Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - välskapadher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välskapadher
1035
vält»
skal gina mina wälsighuilse (ctti benedicturus sum) MB
1: 187. tak . , . välsignilsen af pilfeuom ihesu Bo 19.
(Iia lian liafdho gifwit thöm sin välsignilse. foor lian
frän tlicni ib 238. ib 239. 2) välsignelse, tacksam
hågkomst, lians (1’etri) nampu iir j välsignilsom j
hi-ineriko oc jordhriko Bir 2: 150.
vitlsknpadhor, ;>. adj. 1) väldanad, väl
beskaffad. 1 y t i il Ii liafdho forslaghit at mankönot liafdho
warit]| liirt, athorlöst, frälst, wtled af fäiigilsomen ok
innan lyst, wtan thz liafdho wordhit wäl scapath ok
fangit i gen siin rätta skipilso (måhända snarast att
j’atta ss två ord) Sv. Kgrkobr. 327. at inankönith liafdho
warit|| ... iniianlyst ok wälskapadli (miijl. att fatta ss
trå ord) ib 328. 2) väl anordnad; välgrundad, thiisso
omskiptilse kombir stundom alf mino välskapadha
(ordinata) gudklica tilläto Bir 2 : 307.
välNkapilse, n. pl..’ danande ti/l det goda,
omskapelse (till en bättre beskaffenhet el. ställning), bedliis
the hälgha kirkia a manköusins wäglina tliänna
wäl-skapilscn af synda sidhwänio ok bögholikhetinno, ok
til rät skipilso Sv. Kgrkobr. 327.
viilskapter (-slcafter), l>. adj. välskapad,
välbildad, fager, vacker, rätwis maiisz siäl iir faglicr och
nälskaft (Jormosa) Ber 90. maruiinuan är ofwan iialian
wälskapt som faglicr ionifru, ok nidhan til wanskapt
ib 159. äldre wari th in akt at thu astwnde at kallas
af marmorn fagher oc wälskapt ib 173. ib 113, IG3, 174.
välskikkadlier, p. adj. [Ä. Dan. volskikket] väl
inrättad, väl ordnad, tha the liclgha kirkia war
til-sät oc riket wolskikkat Lg 3: 345.
viilsklpatlher, )>. adj. 1) väl inrättad,
ordentlig, väl beskaffad, tillbörlig, al vauskipat thing
osyn-lik äru orolik ok al välskipat äru rolik MP 2: 60. at
liaua matolikit ok viilskipat hiirskap Bir 3: 409. vi I
jak siälfwiliaudo atir halla mit köt oc lifwa mz
skyll-oglio oc välskipadlio måtto (modo debito et ordinato)
til gudz liedhir ib 329, fiärdho stadhin äi" iironna
stadhir j honom iir fulkommin älskelikhet ok wäl
skipadhir (måhändo att fatta ss två ord) kärlekir
(ca-ritas ordinata) swa at iinktc åstundas vtan gudh ok thz
som åstundas for gudz skuld ib 1: 388. wälskipadhir
kärlckir är mz hulkom som kütit ok wärldin älskas ey
vtan til eusamit vppehäldo ib. wälskipadher gudz
iilslc-oglio MB 1:358. wälsklp&dll skälikhct (ordinata
discre-tio) Ber 22. 2) ordentlig, iakttagande ordning och
rätt mått. vari . . . mnria skällik j bö|tom ok välskipadlt
(ordinata) i guz lofwi Bir 3: 167. 3) väldanad, väl
beskaffad, välartad, hulke som äro viilskipadlie (bene
ordinati) aff natur ok fölghia sina foräldra godlia
gem-inga ok fotsporom Bir 3 : 308. 4) helbregda, frisk,
sund. mädhaii wi ärom liele oc wälskipadho at woro
liwo MB 1: 475. 5) väl skickad. Sv. Kgrkobr. 328
(se språkprofcet umler välskipilse).
välskipilse, n. pl. god beskaffenhet, god el.
lycklig ställning, thänne läkedomen gaf manköuino war
härra ihesus christus, thäntidh ban wpfor til hinibla
ok silndo sinom känneswenom ok apostlom a
pinzghinz-daglia dagh tliitu hälgha anda, ok allom crisnom
människiom sidhan i döpilsomen, thy at tha fingo the,
ok wii fam nw i döpilsomen the wälskipilson, at wi
wordhom qwiim ok wälskipat til at fa himerikis riko
Sv. Kgrkobr. 328.
