- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
949

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - viþar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

viþar

049

swa wij JU jak ma raadha l’K 2: 2408. — komp. L. 1)
vidare, längre, sidhan’ petrus fur vidlir.ro vm
världiniia Bil 118. 2) vidare, ytterligare, vare ympninga
til sancte claro hälaghetz vituo hänna dygdhelica
liuärnc . . . än tho vilde gudh vidharen vm världina
wtuidha |länna luff mz iärtoknanna gärningoni KL 362.
— Jfr iämvidha, äfvensom vidliariiier.
viþar, /. pl. Jfr invtyar.
vidharla (vidherla. vidhirla), adv. 1)
vida, rida omkring, vidt och bredt, sändos brödhir af
hans klostro vidhirla vm landit at liita äfto liononi
KL 252. skal iak sätia thiua aminnilse widheila om
wärldina MB I: 18«. VKR xxi. ST 283. GS 30 (13^0).
gik lians lo|f ne frägdh widharla ower wärldena Su 226.
wrange inäu som nw byggia widherla i wärdlinne (j>er
totum mundum modo disperst) Ber 141. Lg ii6. blomster
liulkra |okt vidherla (Inte) stänkis Bir 1: 179. pläglia
ey vidherla mz them (ögonen) stira Ber 257. miraculuin
spordhis swa vidhirla. at niykyn nioghe af icrusalem ok
af androm stadhom komo at seia lazarum Bo 158.
uiinzste dropi mins dyrasta bludz. hwilkit vidharla flüöt
öfwer allan minn sarghadha likarna Su 44S. screff en
doctor alf sancti augustini ordan . . . mänga
conclu-siones moth afflath och siindo widarla wm kringli PM
lxvi. —från flere liåll. widarla samnas stridsens skare
PM 19. 2) från långt häll, fjärranifràn. thydiska
mon som vidherla koma RK 1: 249 (möjl. att föra till 1).

vidliariiier (widherme), adv. komp. i
ytterligare utsträckning, swa myklo iller fortax lionwni
(hagen) j liwario eno särlika liwru myklo widherme ban
skiptis Ber 22; jfr ib 295.
VÍþbPU, n. L.

viþbiuda, se vijierbinda.

vidlibände (vedbende. widbeen), ». [ Sv. dial.

velien. Fdan. witbbændæ] 1) [Jfr Å. Lan.
vid-bende som opkrybo paa lniire oc træ] murgröna, hedera
helix Lin. bren asko aff vedbonde som vexer pa trä LB
7: 32. tag lagin aff vedbondo ib 197. Ingen aff swdit
vedbende ib 299. Iicdhra (för hedern) widbeen
Växt-förteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14 s. 8. 2) [Jfr Ä. Dan.
vidbendo som kryber paa jorden, jordvedbende]
fördrefva. glechuma hederacea Lin. te sniaa vedbende soin
vexa pa jordonno oc haffwa mörk grön blad LB 7:
198. — Jfr Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14
s. 45; Lyttkens, Svenska växtnamn 299 /., 517 /

vidlie, m.t [ht. vidirj videt lentiscus vidlie
Växt-förteckning från medlet af 1400 talet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14, s. 7.

vidhelika (widherlika Su 3; -likast ib 2i8.
wiideliige RK l: (Yngre red. af LRK) s. 265.
wydheligha ib 3: 503), adv. [Ä. Lan. videlig] vidt,
vida, vida omkring, thesse thry eldane vtuidho sik
lankt ok vidhelika (longe tateque) Bir 1: 370. j hulko
. . . ban värdogbas nu ey byggia vtan vidhelica
spaz-era Bo 78. ölTuer alth i üstersiön wydheligha spörss
huru gull och haffuor aff rikith fiires RK 3: 50.1.
tlietta . . . wiideliige 0111 landet spordes ib 1: (Yngre
red. af LRK) s. 265. all min siäl . . . wträkkir nw
widhcrlikast (amplissime) sina astundilsa arma Su
218. ib 3. ujdllir boordli ... bör thik ... ey vidhelika
fraa tliik see vm alt husit hwat ther görs Ber 248.

