- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1036

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vältalan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vältalan

1036

välvilioglier

viiltalnil, f. vältalighet; väl sagda el. väl lagda
ord. vplyffthen . . . tliera liiärta mz idhro wäl talan
(ad eloquium vestrum corda eorum erigite) MB 2: 159.

Tilltalande, p. adj. [A. Dan, veltalonde] som talar
väl, vältalande, vältalig, som uttrycker sig väl; som
röjer el. vittnar om vältalighet, jak är ey wäl talando
(eloquens) sidlian iak war bränder a niinno tungo MB
1: 285. ib 286. tyberius war . . . mykit bokuis ok wäl
talande Bil 299. han war wäl talandhe badho innan
latino ok grescu malo ib 377. Bo 110. the astunda at
wara wäl talande tlier til at the maghin faa manna
lo|f Bir 1: 193. niaria . . . predicadhe for them mz
wältalando thungu (lingua discreta) Bil 266. vndrado
the mykyt a hans ordli ok vältalande maal ib 646.
Lg 293.

viiltoktadlier, p. adj. sedig. suiällir man ocli
wältoktadher Ber 61. thed barn som tha fiidis, tz
vardhor . . . weltokthath LB 7: 94.

vältra, f. [Jfr Kygutn, vältra, stor höslräng] ett
slags belägringsredskap utgörande en ofantlig bunt af
ris, näfver och andra eldfängda ämnen hvilken
vältrades el. rullades fram mot fästningsmuren och
antändes. Jfr Röding, VittAU 1: 197. tho (palissader) iirw
nyttogho moth wältror oc driffwande wärk PM 4. Jfr
viilta,,/’. äfvensom valtra, v.

vältroailde, p. adj. troende (ngn) om godt. med
dat. allom wältroandhe MB 2 : 202.

viilthäknadlier (ack. -täknadh. -täknat.
-toknadh. -teknat), m. 1) välbehag, behag, vilja,
önskan, for alla nadh . .. mädh hwilkc gud|i ...
wärdh-ogliis jugiwtha maiinenom sins hälghasta wilia
wäl-teknadh (beneplacitum) Mecht. Uppenb. 282. mz allom
mins likarna sinuoin. hwilken ban all giordho saa
samdräktogh oc wäl lydhaude, ityther allan sin
wäl-teknat at honom syutis sigli them aldra lustoligast at
sionga oc leeka wthy Lg 812. thz tho wndhersta wara
forniaiizsens wilia oc wäl täkuadh Lf K 154. —
välbehag, behag, tillfredsställelse, nöje. tho samma
iom-frwnne til wyrdningh oc wältäknat Lg 814. thz som
iak wisto oc formatte göra gudhi til hedher oc
wältäknat ib 818. ib 3: S98. 2) välbehag, ynnest, nåd.
tha thu bidher fore them som äru i miiioni wältäknat
(benevolentia) Mecht. Uppenb. 205.

viilvaxin (wellwoxen), p. adj. [/i. Dan. [-vol-voxen]-] {+vol-
voxen]+} välväxt, välbildad, ban war . . . wellwoxen vpa
alla synä lcmar Di 128.

välväxter (-uäxster), p. adj. [Fdau. velvæxt]
som står i vacker växt. thou soln liawir kiirau häst
spar ey siuno väluäxsto (delectabili) äng at hästiii
skuli tlier födlms Bir 3 : 223.

viilviliaiule, p. adj. välvillig, somliku . . . af
när-standande iudhoin hulko väluiliando värö KL 381. MB
2: 377. — med dat. skal . . . alniogho herrön| ok
hijfdingoni sinom lydhon ok wälwiliaude wara KS 77
(190, 84).

välvililika (-uilika bir 4: (Dikt) 244. -uilielika
ib l: 143. -wilyelika PM 33. -wilieligha Lg 3: 634.
-wiliolika Bir 4: (Dikt) 269; Su 440. -uiliolika Bir
1: 394), adv. [Å. Dan. velviloligc] 1) välvilligt,
godhetsfullt, kärleksfullt, naar the wisto lians wilia vara at
wilia wäluilika (benigniter) vt sätia sin son for fanghna
thrälsins frälse Bir 4: (Dikt) 244. liulkin swa inangoin

giordho wälwiliolika astundadb godli thing ib 269. —
välvilligt, vänligt, med vänlighet, thz iak mana thik
nw wäluilielika Bir 1: 143. ib 394. gak vt mot swa
höghtidlilikom gäst. takande ban välwiliolika Su 440.

