ophögendis l/S/I 20: 204
(1507). 6) lyfta upp, locka upp, komma (ngn) att
för-häfva sig. dygilhena vphüghia (exlollunt) them opta til
höghfärdh Bir 1: 260. 7) upphöja (rösten), höja,
upphäfva, at tho ey ophögdho . . . sina röst KL 358.
tha ophögdho (extulit) siälin sina röst swa höght
at hon matte höras vm alla världina Bir 2: 93. ib
4: 54. Ber 176. roop oc skrii . . . huilken ...
altidh ophögis Su 132. 8) [Jfr Mlat. sublimare)
sublimera, genom hetta drifva ett ämnes gasformiga
delar i höjden och sedan genom afkylning bringa
dem i fast form. allo aanda som iirw wphöyde, som
är qwokselff, quiuta esscntia, breuncstcn, sal
armo-niacum, arsenicum, äller andre, göras swa ather j
geon til wathn som här effthcr scriffwas wm qwokselff
hwilkith görs til lac virginis sidan thz är wphüyth
LB 9: ill. tak qwokselff wphöyth, äller hwath anda
wphöydan tik täkkcs ib. sal armoniacum x resor
wphöyth ib 112. ib 113. PM XLlil, 43. — uplliigllia sik,
1) höja sig, stiga, vphöghdhe watnit sik i brunnenoui
KL 294. huar ölkar görs ther ophöghir sik hwadhin
liradhelica Bir 2: 60. 2) upphöja sig, i sina
tankar ställa sig högt, uppträda ined anspråk på att vara
ngt högt el. stort; förhäfva sig. o munkir þw som
[lik vphögh[ie til himelin. huru äst [iw ni|iir sänktir
til hälwitis KL 186. hwilkin som sik vphöghe lian
sea) ni[iir þrykkias ib. sik wphögliia oc andra liidlier
trodlia Su 228. latandlics mera loffwärdokt wara, at
christi kärleker sknli honom nidlier hoya til thz han
war, som är mwldh oc aska, än han sik opphüya
skulle til thz han ekke war, som är nakot hälokt Lg
3: 263. vphügh ey thik j thiuom thanka Bir 1: 379.
the vilia hüghfärdhas ok vphüghia sik (extollere se)
af them godhoni thingom som gudh liawir them
gif-wit ib 145. som sik ophöghia ij sino wäl le Al 2903.
— refl. upllögh i as, 1) upplyftas, uppsättas,
framsättas. liüfwir ey at tholikin kostir skuli vphöghias
älla a rättas for wlfwa Bir 1: 303. 2) upphöjas,
uppstiga, doo konungen koiiungxscns son opphðgdhes
i konungxseus siite Lg 219. 3) upphöjas, stiga i
värdighet el. anseende, lian girnadhis ... at ophüghias
oc vara owir andra Bir 3: 99. ib 1: 68. som äruodha
ther til at siälana moghin helas ok ödmiuktin
vphöghias ib 339. hwar then sik ödhmyukar skal vp-
höghias MP 2: 103. i wärldeiine opphöghias, är ey
ophügias, wtan wadeligha falla LfK 122. tholke äru
liyttogho oc wäl wärdoge at wphöghias (för
wp-höghias til ?; kirkionna rogiment oc formanna
äm-hitoni (ta/es ... ad prelationes et regimina assumpti
erant utilissimi) Su 230. — upphöjas, förhärligas, få
ökadt värde, tho siäl thäkkis gudlii ey litit i hulko
. . . iomfrudomin vphüghis af ödhmiiiktoune Bo 41.
4) uppblåsas, förhäfva sig. at thu skuli ... ey
op-höghias til höghfärdh for lofwit Bir 3 : 460. ophögias
i högfärdhenne Lg 3: 424. swa at thu aldrigh ophögis
i nakrom mädhgang Su 135. ib 174. at wi ey skulum
opphüias aff them dygdhom LfK 102. wphux oy af
thi||s fiaiida nidherfalle Ber 51. — Jfr hugli ia up,
äfvensom lipbyggia.
iiplliighilsp (op-), n. pl. [.i. l)an. ophegelsc]
1) upphöjelse, uppresande, uppsättande. Jfr liälgha
kors uphüghilsa daghor. 2) upphöjelse, uppstigande
till högre värdighet, astunda ophöghilse (exaltationem)
Bo 96. räknando . . . afsätilso ophöghilse ib 110. at
dröuas j världinne är san ophöghilse til lifwit Bir 2:
35. 3) förhärligande, ffor thronna wpliögilso skuld
Bir 4: 99.
upkalla (op-), v. [Ä. Dan. opkallo] uppkalla (till
ett högre liggande ställe), borgamestare oc råd lath
ban opkalla KK 3: (sista forts.) 5769.
upkasta (op-), v. [/i’. Dan. opkasto] I. 1)
uppkasta; vid gräfning kasta upp (jord), iiruodhis män
hulkom ban (husbonden) aiiduordadhc spadha til at
grafwa jordhinna oc skofwil til at opkasta
(ejicien-tlum) holla aff grafwomen Bir 3: 88. 2) genom
jords uppkastande öppna, lät vpkasta graffwoiia
(ape-riebatur sepulchrum) Bir 3: 195. 3) uppkasta,
uppgifva. then nye råån vpkastas BtFll 1: 52 (1470,
nyare afskr.). war bron vpkastad Di 66. 4)
uppkasta, kasta upp, uppkräkas. natuard opcasta LB 8:
52. — abs. kasta upp, kräkas, liot pläghir een läta
vpkasta (vomitum provocare) Bo 132. lian . . . bodis
ena tiädhir, hwilka ban wilde stinga j siu hals at
han skulde vpkasta ST 531. KL 57. SO 83, 98, 108.
TS 22. LB 8: 52. S) uppsätta, uppteckna, anteckna.
büdli han siuom klärkom at the skuldo beskrifua oc
vpkasta i nianga büker al the breff oc privilegia, som
. . . pawon liafdhe hanom gifuit Ans g 255. xij aff rådet
skullo samau gaa oc ofuirwäge rikesens biista oc thz
vti ena script opkasta Ii K 2: 5216. — uppsätta,
uppsätta utkast till. wij haffue nw pa edert bohagh oc
forbätring opkastiid thet bref oin mynthot BSII 5:
377 (1509). Fil 1: 159 (1496, nyare afskr.). HSH 18:35
(1496). — upkasta sik, 1) upphäfva sig. tho hade
op kastadh sigh för häredzboue höffuidzmeii BSH 4:
111 (1486). 2) sätta sig upp, uppresa sig. at nogheii
dyrffde sig hor emot sätie, eller med woldzwerke
opkasta . . . emot tesse privilegia BSII 5: 513 (1512, ny.
are afskr.). — Jfr kasta up.
upkastail, f. uppkastning, kräkning, for vämilso
ok vpkastan Lg 3 : 573.
Iipkastilsa (op-), n. pl. 1) uppkastning,
kräkning. vm the (fjädrarna) ätas tha göra tho oc liiälpa
til opkastilse Bir 2: 41. honum dugha fl&dhrana . . .
til opkastilsa ib. kyruildh . . . ätiu mz ätikio doglier
moth wp kastilso LB 5: 81. ib 3: 94. Bir 4: 103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