viilskri|ltadlier, /;. adj. väl skriftad, som väl
gjort sill skriftermål, han swaradhe sik allidli wara
wälscriptadhan KL 28.
välsläktadher (-slftttadher jör -släctadhør
MB 2: 224), p. adj. af god släkt, välbördig, liau är
wäl släktadhir (generosus) Bir 1: 335. wändhe ban sin
liogli oc hiärta till cnna wälsläktadlia oc wäuasta
iomtfru Lg 333. — i fråga om släkt väl utrustad.
thu äst . . . wälslättadher (ornatus) mz brödhor oc
söner MB 2: 224.
viilsiliaka, v. smaka väl, framkalla behagliga
smakförnimmelser hos (ngn), o eg. med dat. hulkom onkte
välsmakar vtan världinna sötuio MP 1: 182. — part.
pres. välsmakande, välsmakande, tha wardh alt
watuith söt oc wälsmakando MB 1: 321. välsmakande
lnatzsins lustelik redba Bo 126. — oeg. andelikit salt
om hwilkit wärdzslika människior skuli wälsmakande
wardha Su 61. tliin stadhfestilso oc neekan oc twäkau
vari välsmakande af skälikhotinna saltö Ber 278. —
med dat. göra hedhnunna gudhi wälsmakanda (rättadt
från muntökan mat) Bil 214.
välstadder, p. adj. i god Ställning varande,
mädli-an the äro liolo oc wälstaddo at liclso oc päiiingom
MB 1: 475.
välta (pres. vältär VGL I FB 2. impf. valth
Di (Cod. B) 315), v. [/»?. volta] L. vältra sig, rulla,
sig, rulla, taa han hatfdo seg inne lykth (näml.
den urholkade stocken) taa valth han i aana Di (Cod.
B) 315.
välta (-ir, -te. part. pret. -ter, se afvälta), v.
[lsl. velta] L. 1) välta, vältra, rulla, the wälto han
j brännestens bazstuwo KL 120. lästlie han alla tro
dörcna j glien ok wcltho stor borgh ok stona oppa Di
288 . 2) välta, kullvälta, stjälpa, lithin tliwua välthir
opta stort!) las GO 380. ib 1003. — refl. vältas, vältra
sig. liulike . . . skaro af hanoni lians näsa oc läpa oc
arma oc läto liau swa vältas j siiio eghno blodhe KL
70. — välta up, uppröra, diäwlin välte up sion af
gruunom (mare concitat) Bu 137. — Jfr afvälta.
välta, /.? [Jfr jV. volta, /. och Sv. dial. vält, i».]
1) hopvältrad hög; stor bunt (af ris), mich tycthe
raadh vara, ath i latlio göro nogro flotter alf tijmber,
sadane som the haffiio vid färenär op i dalena . . .
pa Hotorna kan man göre storo voltor aff riiss sa
tyocka, at ougto hoffuit stycke skywtcr ther i genom,
oc forwaro them med torff för fyrpiil pa alle sider
BSII 5 : 290 (1508). 2) = vältra. Jfr i
latiniserad form: arbusta sou sarmenta colligunt, & liæc
virentibus iuniperis vbique croscentibiis, cum pice,
corticeque arboris bctulinæ ingenioso compendio
re-stibus constringuiit: idquo adco immani altitudino, &
niagnitudino instar longarum tnrrium efficiunt, vt
vnamquanquo congeriom (quam veltam vocant)
an-trorsum mouondo, circitor viri centuni voluant, aut
plurcs, prout imincnsifas huiuscemodi voltarum
ro-quirit: quæ etiam velta talem securitatem motoribus
su is ob vastnni spissitiidinem præbet, vt nullo
sagit-tariim, scorpionum, aut tormcntorum genere in eius
admotione lædi possint Olaus Magnus Hist. de gent.
septentr. 1. vii c. 17. ventes expectaut, t eligunt
tem-pesttiosos dt austeriores, qui admotos di accensos
vel-tarum fumos, & flammas tectis arcium intrudant ib c. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
