Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - utläggilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utliiggilse
882
utländsker
sandir kiirlekir ... vt laggir sik allan til gudz
hedhir ok sins iiimcristins nytto Bir 1: 313. allan
mik i thera thiäuist oc oinsorgh wthläggiandhe Su
122. — Jfr liiggia lit, äfvensom lltliiglia,
lit-liigher.
Iltliiggilse, u. pl,f utläggande, utgift, niykyn
vt-leggilse i rikescus tiänisth BSII 4: 77 (1481).
lltliigllillg, f. utläggande, utgift, at embetet gürs
penniga behoff i nakar matte til vtlegning til haruisk
eller andra SO 80. for thcn store kostnadh ocli
vtläg-uiiigh vij haffue halft j waar romske reso FM 397 (1509).
IIS1I 18: 48 (1496).
lltliiglia (-6), adj. förvist, fördrifven,
landsförvist, landsflyktig, lagbde coustaucius han wtliigha Bil
590. liberius var . . . wtliigha laghder ib. miidhan ban
war wtliigha ib. ib 444, 471, 659, 704. Lg 989. vtlägho
man älla biltogha konibir atir til sit eghit fiidhiruis
land Bir 2: 43. wi ärum wtlägha och pilagrima
(exsu-les sumiis et peregrini) Ber 234. lankt vtlägha
(exsu-lati) all’ himerikis fädhernislandc ib 210. — förvist,
aflägsnad, ware hon (o: thässe wantro) wtlägha alf
hwars dondeinantz brysto MB 1: 45. — främmande,
befinnande sig i en främlings belägenhet, min siäl war
mykyt wtlägha (incola) Ber 35. — Jfr lltläglier,
äfvensom utliiggin.
IltliigllP, n. och m. (Bil 578) landsflykt, förvisning,
eg. och bildl. ou biscopcr . . . lagdhis saklös j wtlägha
Bil 578. constancius lagdhc i wtläghe alla andra rätta
tro biscopa ib 588. Lg 265. biltogha dombir ok vtlägho
gaffs mot lioiiiiiu Bir 8: 429. haldz iak äu j vtlägho
ib 2n (om skärselden), i wtliigbo wtdrilfne Lf K 54.
lidha . . . wtläghe ib 20. linuoiii wi os wara i wtläghe
ib 202. alf wtlägbeuo sigher agustinus ey witom wi
hwru thzta wtlägbit äudhas mz os ib. exiiium,
äworde-likit wtläghe ib 118. autwardliadher i tllässo boms
wtliigbo Ber 203. swa länge jak är j tässa twnga
likamans häktilse oc silrgheliko wtlilghe Su 335. ib
24, 100, 124 , 311, 347. Lf K 117. wtlilghe alf parad i is
MB 1: 131. — främlingskap, bortovaro (frän
hemmet). tilkommandc pinonna rwm, huilkit siälana ä]itlier
tliotta wthläghit alf kroppenom skulu iigba Su 124.
mit wtliigbo (incolatus) iir for]ankt Ber 35. ey änvni
wi j fädheriiis lande wtan a pilagrins wiigb, ey j
buse wtan wtläghe ib 36 (kan föras till utliiglin ti.
lltliighprj. — förvisningsort, keysarin . . . sände ban
bort j eeth vthläglio ST 372.
utliiglier, adj. [hl. ütlægr] L. landsförvist,
landsflyktig. Jfr Hertzberg, Norges gamle Love 5: 676.
wäri siäluer ewärdpilikii vthlitghcr SI) 1: 668 (1285,
gammal afskr.). Icggi tliecni ewiird|ilikä wtläghii ib
669 (kan föras till utliiglin;. Jfr lltliiglia,
äfvensom utliiggin.
utläiia (-lana L. -lona), v. L. 1) utlåna,
bortlàna, utlemna ss lån el. försträckning, förfars
liak-atli laan bonum närwarande som wtläuto MB 1: 338,
ath ban skulde biirc vp then säiidli han hä|fde
vtli-1oilt.li FM 554 11512). — öfverlåta, lemna (menniskor
tilI bistånd). xc riddare som thera modher vtli läntlio
Di 209. 2) öfverlåta ss lån el. förläning, äudelica
skulle tliz laudit atirkoma til laghlikin herra thz iir
til then konung som ärfwinge var thäs koniingxsins
som för var ok laudit vtlänte Bir 3: 4oi.
lltliillller, adj. [Isl. litlendr] utländsk, från annat
land. SI/ 1: 669 (l285, gammal afskr.).
lltlällding,/. landsflykt, wtländingeu alf fädheriiis
landcuo. som iir himerikis rike Sv. kyrkobruk 324.
titläudingp (-ländninge. -länninge.
