Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viitta
1069
vördha
viitta (vättä VGL 1 J 2: 1, 11J 2, 1’tg 14. vätä
ib ]j 2:2. Vätti ib 11 J 3. Wätte PK 221; MD (S)
242. wetta. wettha. uetä VGL 11 þ 39. vetha RK
1: (sfgn) s. 178. vette, wette), n. (ordet kan dock
på de flesta ställen, där det förekommer, fattas ss gen.
pl. af vätter i betydelsen: ting) [Isl. vættn] L. 1)
grand, i förbindelse med litit, nolcot. vm hon 1111
til-byria at haua nakat, litet viitta Bo 77. ater blef ey
vtan som man pläghar sigliia litet viitta Su 423. en
girugher gör riith lithit wätta Ml) (S) 307. — mer
el. mindre adcerbiellt. thz är länge sidhan the mik
saghe il|ler nakath viitta til mik fragho Fr 1238. spara
engen något wettha MD (S) 228. — i förbindelse med
äkke (VGL 1, II), iinkte el. eigh förstärkande
negationen: icke ett grand, alls intet, os vard ber tlier än k to
vätta fat Fr 1262. ib 1940. hon fan tlier änkto vätta
inne (var far ekki virtta i) FI 454. ban talailhe til
niiin rät änkto vätta lo 285. Ii »ath iak widher the
kählo sa ther liafwer iak idher sakt i fra oc änkte
wätta laght ther til ib 522. ib 5735. thy at han änkte
vätta vistä Iv 2070. ib 4530. huru skall ban en annan
retthe som siälffuer weeth altz inthe wätte MD (S)
242. the . . . willo eukte wiitta swara Al 4997. the
akta them for onkte wätte PK 221. RK 1: (sfgn) s.
178. — mer el. mindre adcerbiellt: icke ett grand, alls
icke. hans thrwgh aktin rät änkte viitta Iv 146. ib
587. Al 8517. RK 2: 3268. iak vil thik änkto viitta
säta Iv 1123. rädliins rät änkte viitta ib 1360. Al 5647.
thu skal nw rädhns enkte wänta (för wätta; i rim
med thottaj ib 8345. MD 192. thz var iinkto vätta sat
Iv 2003. ban . . . rördhis enkte wiitta Al 7427. thz
läste almogen . . . onkto wetta RK 2 : 780. epthcr
skalka spordo the intho wetta MD (S) 260. thz skadde
idher iinkte vätta Fr 90t. Io 843, 1093, 5692, 5705. Al
2632. thz skadar ey wetta RK 2: 5598. otfte the hielp
alf koiiungin tiggo thz halp thöin tog ey vette ib 313.
thz batado thorn tha oy wette ib 7615. 2) [Jfr
Fdan. vætte] litil vätta, ytterst liten, liten liten, vardh
han var ... een litin vätta häst Fr 129. — Jfr
viitter, livatvitiia.
vätte (VGL II Add. 11: 13. Vätti ib 15. väti ib
þ 1; -in ib Add. 11: 14), m. L.
vätte (uätte ÖGL R 8: pr. vätti VGL II R
20. wätti ib I R 9: pr. väti ib II F 47. uäti: -ino
ÖGL (1607 års uppl.) R 15), n. och /.? (dat.
nättinne ÖGL R 15. wetene ib (Cod. F)). Jfr
eþillgs-vätte. — vättis liiajier (vätis-), m. i.
vätte, vätti, se viitta.
vätter (vätar Bu 130. vätär Iv 1122. wäter Lg
989, 1004. wäther ib io2s. wät BU 461. väth ib 743.
ack. wätt MD 396. pl. nom. wäter (i rim med
nätter; ^1/5911. a k. wättir sr 31. wäte GO 717,
kanske att fatta ss ack. sing.)t f. [Isl. vsettr] 1)
varelse, väsende; särsk. om ond varelse (djur,
menniska, andeväsende o. s. v.) och förenadt med adj.
