Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - utdraghna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utdraglina
874
ntestnndn
at nakat. vtdragx (colligitur) aff thy Bir 2: 16!). findir
thz (biet) at blonistirit iir thðrt . . . oc sötmin
als-tingx vtdraghiu ib 3: 118. 10) bringa till stånd,
åvägabringa, utverka, verdons sa skikka atli the nadli
och indulgentia plenaria giwin är moth the omildhe
rydzsser wardher her betalath i sa godho thro, som
wij henne her wthdraghe medli swar kost och
tiir-ningh BSH 4: 237 (1438). U) uthärda, underkasta
sig ? then skatten the . . . vtdragha RK 2: 60. 12)
utdraga; draga ut i krig, uttåga, innan þot at han
vtdraghcr i rikesens fiänist SI) 5 : 478 (1345, nyare
afskr.). — draga åstad, färdas bort. huilkcn wäghen
hon haffde wt draghit Lg 3: 387. — ref. UtdrnghaS,
begifva sig ut. apollinaris badh han wt draghas
ohe-molo (för ii oheniolo?) herbärghe Lg 995. — Jfr
dragha ut.
ntdraglina, v. utdragas, hans tharma
vthdraghn-adho aff hans lifwo ST 99.
utdrikka, v. utdricka. nar ted vatn or vt drwckit
LB 7: 312. SO 64. — bildl. wth drikka mina pino
kalk Su 191. — Jfr drikka ut.
utdriva, v. L. 1) utdrifva, fördrifva, lian war
wt driffwen aff danmnrk RK l: 881. Bu 19. Lg 675.
zebul vtdreff gaal oc hans inädhbrüdher aff stadhen
MB 2: 101. wordho ... i wtlägho wtdriffne Lf K 54.
at idher nadli wtdriffuen warth BSII 8: 175 (1466).
konnug malnrit badh sina män alla koma thiit the
wtdrifno hafdo varith Fr 721. RK 1: 2155. 2)
drifva ut, drifva åstad, tvinga att begifva sig åstad.
gonston let hon scriffue hreff twå horgamestare ther
mz wtdreff RK 2: 3577. 3) utdrifva, aflägsna,
utrota. elemcnt.it eldon . . . wthdriffwer other oc onda
väsko PM xlv. tliz onda . . . Iiulkit som idhrughin
vidliir frostar wtdrifwa af hiärtans grundo Bo 152.
— Jfr driva ut.
lltdrivilse, ». pl.? oeh ff 1) utdrifvande,
aflägsnande. swa wardhir badhe sniältilsiniia makt oc
wthkörilsanna makt kränk oc giimir eiigha wätzkona
som skulle hielpa til wthdrifwilsena oc smältilsana
makt LB 3: 176. 2) utdrifvande, utrotande, hälga
lagsens nidherslagh oc vt driffwilse MB 2 : 304.
utdrypa, t’, drypa, utrinna, månge rödlie liloz
drupa vtdrupu aff haiium KL 31.
lltdüia, i*, dö ut; med döden afgå, af döden
bortryckas. gar ther nw swarlige pestilencia, sa at nw i
stackot tiid är wtdiidth aff twna soken vidh i.jM (200»)
BSII 5 : 408 (1510).
utdöma, v. L. döma titi utbetalning, then iordli
som til förendo war wt dijmpt BtFll 1: 133 (1506). ib
138 (1507). Jfr döma ut.
lite, adv. [Isl. litij L. 1) ute, utom hus. ban
(Simon Magus) syntos . . . stundom baþo vara vte ok inne.
þy at mäpan han var inne när [nero]nom. Jia ta In|iö
diäwl i hans hami vte (foris) viþ folket. Bu 102.
modh-ir hans oc hans modhir systirsyni stodho vte oc vildo
tala vidh ban Bo 62. nar thu jngaar i kirkiona . . .
