Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - utsliona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iitslionn
888
ntspisare
slå, genom slag afskilja; uttröska. gedeon . . . v!sln
illler tryskndo kornet aff halmen MB 2: 85. hon . . .
wth slogli sädhena mz en sp ro t ta äller qwist ib 210. —
utslå, genom slag utstöta, then som vtslar tan androm
Ml’ 1: 216. Lf K 54. iomfru marin . . . bar hans hiärna
j sinne hand som stenin hafdhe vthslaghit alf hans
hofdhe ST 351. 3) genom slag (af hammare) räta
ut. ginstan hafdhe rätuisonna krokir varit vtslaghin
mz jdbrughans hambré Bir 3: 440. vtslaa krokin ib
428. 4) utslå, låta utbreda sig. hatfwandes utslagit
b aar Lg 3 : 459. ib 462. wtsla thina astundilsa wingha
Su 134. — slå ut, låta svaja, the danska thera baner
tha vtBla RK 2: 7845. mz danabroc wtslngne ib 6027.
für baadlie porta the laatho theres banor wth slaa ib 3:
1086. ib 3815. med v vtslagne fenekar ’JIStl 20 : 201
(1507). 5) slå lös, låta utbreda’^sig, gifva fritt
spelrum åt. the . . . wlhslogho sin sköra likninlika
lusta Su 75. 6) göra utfall, the wtslogo nw siist
sancti andree nath BSll 4: 294 (1501). ath the skulle
ey aff slottit wtslå RK 3: (sista forts.) 5034. — Jfr
sia ut.
utsliona, v. aftyna, afmattas. huru storlika i lians
tima gudeliko (för -likerj kärlek wth slionadher oc i
otalikotu wth sloknadher [är] mz allo (quautum amor
divinus su is temporibus clefecisset) Su 51.
utslippa, c. utslippa, komma ut, bryta ut. at then
eldin, som swa botelika inuantil briudor [i] älskande
hiärta, matte wtslippa (ut ignis ille interioribus
test-näns foris erumpat) Su 327.
utslita, v. [Jfr Mnt. utsliten] 1) bortslita, mz
tholkom th unga skullo bonin wtslitas frail knämoii Gr
279. 2) utslita, gambla vtslitna oc skrwnkna skoo
MB 2: 24. mz gamblom vtslithnom klädhom ib. ib 25.
— utslita sik, slita sig lös. wtslet sik mz alle
raskhet swa som en örn oc bort foor fran os KL 408.
MB 2: 402.
utslukna (-slokna), v. utslockna, slockna. 0111
lyktan älla lywset wthslokna Su 64. — oeg. och bildl.
swa wtsloknade wärldinna liff Su 196. j hwilkom all
gudelighet iir wtsloknadh ib 353. thänne gudelike
kärleken haffuer swa kolnat i mangha manna hiärta at
lian mnxsan iir mz allo wthsloknadhcr ib 2. ib 9, 51.
är gudhz kärloker maxsan aff flästoni wtsloknadher
ib 150.
ntsliikkelikcr, adj. utsläck/ig, som kan släckas.
for thy at thu räddis ey at sigliia odödhelica gudlia
oc mik vara pinaskolandis mz iiuärdhelicom eeld. thy
skal iak thik här lata bränna mz wtsläkkelicoin eeld
Gr 279. Jfr oiltsliikkolikpr.
Iltsliikkia, v. L. 1) utsläcka, släcka, ehlin
vt-släkkia KL 127. diäfwlen wt släkte hanö (för bona,
näml. lyktan) ib 211. wtsläkke all liwson Bir 5: 87.
— oeg. och bihll. wtsläk ondra tlianka frestilsa eld
mz gudhlika biina watne KL 217. Ml’ 1: 282. —släcka,
stilla, om törst, vt släkko drykkin thörst Bir 1: 283.
ib 2: 125. 2) utplåna, göra slut på, tillintetgöra.