af nedsättande betydelse; oßa användt som
skymford. hwa ey födliir kat alla hund han födhir iin
wärra wäte (peius alit genimen sine catlio vel cant
limen; motsvarande Danska text har wät, i rar. diwrj
GO 717. constantinus . . . een ful Mättare ok ful
väth Bil 743. sellerins war dygdha löss fwl wäter
lasta fu|ller (pessimus liominum) Lg 1004. driiff
fals-het bort . . . tak gud|i til hielp oc uidlior stielp
thon fula wiitt MD 396. kesaren . . . sajrdhe til
sa-uiniamim thin onda wät (fera malå) Bil 461. ey
skal swa liinge wara thiin fwla wäter (non sic,
ini-que, non sic evades) Lg 989. gak thu bort thiin
fula vätär (Cod. B wätä, C wäthaj iak vil thik
änkto viitta säta (riddarfriin till sin tärna) Iv 1122.
þa te]ios lianom faglier skuge. ok talaþe tel fän le[ia
skugan. fly nu vslasta vätar Bu 130. basilius taladho
til diäfwlin fordiärwa wäthor lät gudz creatur ,j
nadhiim wara Lg 1028. scorpiones ok cocodrillo draka
ok trull ok fwla wäter the bo ther i.j (nämt. ißoden)
badho daglia ok nätter Al 5911; jfr 2. 2) vätt,
vätte, skalt thu ey th ro vppa tompta gudlia iilla oppa
wättir ST 31. — Jfr viitta, livatvitiia.
väva (prcs. väfwir Bo 17, 18. wäfwir Bir 3:
120. impf. pl. vafuo Iv 4135. part. pret. 11. wäwith
MB 1: 365. pl. n. Väfwin Gr 303, 31l), v. [Isl.
vefa] väfva, bon siimar oc spindir oc väfwir
tro-lica Bo 18. tho spunno gul ocli vafuo ladli Iv 4135.
wäfwir (texit) ban suasom lokka nät Bir 3: 120. the
woro th »it wiiworskor, wiiffwandes badhe wllet oc linneth
Lg 3: 194. klädhc som wäwith är aff twäsköns thradho
MB 1: 365. pel väfwin mz guld oc sylf Gr 303. ib
311. — b il dl. o huru opta hon thz skodhar oc ther
a th än k ir väfwir oc vändir i hiiglienoin (recogitat el
mente revolvit) Bo 17. — Jfr samaiiviiva.
väver (pl. dat. väfiom: gulväfiom Bu 491.
wäfium: gulwäfium BU 112. wäfuinm: gtil
wäfuium ib 302), m. [7a/. vcfr] 1) räf (som är
under väfning), swa skal wäwin wara rändh at thän
godlie thradhrin är i wiind GO 1015. äller thoras
wiiff-wer bestauktes oc oppfyltes mz blodli Lg 3: 194. the
. . . toko strax allan wälfwcn ib 195. 2) väfstol!
sat hon viji väf älla ten: iilla iial (textrino operi
va-caret) Bu 5 (kan föras till l). — Jfr gnl-, lokk.1-,
lydlie-, silkis-, siikkia-viiver.
viivia, se viifia.
viivililriit, adv. L.
vävirska (wäwerska), f. [/i’. Dan. vævcrske]
väfverska. Lg 3: 194 (se under vävaj. Jfr lillviiv
irska.
växa (-ter), v. [Isl. vexa] vaxa, bestryka med
vax. mz enom vextom traadli LB 2: 68.
viixa, se vaxa.
växter, se växter.
vii/la (väzsla), /. [Isl. veizla] L. 1)
gästabud. giordhe mykla viizlo oc hoff MB 1: (Cod. B)
549. the giorde viizlo oc stora gaman MD 325. 2)
gästning som konungen i Xorge hade att kräfva under
sina resor i landet, ban hiölt viizslo alt aff stora
Ml) 327. — väzlu fal, n. L.
viizlare, se viislare.
vördlia, se virdha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
