Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - valruf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
víilruf
908
van
ib 46. tak swa mykyt som en walnoth är stoor ib 3:
108. Jfr valmoglia. — valnuta kiiirne (valnotta
kerne: -a LB 7: S38, 306), m. valnötskärne. tag
val-uotta kenia LB 7: 306. ib 238.
valruf (-rof), n. L.
Talska (welska), fi. [hl. valska) Franska,
Franska språket, thenno bok . . . lot liesar otte göra ok
vända aff valsko ij thyzt maal Fr 3203. — Italienska,
Italienska språket, thz kallas pa walsko mazacotta
FM 74. wij kunnom icke första welsko BSll 5: 273
(1508).
valsker (». väalst Lg 3: 54S), adj. [Isl. valskr]
Välsk; Fransk; Italiensk; sydländsk, utländsk, tlie som
bygdlio j valsko tliungo kalladus franzccsa Bil 625.
ou-femia drötuing ... lät thässa bokcua vända ... aff
valske tungo ok a vart maal Iv 5745. sagde alle til henne
pa väälst maal o madona katherina Lg 3: 548. een
walsker doctor BK 3: 3513. — valsk mila, romersk
mil. thz sama bärghit som iir när ierusalcm vppa ena
valska milo (ad unum milliart) Bo 245. foro the til
aramathiam som var fyrotighi milo valska fran
iheru-salem KL 404. fördlie ban liket vij walzska milor
fran romara stadh Lg 335. — valsk lova, a)
murgröna. haffuandis a hoffdheno krantza aff codera
bladh-om thz är valsk roffwa blad (hedera coronati) MB
2: 296. b) liundrofva, gärdsgårdsrofva bryonia alba
Lin. brionia, pa swänsko walska roffwor PM 74. rothen
aff valska rör (sannolikt beroende på missförstånd af
ett i den Danska text, som legat till grund,
förekommande valske roer), som vexer op i gorde LB 7 : 203.
vältra (-adhe), v. [Jfr Mnt. waltcron] L, vältra,
rulla, konungiu loot strö iordhina mz thitzlom oc lot
ther valtra hälgha mannin vppa Gr 278. bödh iosue
sinom sellom at waltra stor bärgh oc stener för
mwnn-en ällir jngangen j bärgxhnlen MB 2: 29. — valtra
Sik, vältra sig, rulla sig. han . . . waltradhe sik nakin
j thornum oc netlom ST 392. — Jfr vältra, f.
valtran, /. L.
vailll), f. [lsl. vömb] buk, måge. ä är wamb ve
som for (träl. för söt) war niwnne G O 674; se Kock,
Ark. f. Nord. fil. 2: 102 /.; Medeltidsordspr. 2: 298
fi.; — vamlia klnter, ro. [Jfr 1V. vombblæja]
fett-hinna kring ett djurs inelfvor, isterhinna på ett
slak-tadt kreatur? tho köna (för kona,) är ödhkänd a näsum
som vamba kluta liawir fala (noscitur ad nastirn mulier
que vendit omasum) G O 632.
vaillii nf. vämjelse, ther til ... idher Ioste wändis
idher til wania (nauseam) MB 1: 393.
vaniul, adj, vämjelig, som förorsakar vämjelse el.
äckel, vidrig, vederstygglig, eg. och bi/dl. huat ey äru
fiädhrana vamula j niaghanom Bir 2: 40. thz pläghir
vt spottas som wamult är ib 3: 465. äru tho ledlio ok
waniule swa som spian ib 1: 164. the bära bonum . , .
sin kar . . . thräkful oc vamul oc styg ib 2: 10.
wakt-in idher fore tholkom ledhom oc wamulom gerningom
MB 1: 364. ib 454. alt thz gudhi til höre är henne
besth oc vamult MP 2: 120. Jfr vällliol.
vamilliker, adj. vämjelig. for vamulilca (motsv.
ställe 1; 171: vämelike) styghelikhet MP 2: 118. Jfr
vämelikcr.
van? cicuta odyrth hänna blad stöth i most ta
han är färsk dugher mot ögna wärk strukin om kringh
wän (för öghon? Macer: si sint ejus circumlita lumina
succo) LB 5: 81.
van (vaner Lg 3: 559, där dock ändelsen -er är
utmärkt genom förkortningstecken), adj. [lsl. vanr] L.
