Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vela
944
veta
vela! (veela), v. behandla med vele > thz (såret)
torf man iuthe annarledhis smöria heller veela LB 2:
71. (Möjligen bör ordet föra» till viilaj
vela, se viila.
vele, m. [II. vrele. Jfr Spegel Gl. 566; Ihre Gl. 2:
1093; Rietz s. 270 under livel] re/e, v el. fore afTmykin
näsablodh seal nian taka liwit rökilse oc aloe oc liuita
aff äggit oc stöta thz til saman oc göra en wela aff
liaiahaar oc stoppe thz op j näsnna LB 1: 97. ib 3: 165.
velnas, se vilnas.
velys, se viilis.
vemska, f. pypra , . . smelther onda venisko (för
viitsko el. vetsko?,) oc drlffwer henne wth LB 7: 59.
ven, se vin.
vena (-ar, -aþe), v. [Isl. veina] jämra sig öfver,
klaga öfver, diiifwlin . . . foor venando hort at han
var vnniiiii som thenkte annan haua vunnit Bil 213.
— vena sik, jämra sig, klaga, hau vena]ie sik ok
öpto sik haua mist sina liöghro hand Bu 525. ib 519.
han wonadhe sik vsal j vädlireno j diHlia kloin Bil
749. han . . . venadhe sik inz iämcrlik Inta FI 376.
han . . . wonndhe snrlikn siiilffwan sik Ml) 95. tlicuk
hwru tha the moder reiuo segh mondhe for hans pino
wene ib 72. — jämra sig för, klaga öfver, med sats
inledd af at. thz är mesth jek megli nw wonä ath
thu son söthe dör sa eno Ml) 73. — med part. pret.
ack. dyocleciantis . . . vcnaþe sik wiincn af enom
suone Bu 526. deciantis . . . venadhe sik wnniii af
vincencio död hum Bil 474.
venail, f. [lsl. veinan] jämmer, klagan, ypolitus
öpte . . . vtan uenan ... sik vnra cristcn Bu 422.
veliga (-ar, -adhe), v. jämra sig, klaga, siälen
bluff ropandhes oc wengandis Lg 662. mz grötolike
röst ok vongandis thuti Su 405. — VOllga sik, jämra
sig, klaga, ii mädhaii hon swa ryghelica läät ok
vcng-adhe sik Bo 75. ropande oc vonggaiide sigh MB 2:
186. veliga thik mz tholiko rope ok sigh Su 406. Bo 191.
Su 190. MD 46. — jämra sig ifver, klaga öfver, tha
g ra ther niangh vsul mäiiuiskia ok vonghar sik wara
nokon tidh födda JP 164. tha greth siäleu sarlika och
wengadhe sik, at hon war födli, at hon skuldo komma
til the bro Pa (Tung) 31. wcngando sik huru ban
hafdhe tappat sit langa ärwodhe KL 58. — refl.
vengas, jämra sig öfver, klaga öfver, jak graater oc
wongas the otalika daghanna skadlia Su 236.
vengan, f. jämmer, klagan, mz storom graat oc
veiigan Bo 25. MB 2: 157, 219, 224. Su 125. huat roop,
skraal oc skrii ther höres, huat graat, sokkan oc
wongan ib 128. ib 371. graat oc sukkati. ängxslan oc
wengan ib 352. osigoligin skryan ok vengan LfK 222.
vsla sielonuä thw t. ok vongan Sv. kyrkobruk 213.
veninger, m. jämmerlig el. beklagansvärd varelse.
vsal voniiigir (heumiser), iikke vilioni vi folghia thik
i the rusno nordlimarkena Bo 97.
venlngsvisa (wennigx wisa: -or Su 155), /.
[Jfr veilillger samt Mnt. wéninge] klagovisa,
brudli-gömma oc fästeswäna swngho voningx visor MB 2 : 220.
swa omwändis brylloppit j sorgh oc sukkan oc
orgha-lekir j we oc veningx wisor ib 247. Su 155.
venogher (-ugher), adj. jämrande sig,
jämmerfull. hon sat länge widh strandh gratande ok wanadlie
weuugli at likit nokor til lanz lluti Bil 362.
veustre, se vinstre.
vepa, f. [.St). dial. vepa. Jfr lsl. veipa äfvensom
Finska vaippa] 1) (tunt) sängtäcke (aj’ ull), v ryoer.
jteni ij fyndzske täghcn. jtem ij gra weeber. jtem
hwide weeber FM 76 (1483, daniserande). the . . . togho
mik i ffra en wepä ib 198 (1504). IlSIl 19: 165 (1506).