-länu-unge. -läninge. obl. kas. -ia. pl. -iar. -ar. dat.
-iom. -om), m. [Jfr Isl. litlondingr] utländing,
främling. a mot laghum som forbiudha at wtläiiningia
sculu radlia Bil 886. thässa wtländningians oriittir Bo
15. thu . . . vard|| swa som ou af os. pilagi iuibir oc
wtländniiigc ib 37. villom vi . . . thänkia os vara
pi-lagrima oc wtländningia ib. ib 14, 256. swa viil
wt-ländningano (adveme) som horgharene ib 182. thänne
wtlänningin aitabaniis Ur 261. ey är tryght at tro eet
ordli wtländningiom KL 398. MB 2 : 393. mädlian
syu-iue vilia ey hafwa arfwit skulu tha vt läuningane
(extranei) . . . thz faa Bir 1: 229. sua döma . . .
brodli-ir oc son som vtläiiingiom ib ’2: 190. at han skulle
döma ok rät skipa inländningom ok vtliindiiiiigoin ib
3: 467. infödde milli skulu ey siiuiia sik mz
vtlituu-iugom ib 333. ma äniuiil konungin gifwa sina
gnnf-wiir vtlänningoni ib 3o5. wi ärum wtläiiuinga ocli
lian inlänninge Ber 234. Ml’ 1: 279. HK 1: (sfgn)
s. 177. vntfaa een storan herra vtlännunga Bir 3: 332.
— närmande sig adj. användning: landsflykting,
landsflyktig, förrist, aflägsnad, swa som wtlänninge nf
Iii-inerike (exsu! cielo) Bo 145. see hon (menniskan) opp
tha see hon til hyinerikcs. walt fàdberncs land, al!’
bwilko hon iir bortli kördh oc wt läninge LfK 204.
— De språkprof i hvilka ordet förekommer i nom.
sing. med art. el. i pl., kunna föras till 111 lain|-
inger,
utländiiiger, »». L.
utliillllillgis (-ländningis), adj. utländsk, saa
vtländningis som inlondis folk MB 2: 23.
lltliilldis i-es), adv. och adj. [hl. utlendis] L.
A) adv. utomlands, utrikes, i el. till främmande land.
göta drotuug som vtländes kallas longobardi Bu 56.
at döö vtliindis Bir 3 : 362. iak haffuer vtläudis varit
Ml) 325. the som wtsändas inliindis ellir wtländis at
köpa fHit ellir fisk VKR 40. ib 33. MB t: 196, 279.
josep war salder alf sinom brödber wtländis ib 253. at
han . . . hade sick loffuit v tiondes syn pelagrims fcrdh
SO 102. vi , . . som gingom fran gudhi vm syndona swa
lankt wtliiudis Bo 89. — i landsflykt, hcrodcs ok
lie-rodias dönulos vtländes bn|ieu Bu 57. månge cristne
. . . fylgdliu liaiiiiin vtan nödb vtläudis Bil 36o. ib
327. B) adj. utländsk, cnoui stadh war sidhiiiiuia.
atli män thoko sik liwart änr (för aar) wtländis
kon-uiigli (hominem extraneum . . . onmi anno i><
principen eligebant) Bil 616 (wtländis bör dock här kanske
fattas ss adv. med bet.: utrikes ifrån, från utlandet).
ey bnwom wi thik fore wtländis man MB 1: 202. skal
lians affköind wäxa i wtländis släkter ib 258. ib 259,
338, (Cod. B) 547.
utländska (-ländzka), f. utländska, utländsk
i/vinna, hon war ou vtläudzka UK 2: 980.
iitl:iiidskPi’( ländzsker. -lendzsker.
-läntzsk-er. -länzsker. -länzker. -lenzsker. -länaker.
-lensker. /. -länscz (för -länzsc; Bir i: 229.
n. -ländzst Lg 33. -iänzat Al 10326. -läznt (Jur
-länzt) Bil 464), adj. [Isl. litleuzkr] L. utländsk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