1) van. med prep. vngano (fågelungarne) . . . wani
mz liäiina (modrens) mat- (assueti cibo matris) Bir 1:
299. hon är van vidh groff kost ib 3: 113. ib i: 100.
minne van widh latins thwngo Bil 471. wi iirom . . .
vauir naturlika widh thässe fyughur elementa MB 1:
(Cod. B) 488. the plägha them (hundarne) föra mz
sik til stridh tho ära ther wäl wane widh Al 4082.
tho wani äru witli stridh KS 82 (204, 90). thet folk
som want är widh stridh ib 83 (204, 91). liua som wau
är i stridh ok bardagha, ban är bäter wän i wapnom,
äu (för ok) i dighra äruodlie, äu hau som thes är
owan ib. andra (o: äru) minna wana til ärfuodhe V K II
2. Al 7348. — vara van, vara van, pläga, bruka, med
inf. þu est van at halpa nöþstadom Bu 15. een vngar
man . . . var van hunrt ar fara tel sanctum iacobum
ib 171. ib 203. ban war ey wän at göra swa lo 66.
ofmykin moghe är wän at göra dröghilse SD 1: 670
(1285, gammal afskr.). thessa atcrstadhur . . . som
thaar äru wanar wtgifuäs aff hwario folklande BSll
1: 133 (1371). — abs. ille män komo som wani ware
Bil 317. at han jdhne the gerning som ban är van
swa som bär til (continuet opus suum solitum sicut
hucustjue) Bir 3: 228. 2) som man är van vid;
vanlig, sedvanlig, nidliir troda sin wana ok hafwadan
lusta (consueta delectabilia) Bir 1: 274. ib 3: 59. tho
wsle . . . athergingo til thoras wana synd her Su 123.
ib 150. räddes hon storliga at vanliga sculdo henne
ey händä vaner vaadhe Lg 3: 559. nw höris ängxsins
thera thut här swa som vant är KL 412. MB 2: 405.
at wintirroghin oc roghsädhin bätre oc meerc saas
aarligha än want iir VKR 42. — Jfr ovan.
van (vaan. pl. ack. vane Fi 215. wana ib (Cod.
B.) s. 97. dat. vanom. wanum ST n, 407. wanwm
Ml) 44i. vaannum GO no. wonom RK 1: 2591;
MD 20, 24, 73), fi. [lsl. vän] L. 1) vån, utsikt,
anledning till förväntan; hopp. huat är mill vaan
annars hems Bu 495. war herra . . . gaff them
liime-rikis waan MB 1: 15. thes är win (för wilu), at ban
winne siker, ther mera folk förmå til stridh KS 82
(203, 90). ib S3 (204, 90). warä thöm ängen wau at liui
Bil 236. ey haffwandis hopp äller waan til liaghra helso
MB 2: 288. eyngen tokn eller waan syntes til liiffs Lg
3: 375. eigh var vaan at vända hans hiarta fran christo
mz orþom Bu 493. hafdho hon ey waan haft at finna
sinna sona lik Lg 347. tik er förre waan at dö än
han RK 1: 184. mik tykker waan at thu faar then
doell som osiger heter Di 68. thz litla som nokor
waan var i at quart standa matte Su 419. — standa
til vana, vara att vänta, skapatoria innan baktriana
skal them standa alt til waana (skola de hafva att
vänta) Al 10290. — a vanom, 1 väntan, att vänta, tho
ridho . . . epter honom thiit tho wiisto honom a
wanom (dit de visste, att man kunde vänta att finna
honom) RK 1: 731. huar han wiiste thz (0: götz) a
wanom han took thz ib 976. — i vanom, i väntan, att
vänta; for handen, bättre är en fuller noffwi i
handh-om, än twå fulla göpnar i wanom (in sola
exspec-tatione) Su 13. gudh hafdhe henne teet liwat j vanom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