2) med villig håg, med ifver, tha som iosep sik nw
wälwilieligha til reddo Lg 3: 634. 3) frivilligt.
land oc städher som taken warda, äller seg
wälwilyc-lika wndigyffwa oc haand ganga konwngenom PM 33.

välvililiker (-wilielig. -wilioliker), adj. [i.
Dan. velvililig] 1) välvillig, vänlig, badli iag them
seg emott them welwilieliga tliee RK 3: (sista forts.)
4406; möjl. att föra till välvililika. 2) villig.
tlienna stranglikhetena hyiilt hon i niangli aar, mz
storo Bdbmywkt oc wälwiliolika tolomodlie Lg 3: 651.

3) frivillig, aff wälwiliolikom (voluntaria) fatikdom
Su 55.

viilvililikliet (-uilikhet), f. välvilja, vänlighet,
godhet, hwilkiii lankt syntis ga iwir andra i kärlook
. .. siäHikhet. viiluilikhot KL 199.

välvilioglia, adv. 1) villigt, ban . . .
wäluil-ioga oc gladeliga til düdlien gik MB 2: 297. 2)
huldt! wälsignadhe wari thina roosauc kmdlier, mz
them wordogasta oc dyrasta blodhon swa wftlwiliogha
beprydda (genæ . , . rosiferæ matris feüces, sangninto
colort vernantes) Su 217.

välvllioglier (-uilliogh HSII 20: i58 (iso7).
-uillioger: -uilliogä ib 19: 69 (1504). -viliugher:
-viliugh Bir 4: (Avt) 182. -uiliugher: -are KL
183. -uilogher: -uiloghasta Bir 3:123. -uilluger:
-uilluge BSH 5: 149 (1507). -wiligh HSII 19: 96
(1505). -wilig II K 1: (Yngre red. af Lit K) s. 275;
IISJI IB: 128 (1497). -willig ib 72 (1497)), adj. [Isl.
velviljugr] 1) som vill väl, välvillig, mild, god,
kärleksfull. o huru väluilioghir oc kärloxfullir thou
läk-äron var MP 1: 26. tha iir ban tröstelikiu vin ok
troili kompau ok väluilioghir herra Bo 232. thu är
väluilioghir oc storlien miskuusambir KL 414. MB 2:
407. Gr 295. o viiluilioghe. o soto gud|i Bo 208. o viil
viliogasto (benignissime) gud|i Bir 1: 323. u Will v i 1
-iogasla niodhir (ytlradl till Jungfru Marin) ib 346. ib
3: 123. bidhia til piltin ihesuni ok hans niodhir. ok
innärlica thäukia tliera fatikdom. Bdbniiukt oc
väl-uilioghan godhlok Bo 6. ib 62. — med dat. (el. i dess
ställe ack), thu soiu allom är väluilioghir oc liofwir
(cunctis es benignus) Bu 191. jag war wäl wilig alle
till liika RK 1: (Yngre red. af LIIK) s. 275. —
välsinnad. at the armaste och ilwilioge vare bådo nicrc
niaoht iiu tho som vohviliogo äro HSII 20: 153 (1507).
— välvillig, vänlig, |iwar cen i |ma at finnas mildare,
ödhmiukare. väluiliughare. oc ]iulugharo äu annar KL
183. vilia tho oy nw Iro minom uäluiliogasta ordom
tha skulu the tro gerningoincn nar tho koma Bir 1:
199. — vänlig, förbindlig, myn ödmywgo welwiligh
helso nw och alt tiid korligo senil HSII 19:96 (1505).
myn üdmywko wclwiliog tro thicuist nw och altiid
lor-sendt ib 20: 151 (1507); jfr 2. 2) (fullt) villig.
wiso kuiiiinga ok höfdiuga . . . the sit folk wilia göra
wälwilioght KS 80 (197, 87). liaf[ie |m vitit at konuiigin
ville cg ly[ia Jia liaf[io [ni egi varit sua väl viliugh
lioniim alt äpto ]iy {in höl]lo at siglia Bir 4: (Avt)
182. wi . . . äro 111 wäluilioghe (parad) at stadgha mz
idlior stadiigbau frcdli MB 2: 268. Lg 3: 435, 529. LfK

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free