Jfr kliidllis vepa. 2) mantel, resmantel. fadherin
swepte likit jnnan sinne wepo (chlamide supposita)
Bil 269. — Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 2:249; Rietz
s. 101; Ahlqvist, Vestflnska språkens kulturord s. 138 f.
vepta, se vefta.
vespel, m. [Mnt. wespe] Ti/sk benämning på vespa,
geting, han hafdhe j sinom näsom ena banda lnadhka
som kallas a thydhyst niaal vespel ST 362.
veta (veeta. witä Va 23. -ir, -te, ter. pres.
väittar VGL I Mtl 9. Vätir ib VS 2: I. imperat.
weet MB i: 348. impf. weette Lg 43. uete VGL
1 R 8: pr. vete ib 11 R 17; Bu 504. part. pret. wi.
weet Al 3868. /. weet ib 8056, íooss; MD 186. n.
veet FI 296. weet Al 5998, 7600; Hel. mäns lef v. 230),
11. [lsl. voita] L. 1) låta erfara, låta komma till del,
låta få, gifva, thu . . . vette os enga värio Bil 210. iak
skal woeta thik fölghe mz minom nadhom MB 1: 254.
wilia the (0: diäfla) ey stundom wota antzswar sinom
mannom, för än the offra sit egliit blodh ib 505. a
liwath tungo wardher mik anzswar weet Al 7600. sit
nanipn 111011 ban honum (staden) weta ib 5416. the
willo ey skilias widh honum för än the hafdho hans
ända seet eller honum wordhe helsa weet ib 10088.
fore the äro thu hnffwor mik teet godh löön wardher
thik alf hänne weet ib 8056. huru pallas veiius ok
iuuo thriitto om gull iiple eet, ther them var allom
saman veet FI 296. — låta få, egna, visa, bevisa,
göra. lät ban veta uarom guþum lie[mr Bu 188. at
[iu ueter ok liitar nota guþlekan licþar þinom afguþum
ib 189. MB 1: 5. nu vote þu mik digharan lioþar
(magnam mild gratiam prirstitisti) Bu 504. then hedher
woter man enom herra, som man woter hans
budz-skap MB 1: 189. RK 1: 3558. Al 9521. os vetis engin
wirdhning Bil 282. gud wille wetlia 111ig then ära RK
3: (sista forts.) 4957. thz godha hon hafwer androm
weet Al 5998. 2) låta få, låta (ngn) erfara
fullbordan et. uppfyllelsen af (ngt), bevilja, them war al
thera wili weet Al 3868. bedz hwat thu wil, thz wil
iak thik weta ST 227. ena bön will iak ider bidia
herre, ati loffua mik lekä didrik waldemarsson min
fiende oc taga hauum wtaff tornit . . . konungen
swa-rade, thz mag iak ekko wote tik Di 191. biwder han
mik till kamp. thz will iak gladeliga weta hauum ib
148. weet mik thässa bön MB 1: 348. mille herra||
votto honom böön Bo 150. ST 109. Va 23. Lg 43.
RK 1: 4090. Al 468. thät war honum af domarenum
weot Hel. mäns lefv. 230. the som kalla oppa tliit
hälga nnmpm, them skal thera bön weethas oc höras
Sv. böner 402. — bevilja, uppfylla, hans böön wardher
aff gudhi weet MD 186. huath ij bedbins thz skal
iak veta lv 238. konung Valdemar skulle lians vilia
ve til a RK 1: (tfg») s. 180. ban bedliis thiir thorff
thän wetliir som vil GO 432. 3) begåfvai sörja
för, understödja? wel inunde ban hanom weeta han
lic hanom landh oc län It K 2: s. 339 (möjligen att
fåra till i). 4) behandla, gå åt, medfara. the . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