vidhelikhet (widhi-, widhir-),/. 1) vidd,

omfång, omfattning. 1100 gladdis alf rume widhilikbot
sinna ark Bir 4: (Dikt) 219. fiädaliu hauir . . . bredhan
mwn oc tho niere giris vidhelikhet ib t: (Cod. B) 34*.
kärleksins vidhelikhet ib 3: 381. — vidd, vidsträckt
rum. i allom yrta blomstra, tränna. fruktanna stenauna.
älla malmaiina kynioni liulkin som måtto finnadz i
aldra wärdblinna widhirlikhet (amplitudine) Bir 4:
(Dikt) 227. — vidt utrymme, at vt gaa af thrangeno j
vidhelikhet Bir 1: 300. ib 299. 2) bredd, vm nakor
määlte hiindhradha fota iordh j lauglikhet ok swa
mykit j vidhelikhet Bir 1: 382. hwar othiinkelikin
höghelikhot är ok osighelik langlikhet ok vndarlik
vidhelikhet ib 3: 112.

vidhelöf (hwidhe-, -lööff LB 3: 156, 159), ».
videlöf, löf af buskar el. träd tillhörande slägtet salix.
räth widelöff LB 2: 54. for snar ögon. tak alf
wide-liiff ok oos aff ffiinieal bådo lika ib 55. highiu aff hwidhe
lööff ib 3: 159. tak lagli aff wide lö|f ib 161. ib 156.

viþeqvister (viþi-), »». L.

viþer (wiider: wiid RK i: 4235. wedher Bir
4: 87), m. [lsl. viitr] L. 1) skog. til thäs solen
gaar til widh Al 9389. — i ortnamn, straiiduiitär VGL
/VII: 1. giiiliiruijär ib. lygnisuiíiir ih. östäruitfär ib.
synJäruiäär ib. edsuidär ib. risuiitär ib. riduiigsuiilär
i’t. ban lät broä twar rastir aff tiwidhi oc euä rast
aff wäturswidhi ib IG: 12. a boläui]i CplL Kg 2. ista
parte tywid Sl> 1: TH (omkr. liio talet). — Jfr
asp-yidlier. 2) träd. Jfr al-, aldin-, brak-, döþ-,
(löf-, gald-, uudir-yiþer. 3) koll. huggna träd,
timmer. Jfr bordllvidlier. — ved. liwa som
androm afhände kul. sten allr wiji SD 5: 638 (1347). miin
baro saman mere viþ. ok tändo bålet vm kring hana
Bu 31. huggin widh til at bränna offer MB 1: 199.
en man som fördhe widh om hälgbaii dagh ib 403.
mit folk saman hänte vidh ok vptändo eld Bir 1:
1(3. j thörrom vidh ib 369. fatikir bonde hulkin ey
banande oxa älla asna biir siälwir vidhin aff
skoghonom ib 2: 123. samanbiira vidh ib 171. inbära widh
oc watn ib 5: 30. ib 3: 173, 4: 87. RK 1: 1527, 4235. Jfr

brjggio-, ena-, gruvo-, köla-, rosta-, skatta-,
snia-yiþer. Jfr äfven inviþer. — vidha bränder,

m. vedbrand, liaffui jugen mala käril wald mera ako
hafwa a siicdh än sik till widlia brandz TB IS. vnna mic ...
swa niykiu widhabrandb som iac oin arit widbortorff
Fil 3: 154 (1550). — viilba byrdhe (vedha- Gr
(Cod. D) 369), /. [lsl. vidarbyrdr] vedbörda. Gr 277.

— vidha fäimiinger (widhe fiimnynger), m.
[Jfr Sv. dial. fämniiig] vedfamn, famn ved. vi widhe
fämnynge BSH 3: 145 (1463, Vestergötland). — vidha
lliigher, m. vedhög. vppa vidha högben MB 2: 86.

— viþa kaster, m. [lsl. vidarköstr] L. vedkast,
vedhög, vedtrafve, vedstapel, struos, widhakast GU T.
Jfr vi|ikaster. — vidha skuta (vedeskwthe),
/. vedskuta. FM 310 (1507). — vid Ila trä, n. [lsl.
vidartré] vedträ, saman liänta the vidha trii (ligna)
Bir 1: 153.

viþer (viidher. ». vit. wiith RK 3: 3759),

adj. [/i/, vidrj L. 1) vid, vidsträckt, af stort
omfång. fik ban see ther en bruu sua storan oc vidlian
at thz var vt owir alla måtto Pa 18. sannind oc tro
the maglia ey boo j wärldinna wiidh MD 396. a enom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free