leeff wthe alla lösa oc fafängha tankanna buldher Lf K
68. Bir 1: 263. — ute, utom ett visst område, gynoni
poorthaua gaam wi j staden, äu thässe bliffwa vte
MB 2 : 369. — särs/:, utom det för klostersystrarna
(klosterbröderna) särskildt afsedda området, mondliaii
(för in fil han) jak for ålder skuld ey kan eller for-
magh ynno bliffua met ynlyctom systrßm tha vnne
the mik vilkor ok fryhet bliffua vtlie toch ynnaii
clost-ors liägnät Fil 4 : 73 (1459). 2) ute, borta från
land, ute på hafvet, skulde thz (skeppet) eet aar om
kring ij hafuith vte flyta Fr 2255. 3) ute, utom
sitt omhölje el. sin omgifning, sidhan spikano värö
vte (evulso . . . clavo) Bo 210. 4) ute, till ända,
slut. tha vte var mässa Iv 4385. tha prädicanin är vte
(comp let o . . . sernwne) Bo 67. jnnan drycken vte iir
SO 99. tha lnaiiaden vte är ib 145. stemde dagin war
tha wte Hi 43. VKR 60, 62, 63, 68. Bir 4: 12, 15, 16,
21. Lg 3: 5, 58. RK 3: (sista forts.) 1757. see her är
nu tlietta vte oc thz syunda budhordhit byrias nu här
ST 429. sidan tvnuan vthe är SO 202. — ute for
(-för. -före), prep. utanför, eet vatn vte for haghan
flöüt Fr 443. the enghen harth vthe for vesterås la
RK 2 : 4290. ythre husit som är wte fore templet MB
2 : 349. hon laa j thry aar vte for klostreno j
liardh-asta plikt ST 271. spöri hona som bidhar wte for
kirkio dwromon Bir 4: 16. the kastadho ankar a
hwit-an sand. til apulias borgh man the tidhando fra, at
konungin vte for laudith la FI 60. ib 1981. — på
utsidan af, utanpå? swa scriffwadho the vte för
mönstrens du rom Lg 66.
utefrusin, p. adj. L.
utelykkia (-lökkia), v. L. 1) utelycka,
utestänga, utesluta, liulka som ey walo rodhobona nar
herran villo kalla them til brullöpis ok thy vtelyktos
the Bir 1: 59. ban skal genast wto lykkias fra manna
samwaru MB l: 362. wardher synagoga wte lukt, aff
gudz thiänist, fra cristna manna snmfwnd ib 399. at
vi skulum ey vtolykkias af guz buse Gr 284. ban . . .
vtelykko mik aff sino biiirta Bir 2: 219. judas var
vndantakin ok vtelyktir ... aff hSlghra apostla tali
ib 3: 250. thera siiil hulkin som vtelykkis af
liymc-rikis äro ib 1: 128. skulu tho . . . vtolykkias af allo
godho ib. ib 174, 359, 368. Bo 151. 2) utestänga,
afskilja, aflägsna, swa skipa thet litla, som gudz
nadli hafiier mik här forlänt, ath tha lieamans dödhcr
mina siäl här wte lökko, ath the hälgho kirkio aminno
skuli hona här inne ey forglöma SI) NS 1: 10 (1408).
3) aflägsna, förvisa, at härtugh bendict scal wara
ganzleka wte lukter fraa oss, varum clskolikiim son,
allo rikeno i swerike fra scane, oc forsagdhoni landum
BtRK 32 (1359, oi ig.). 4) aflägsna, undanrödja.
vteluktom allom smittoghom licainmans lusta Bir 2:
156. ther til at alt. jäf oc ålder räddugha aflägges oc
wte lykkes BtRK 35 (1371). ib 39 (1383). — Jfr lykkill
ute, äfvensom utlykkia.
lltelykkilse (-ylse), n.pl. uteslutande, skualdhcr
oc fanyt ordli . . . fördünmm wi ... mz ilwerdelikoin
wtelykkylsom LfK 195.
Ilteläsa, v. utelåsa, utestänga, än thz swa kunde
tilkoma ath ban sidhan vteläster (Cod. A afflästcrj
wordho F.G 67 (i var.).
11 testanda, v. [Jfr Mnt. ütstàn] L. vara
utestående, rara obetalt, vtestandando sculd SJ 193 (l450).
ib 192. giwer iak aff inynno skuld ther mik
vtcn-stander (för vtestander; d. v. s. af mina
fordringar) j europé oc karelin m mark til kiwiuapa FIl
3: 66 (1445). — hava nokot utcstandande mädh
nokrom. hafva något ouppgjordt med någon, vara i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