fiskin . . . bilars öghon vtsläkkia (extinguunt) vara
syn Bir 2: 4. vtsläk ok bättra förro timaiia glömsko
ib 3: 165. — part. pret. utsläktPl-, 1) utsläckt,
utslocknad, slocknad, vt släkt liws Bir 1: 175. met
. . . wtsläcto lampar Fil 6 : 67 (1486). wtsläkt kol
Ber 71. — oeg. och bildl. dygdhaniin lyktor iiru vt
släkta Bir 1: 392. 2) slocknad, död. tänkiandes
os wara wtsläkta Lg 3: 456. nil togh äller kroppin
kiilna oc war nw när äller wtslekt ib 517. — död,
utplånad, tillintetgjord, alla dygdhir . . . synas vara
quafdha ok wtsläkta i them Bo 129. — refl.
llt-släkkias, utsläckas, utslockna, slockna, thu äst swa
som eldir hulkin som äldre vt släkkis Bir 1: 35. MP
1: 107. — släckas, stillas, om törst el. hunger,
annor-ledli ma thän hungrin wtsläkkias (exstingui) Bir 2:
137. aff thässom druk vtsläkkis thörstir ib 253. — Jfr
sliikkia ut samt utslökkia.
utsläkkilsp, ii. ? utsläckande, dämpande, kötzsius
wtsläkkilso Gr 300. allirs synderlikx girnilse
fulkomp-1 i kasta wtsläkkilse Su 203. — utslocknande,
kärlekxs-ins wtsläkkilse Ber 47.
utsläppa, v. utsläppa, the them (fångarne)
vaktade them vtsläpte MD 349. ban loth wplätha
stadzs-ins boom och wtsliipte nogre liiskere BSll 4: 295
(1501). — utsläppa på bete. om . . . then samo hest
wtsleppis Fil 1: 109 (1492, gammal afskr.).
utslökkia, v. — ref. vtslökkias, utsläckas,
utslockna, slockna, skal eldin ey vtslökkias Bir 2: 29.
— Jfr slökkia ut samt utsliikkia.
utsiuiikta (-smakta. -adher), v. [Mnt.
lit-smachten. iitsmechtigeii] utmärgla, utmatta, utpina.
han . . . hafdhe sik thwinghnt oc vtsmäktat mz
gudli-like fasto Pa 9. Lg 3: 137. wtsmaktadher (fatigatus
et attritus) aff the fornempndn sottcne Ansg 255. sielon
vtsinektet j tolkom pyiiom gnat hanom jnthe swarat
Lf K 234.
llt.Sllliilta, r. till yttersta grad bringa i smältning,
swa bläseude mz smedz bälgiom, swa som jernet
snielt-es j eldonom swa smelte the ther siclänä som ther
pintos at the vorte til alzinte ok swa vthsniolte trysto
thorn dielloiia til hopa Lf K 233.
Iltsokua, adv. L. — lltsoklin folk, «.
utsock-nesfolk, menniskor från andra socknar. Fil 2: 49
(1419). — Iltsokua nian, m. invånare i andra
socknar. badhe soknamen ok vtsokna DD 3 : 7 (1367, nyare
afskr.).
Iltsoknis, adv. L.
utsopa, utsopa, wtsopin oc wtwrakin
oreonlic-lioyt alf clostreno VKR 24.
UtSOt, f. [hl. litsött] utsot, diarré; rödsot, diarria
thz är vtsot LB 5 : 292. ib 2: 64. grep bradh vtsot ban
KL 119. aff . . . wadhelike wtsot (dysenteria) ib 175.
ut spika, v. genom spikar utsträcka el. utspänna.
soe huru lians händher, arma oc alla andra hans
liinme äro wthspikade (extenta) Su 48.
utspisa, v. [Mnt. ütspisen] utspisa, utsända mat
(utomhus), coiiuentzsiiis wisthws wari eenskylt oc
wt-skilt fraan folksins vtan til swa at wtaff thy oiikte
wtspisos vtan allnosan fatigho folkeno VKR 42. Jfr
spisa ut.
utspisavo, v. person som matar en smälthärd med
malm el. en mila med kol? hwar vtspisäre. hwat han
är hiilþyr kolare ai]r smältäre. aili- af andre ifrat,
en span korn vm vikunii SD 5: 637 (1347). hwariom
vtspisärii tolf örä ro]io pcnningä. oc enä mark af
fota-biirenum. vm leghostamnonä ib. luvar kolare skal haua
lialwan fämtii skiþ&ril. halllän ]iri[iiä thäkkilsiiman oc
en vtspisärä ib 638.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
